Brescia

Denna artikel handlar om staden. Se även Brescia (provins) och fotbollslaget Brescia Calcio.

---

Brescia
Comune
Kastellet i Brescia
Land	Italien
Region	Lombardia
Provins	Brescia
Geografiskt läge	45°42′N 9°40′O
- höjdläge	149 m ö.h.
Yta	90,68 km²
Folkmängd	190 494 (2008)
- benämnning på invånarna	bresciani
Befolkningstäthet	2 093,96 invånare/km²
Postnummer	25100
Riktnummer	030
ISTAT-kod	017029
Beskattningskod	B17
Skyddspatron	Santi Faustino e Giovita
Festdag	15 februari
Webbplats: comune.brescia.it

Brescia (lombardiska: Brèsa) är en stad och huvudort i provinsen Brescia i regionen Lombardiet i norra Italien. Brescia har cirka 189 583 invånare (2007).

Brescia är belägen på en höjd (139 m ö.h.), som från Alperna går ut på Poslätten. 70,612 inv. (1901). Brescia är näst Milano Lombardiets största och viktigaste stad. Det är byggt i en fyrkant, de gamla vallarna och bastionerna är förvandlade till promenadstråk, gatorna är försedda med arkader och prydda med många springbrunnar. På en klippa i norra staden ligger det gamla kastellet. Biblioteca civica Queriniana är världsberömt för sina handskrifter.

Brescias industri är betydlig och berömd i fråga om järn- och ståltillverkning. Förr tillverkade vapen här, därav namnet "Brescia armata". Dessutom är det ett centrum för mekanik och ingengjörskonst. I trakten förekommer stor vin- och spannmålsodling samt ostberedning.

Katedralen i Brescia.

Bland stadens märkliga byggnader märks ett 1820 upptäckt Herkulestempel av marmor, byggt 72 e.Kr., många enskilda palats, en katedral, byggd 1604-1825 i form av ett grekiskt kors (Duomo Nuovo), en domkyrka med anor från 600-talet (Duomo Vecchio eller La Rotonda) samt ett vackert rådhus, grundlagt 1499. Piazza della Loggia är från 1492 och är även känt för terrorbombningen som ägde rum där 28 maj 1974. Museo Santa Giulia, det arkeologiska museet, är uppkallat efter Julia av Korsika, vars reliker enligt traditionen finns i staden.

Brescia var ursprungligen en gallisk och sedan, under namnet Brixia, en romersk stad. Under medeltiden led det mycket av inre och yttre oroligheter, var en längre tid självständigt, men kom 1426 under Venezia och 1814 under Österrike. Det tog livlig del i frihetsstriden 1848-49. Stadsborna tvingade då en österrikisk garnison att kapitulera. Först efter ett fruktansvärt bombardemang (30 mars-2 april 1849) och en blodig gatustrid - som förskaffade segraren, general Haynau, öknamnet "hyenan från Brescia" - kuvades staden fullkomligt. 1859 tillföll Brescia kungariket Italien.

Det är födelseort för Arnold av Brescia, Angela Merici, Veronica Gambara, flera langobardiska kungar, Giuseppe Zanardelli, med fler som pianisten Arturo Benedetti Michelangeli.

Brescia Calcio är stadens mest framgångsrika fotbollslag som har flertalet säsonger bakom sig i serie A.

• Wikimedia Commons har media som rör Brescia
  Bilder & media

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.