Finlands president

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Finlands president
Presidential Standard of Finland.svg
Sauli Niinistö.jpg
Nuvarande
Sauli Niinistö

sedan 1 mars 2012
Residens Presidentens slott, Talludden och Gullranda
Mandatperiod sex år, kan omväljas en gång
Inrättat 24 juli 1919
Webbplats www.president.fi

Finlands president, officiellt Republiken Finlands president, är Finlands statschef och högsta offentliga ämbete.

Nuvarande ämbetsinnehavare är Sauli Niinistö sedan den 1 mars 2012, efter att ha vunnit presidentvalet 2012.

Presidentens roll enligt nuvarande finsk grundlag[redigera | redigera wikitext]

Flaggan för republikens president är en tretungad finsk flagga med riksvapnet i kvadratisk form i korsmitten och Frihetskorset i övre inre fältet. När Gustaf Mannerheim var president 1944–1946 var frihetskorset utbytt mot två korslagda marskalksstavar.
Finland

Denna artikel är en del i serien om:
Politik i Finland



Atlas
Politikportalen
 v  d  r 

Presidentens roll[redigera | redigera wikitext]

Den roll och de uppgifter som republikens president skall ha fastslås i Finlands grundlag, som infördes år 2000. Nuvarande regler skiljer sig från vad som gällde under den förra regeringsformens tid. För närmare information om tidigare förhållanden, se avsnittet Historisk utveckling nedan.

Enligt 3:e paragrafen 2:a stycket i grundlagen skall regeringsmakten utövas av republikens president tillsammans med statsrådet (regeringen). Här fastslås också att statsrådets medlemmar (ministrarna) skall ha riksdagens förtroende (parlamentarism), något som däremot inte gäller presidenten.

Presidenten utses för en ämbetsperiod om sex år och kan bli omvald en gång. Presidenten tillträder ämbetet första dagen i den månad som följer efter presidentvalet; samtidigt upphör föregående presidents ämbetsperiod. Närmare bestämmelser om valet beskrivs i presidentval i Finland.

Ställföreträdare för presidenten[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från vissa andra länder har Finland ingen särskilt utsedd vicepresident. Är presidenten tillfälligt förhindrad att utföra sina uppgifter fungerar statsministern som ställföreträdare tills presidenten kan återuppta sina plikter. Likaså fungerar statsministern som ställföreträdare tills en ny president har blivit vald, om presidenten avgår i förtid eller avlider.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Presidentens makt[redigera | redigera wikitext]

När Finland blev republik 1919, antogs en regeringsform enligt vilken presidenten skulle ha stor makt. Tanken var att man skulle ha en maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten och statsrådet) och den lagstiftande makten (riksdagen). Systemet byggde även på traditionen från det tidigare statsskicket, där kejsaren/storfursten hade haft en stor makt; den svenska gustavianska regeringsformen från år 1772, med nästan oinskränkt makt för monarken, var formellt giltig i Finland fram till 1919. Konstitutioner med system liknande 1919 års regeringsforms kan ses i andra länder som övergick från monarki till republik vid samma tid, till exempel Tyskland.

Presidenten hade tidigare bland annat den formella makten att helt efter eget skön utse statsminister och påverka partisammansättningen i statsrådet (den så bildade regeringen måste dock ändå godkännas av riksdagen). Praxis var att presidenten utgick från rådande styrkeförhållanden mellan partierna i riksdagen, så att ett slags parlamentariskt regelverk ändå kan sägas har iakttagits, men särskilt Kekkonen och även Mauno Koivisto tog några gånger beslut som inte omedelbart speglade de senaste valresultaten till riksdagen. Presidenten var också den som skulle ha det yttersta ansvaret för den finska utrikespolitiken.

När man under reformarbetet inför den nya grundlagen införde det nuvarande systemet med direktvald president, som första gången användes i presidentvalet 1994, uttrycktes farhågan att en president som var direktvald av folket, genom sitt direkta folkliga mandat skulle kunna ha ännu större möjlighet att utnyttja sin makt. Därför inskränktes befogenheten för presidenten i den nya grundlagen.

Presidenter sedan 1919[redigera | redigera wikitext]

För ämbetsår, se lista över Finlands statsöverhuvuden.

Presidentval sedan 1919[redigera | redigera wikitext]

Tjänstebostäder för rikets president[redigera | redigera wikitext]

Den finländska presidenten har några tjänstebostäder till sitt förfogande.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Jan-Magnus Jansson: Från regeringsformen till grundlagen, Söderström & Co., Helsingfors 2000

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]