Kervo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kervo
Kerava (finska)
Kommun
Kerava.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Nyland
Area 30,79 km² (2013-01-01)[1]
 - land 30,62 km²
 - vatten 0,17 km²
Folkmängd 34 932 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 1 140,82 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Rolf Paqvalin
 - Kommunfullm.
ordf.
Eero Lehti
 - Kommunstyr.
ordf.
Markku Liimatainen
 - Politisk fördelning (51 mandat)
- Saml: 15
- SDP: 13
- Gröna: 8
-Sannf: 7
- VF: 4
- C: 2
- KD: 1
- SFP: 1
(24 november 2012) [3]
Kommunkod 245
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60°24′10″N 25°06′00″Ö / 60.40278°N 25.10000°Ö / 60.40278; 25.10000Koordinater: 60°24′10″N 25°06′00″Ö / 60.40278°N 25.10000°Ö / 60.40278; 25.10000
(se här ovanför)
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
95,8 %
1,1 %
3,1 %
Admin. data
-Landskapsförb.


-Regioncentrum
-Härad
-Magistrat
-Skattebyrå
-Sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets
-Nödcentral
-Räddningsverk
-EU-målområde


Nylands landskapsförbund


Helsingfors
Mellersta Nylands härad
Hyvinge
Nyland
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
Mellersta Nyland
Östra- och Mellersta Nylands nödcentral
Mellersta Nyland
Ej tillämpligt

Kerava.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.kervo.fi
Vy över Kervo

Kervo (uttalas: /ɕærːvɔ/) (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Södra Finlands län i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Kervo har cirka &&&&&&&&&&034932.&&&&&034 932 invånare och en total areal på &&&&&&&&&&&&&030.79000030,79 km². Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.

Kervo stads språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu knappt 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna.[4]

Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio. Delar av staden heter Ytterkervo (fi. Ali-Kerava) och Överkervo (fi. Yli-Kerava). Kervo gård är en egendom i staden.

Kända personer med anknytning till Kervo[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De sex största arbetsgivarna i Kervo:

  • Kervo stad (1 262)
  • Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
  • Tuko Logistics Oy (521) (Transport-och logistiktjänster)
  • Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
  • Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
  • Kervo fångvårdsanstalt (141)

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Kervos bilfria stadskärna. Genom centrum går Finlands längsta gågata, Kauppakaari. Sträckan är 850 meter lång.
  • Kervo museum
  • Kervo konstmuseum
  • Skulpturen av friidrottaren Volmari Iso-Hollo och bysten av president J.K. Paasikivi.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning[5]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.

Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen HelsingforsTavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo – Borgå järnväg [6]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.

Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsammarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Träskända, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby kommuner [7].

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 24 november 2012.
  4. ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012
  5. ^ (svenska) Nylands förbund
  6. ^ (svenska) Borgå Nya Tidning (18.07.1899)
  7. ^ (svenska) Finlands Kommunförbund

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]