Julius von Haynau
Julius Jakob von Haynau, född 14 oktober 1786, död 14 mars 1853, var en österrikisk friherre och militär.
Haynau inträdde 1801 i armén, blev fältmarskalklöjtnant 1848, fälttygsmästare 1849 och erhöll avsked 1850. Han delto i fälttågen 1805, där han råkade i fransk fångenskap och 1809, varunder han sårades i slaget vid Wagram. 1813-14 förde han som major med utmärkelse befälet över den av honom själv uppsatta så kallade "tyska legionen" i Italien. Vid revolutionen i Lombardiets utbrott 1848 åtställde Haynau med stränghet ordningen Brescia och Ferrara (blev på grund av sin grymhet känd som Brescias hyena) samt blev 1849 överbefälhavare i fälttåget mot Ungern. Efter att ha besegrat ungrarna i slagen vid Szöreg och Temesvar i augusti samma år och kuvat upproret blev Haynau i oktober chef för 3:e armén och ståthållare i Ungern. Haynau låg bakom beslutet att avrätta 13 ungerska generaler 6 oktober 1849, de s.k. 13 martyrerna i Arad.
Källor [redigera]
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 806.
