Johan Aureller den äldre

Johan Johansson Aureller den äldre
	Johan Johansson Aureller den äldre
Född	Johan Johansson Aureller; 4 februari 1626; Stockholm
Död	21 april 1696 (70 år); Medelplana
Nationalitet	Svensk
Yrke/uppdrag	Konstnär

Johan Johansson Aureller, d.ä. (Johan Johansson), född 4 februari 1626 i Stockholm, död 21 april 1696 i Medelplana socken, var en svensk målare.

Familj

Johan Johansson Aureller den äldre var son till Johan Mattsson Aurelius, sekreterare hos drottning Maria Eleonora, och Katarina Aurelia. Han var gift första gången med Catharina Eriksdotter Grijs (1633-1692) och andra gången med Margareta Andersdotter. I första giftet föddes sonen Johan Aureller den yngre.

Biografi

Johan Aureller den äldre föddes i Stockholm, men bodde 1653 i Gävle tillsammans med sin hustru Catharina Grijs, som härstammade från staden. Där födde de sonen Johan Aureller den yngre, som kom att gå i sin fars fotspår. Senare lämnade Johan Aureller Gävle för uppdrag i Delsbo. Där utförde han arbeten i Delsbo kyrka, för vilka uppdragsgivarna gav omdömet att han "berömligen och med flit arbetena hade fullbordat". Alla hans verk för kyrkan gick förlorade i kyrkans brand 1740. Det enda kvarstående alstret är två knäbilder i naturlig storlek av prästparet Marcus Wilhelmsson Björkman och hans hustru. Bilden av prästfrun är signerad 1654. Sedermera kan man åter spåra konstnären i Gävle.

På 1660-talet vistades Johan Aureller den äldre i västra Sverige, där han målade en ryttarbild av landshövding Bengt Lilliehöök i Halmstad. Han vistades ett tag i Göteborg och besökte 1668 riksrådet och hovrättspresidenten friherre Gustaf Posse på Hällekis herrgård i Medelplana socken. Han var en av de målare som arbetade på Magnus Gabriel De la Gardies slott Läckö, som på 1660- och 1670-talet var ett centrum för både monumentalmåleri och stafflikonst. Efter reduktionen 1680 blev han liksom andra målare av med den fasta anställningen och livnärde sig på uppdrag från borgerskap och kyrkor. Tillsammans med andra före detta hovmålare, till exempel Johan Hammer, förmedlade han idéer och kunskaper från europeisk konst, som kom att prägla det västsvenska måleriet under flera generationer.^[1]

I trakten av Kinnekulle fann Johan Aureller en fast punkt för resten av sitt liv, till att börja med på Knapegården vid Råbäck invid Vänern, sedan i Rustesäter vid Högkullens fot. Här bodde han till sin död och begravdes i familjegraven i Medelplana kyrka. Aureller är representerad vid Nationalmuseum^[2] i Stockholm.

Verk

Urval:

Delsbo kyrka, Hälsingland: Stoffering och förgyllning av predikstol, korinredning och läktare 1654. Förstörda i brand 1740.
Gävle rådhus: Porträtt av borgmästare Sigfrid Wolcker och hans hustru Anna Gavelia (vigda 1656), tillskrivna Johan Aureller d.ä.
Medelplana kyrka, Västergötland: Altartavla "Nattvardens instiftelse", målad ungefär 1660 eller tidigare.
Skara högre allmänna läroverk, Västergötland: Självporträtt 1670 och porträtt av hustrun 1671.
Göteborgs konstmuseum^{[källa behövs]}: Damporträtt tillskrivet Johan Aureller d.ä.
Fors kyrka, Eskilstuna, Södermanland: Mansporträtt 1675.
Sankt Nicolai kyrka, Lidköping, Västergötland: Altartavla från 1680-talet visande "Nattvardens instiftelse", "Abrahams offer" och "Kristi uppståndelse". Målningarna räddades vid kyrkans brand 1849, dock i delvis skadat skick. Epitafium över Jonas Rudberus (1636-1697) och hans familj, daterat 1687.

Länkar och källor

Referenser

Noter

^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 87-88
^ Nationalmuseum

Tryckta källor

Svenskt konstnärslexikon, band I, sid. 102, Allhems förlag, Malmö 1952
Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus

Vidare läsning

Looström, L.: Johan Aureller i Svenskt biografiskt lexikon (1920)

[1] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 87-88

[2] Nationalmuseum

[1]

[2]