Kassel
| Kassel | ||
| Stad | ||
|
||
| Land |  Tyskland |
|
|---|---|---|
| Förbundsland | Hessen | |
| Kreis | kreisfri stad | |
| Läge | 51°19'N 9°30'Ö | |
| Yta | 106,78 km² (2011)[1] | |
| Folkmängd | 191 854 (2011)[2] | |
| Befolkningstäthet | 1 797 inv./km² | |
| Överborgmästare | Bertram Hilgen (SPD) | |
| Postnummer | 34001–34134 | |
| Riktnummer | 0561 | |
| Registreringsskylt | KS | |
| Kommunkod | 06 6 11 000 | |
 Tyskland med Kassel markerat
|
||
.svg) Staden Kassels läge i Hessen
|
||
| Webbplats: www.stadt-kassel.de | ||
Kassel, före 1926 officiellt Cassel, är en stad i delstaten Hessen i Tyskland. Det är den tredje största staden i Hessen efter Frankfurt am Main och Wiesbaden. Kassel är beläget i floden Fuldas dalgång vid motorvägen A7, som går från Flensburg i norr vid danska gränsen till Füssen i söder vid gränsen till Österrike. Staden har cirka 195 000 invånare (2010).
Det äldsta beviset i någon urkund på Kassels existens är från 913, då benämnt som Chassalla. År 1189 innehade Hessen stadsrättigheter men när dessa utfärdats är okänt.
1277 blev Kassel residensstad för Henrik I av Hessen. Han anlade på högra Fuldastranden Unter-Neustadt och hans efterföljare stadsdelen Freiheit väster om Alstadt och omgav staden med en mäktig mur. Det gamla Kassel bestod alltså av tre stadsdelar: Altstadt kring Altmarkt och Brüderkirche, Freiheit med Sankt Martinkirche, en treskeppig gotisk hallkyrkan från 1300- och 1400-talet, samt Unter-Neustadt med Unterneustädterkirche. Lantgreve Karl I av Hessen-Kassel anlade 1686 en ny stadsdel, Ober-Neustadt som han befolkade med hugenotter. Han lät också bygga det praktfulla rokokoslottet vid Friedrichsplatz, orangeriet i den storslagna parken Karslaue vid Fulda och Oktogonen i Bergpark Wilhelmshöhe. Nedanför Oktogonen uppfördes i slutet av 1700-talet slottet Wilhelmshöhe och riddarborgen Löwenburg. Kassel blev en stad med praktfulla byggnader och monument.[3]
1567-1807 och 1813-1866 var Kassel huvudstad i lantgreveskapet, från 1803 kurfurstendömet Hessen-Kassel och 1807-13 i kungariket Westfalen.[3]
År 1866 kommer kurfurstendömet Hessen att läggas under Preussen och Kassel blev istället 1867 huvudstad i provinsen Hessen-Nassau.[3]
Under denna tid kom Kassel att utvecklas till en industristad, främst metall-, textil- och finmekaniska fabriker som utnyttjade den närbelägna brunkolsfälten. Kassel blev säte för Henschels lokomotivverkstäder, på sin tid den största loktillverkaren i Europa.[3]
1943 utsattes Kassel för ett kraftigt bombangrepp under andra världskriget, varvid cirka 80 procent av innerstaden förstördes (däribland hela Gamla staden med sina korsvirkeshus) och cirka 10 000 människor omkom.
Kassel ansökte tillsammans med Stuttgart, Frankfurt am Main och Bonn om att bli säte för den nya förbundsrepublikens parlament Bundestag och därmed också huvudstad, men budet gick till Bonn.
Som lite plåster på såren placerades två av de högsta rättsinstanserna – Bundesarbeitsgericht (sv. Arbetsdomstolen) och Bundessozialgericht (sv Försäkringsöverdomstolen) i Kassel, men vid återföreningen med de östra delstaterna flyttades Bundesarbeitsgericht till Erfurt i Thüringen.
Sedan slutet av 1800-talet präglades Kassel av tung industri – järnvägsindustri och tillverkning inom den militära sektorn. I Kassel finns ett universitet, som startade sin verksamhet 1970. Vart femte år hålls i staden en internationell konstutställning Documenta. Kassels vänort i Sverige är sedan 1972 Västerås.
Kommunikationer[redigera]
I Kassel går spårvagnar i trafik, se vidare Kassels spårväg.
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013.
- ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1112-12
|
|||||||||||
|
|||||||||
