Juha Valjakkala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Juha Valjakkala
Bakgrundsinformation
Födelsenamn Juha Veikko Valjakkala
Född 13 juni 1965 (49 år)
Björneborg, Finland
Straff Livstids fängelse (frisläppt 2 februari 2009)
Maka Alexandra Fouganthine[1]
Gärning: Massmord
Datum 3 juli 1988
Plats Åmsele, Sverige
Dödade 3
Vapen Hagelgevär, kniv

Nikita Joakim Fouganthine, född som Juha Veikko Valjakkala, född 13 juni 1965 i Björneborg, är en finsk brottsling som den 9 februari 1989 dömdes till livstids fängelse och utvisning från Sverige efter att ha befunnits skyldig till Åmselemorden.

År 1991 gjorde den svenska filmregissören Jan Troell filmen Il Capitano om Åmselemorden. David Lagercrantz skrev Änglarna i Åmsele (1998) och Pelle Svensson skrev Utan nåd (2005).

Åmselemorden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åmselemorden

I juli 1988 var Juha Valjakkala och Marita Routalammi de två mest eftersökta personerna i Europa efter förövandet av Åmselemorden den 3 juli. Den 1 maj samma år hade Valjakkala frigivits från Åbo fängelse (även känt som Kakola) och reste tillsammans med flickvännen Routalammi till Sverige. Det unga finska paret hade stulit en cykel från en familj som bodde nära kyrkan i Åmsele. När pappan och en av sönerna sökte upp dem och bad dem lämna tillbaka cykeln sköt Valjakkala ihjäl dem med ett avsågat hagelgevär från nära håll. Senare dök även mamman i familjen upp. Hon slogs ner med gevärskolven innan hon blev knivskuren i halsen. Kvinnan dog omedelbart. Efter ett stort polispådrag greps Juha Valjakkala och Marita Routalammi på järnvägsstationen i Odense, Danmark. Polisen hade lyckats spåra dem genom en bilstöld i Pajala, som knöts till Valjakkala.

Fängelsestraff och flyktförsök[redigera | redigera wikitext]

Valjakkala, som först satt häktad i bland annat Gävle, dömdes till livstids fängelse att avtjänas i Finland. Han skickades till Finland 1989 och har många gånger försökt rymma.

  • 1991 försökte han första gången rymma, men greps nästan genast.
  • 1994 rymde han igen från fängelset i Riihimäki. Han tog fängelsets engelsklärare som gisslan och flydde beväpnad norrut med bil. Polisen fick dock fast honom redan i Tavastehus. Gisslan hade inte skadats.
  • 1997 försökte han fly från Åbo fängelse.
  • Den 13 maj 2002 rymde han från ett fängelse i Pyhäselkä nära Joensuu under en obevakad permission, men greps av polis dagen därpå i Sverige tillsammans med sin fru Minna-Maria Huttunen.
  • Den 19 april 2004 försökte han tillsammans med en 24-årig medfånge rymma från fängelset i Sukeva, men vakter sprang i kapp de två redan efter några hundra meter.
  • Natten mot den 28 november 2006 rymde Valjakkala åter igen, den här gången från en öppen anstalt i Fredrikshamn, Finland.[2]. Rikslarm utfärdades i flertalet länder, så även i Sverige, trots att Valjakkala genom att ha blivit utvisad på livstid från riket redan är efterlyst (för att förhindra att han tar sig in i landet igen). Han greps i Månsas, Helsingfors på kvällen den 30 november.[3] Efter att ha förts från häktet till fängelset hängde sig Valjakkala i en snara av sängkläder i sin cell men blev inte allvarligt skadad[4].
  • Natten mot den 23 november 2011 rymde Valjakkala åter igen, den här gången från fängelset i Kervo[5] där satt att avtjäna ett fyra månaders fängelsestraff för rattfylleri och olaga hot (efter att ha blivit frigiven 2009). Klockan 13:30 den 1 december greps han i Helsingfors.[6]
  • I juni 2012 döms Valjakkala till två års fängelse för bland annat sabotage och misshandel. Enligt Helsingfors tingsrätt anlade han en brand och misshandlade två personer för ungefär ett år sedan.[7][8]

Nådeansökan och frisläppande[redigera | redigera wikitext]

Valjakkala har ansökt om benådning av högsta domstolen i Finland många gånger. Först avslogs ansökningarna, men i januari 2006 ansågs han till sist kunna benådas. Ärendet vilade sedan länge hos Finlands president och den folkliga opinionen såväl som svenska myndigheter har motsatt sig Valjakkalas eventuella frigivning.[9] Efter rymningen den 28 november verkade hans möjligheter för frigivning minska och ärendet sköts också upp på framtiden.

Ett år efter, i oktober 2007 avslog president Tarja Halonen en ny nådeansökan[10] men redan 3 december samma år meddelade Helsingfors hovrätt att Valjakkala hade benådats. Livstidsstraffet omvandlades till ett tidsbestämt straff, och Valjakkala frigavs villkorligt den 25 februari 2008[11].

Den 10 maj 2008 upptäcktes det dock att han avvikit från sin övervakade frihet på prov, och greps omkring ett dygn senare, efter en 30 km lång biljakt, utanför Laanila nära Enare i norra Finland[12]. Helsingfors hovrätt beslutade 26 juni 2008 att Valjakkala inte skulle släppas villkorligt fri efter flykten i maj och något nytt datum för frigivning angavs ej.[13]

I augusti 2008 beviljade dock Finlands högsta domstol honom tillstånd att överklaga hovrättens dom och efter att så gjorts beslutades den 17 december 2008 att Valjakkala skulle bli villkorligt frigiven i februari 2009, vilket han slutgiltigt också blev - den 2 februari 2009.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet 2010-07-02
  2. ^ Han rymde genom fönstret, aftonbladet.se, 28 november 2006.
  3. ^ DN - Juha Valjakkala gripen, 30 november 2006.
  4. ^ http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,945523,00.html
  5. ^ ”Åmselemördaren har rymt – igen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13974274.ab. Läst 23 november 2011. 
  6. ^ ”Åmselemördaren har gripits”. Dagens nyheter. 1 december 2011. http://www.dn.se/nyheter/varlden/amselemordaren-har-gripits-i-finland. Läst 1 december 2011. 
  7. ^ http://www.dn.se/nyheter/varlden/nytt-straff-for-fouganthine
  8. ^ http://hbl.fi/nyheter/2012-05-24/nikita-fouganthine-atalad-igen
  9. ^ Åmselemördaren kan friges, Västerbottens-Kuriren, 17 oktober 2006.
  10. ^ UNT om avslag den 2007-10-12 på nådeansökan
  11. ^ Åmselemördaren benådas SvD 3 december 2007.
  12. ^ Nannini Nilsson, David (11 maj 2008). ”Valjakkala gripen i norra Finland”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2447786.ab. Läst 12 maj 2008. 
  13. ^ Wiræus, Julia (26 juni 2008). ”Flykten började vid ett krogbesök”. Hufvudstadsbladet. http://www.hbl.fi/text/inrikes/2008/6/26/w14903.php. Läst 26 juni 2008. 
  14. ^ ”Valjakkala blir villkorligt frigiven”. Göteborgs-Posten. 17 dec 2008. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=464994. Läst 17 dec 2008.