Brescia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om staden. Se även Brescia (provins) och fotbollslaget Brescia Calcio.
Brescia
Kommun
Kastellet i Brescia
Kastellet i Brescia
Flag of Brescia.svg
Flagga
Land  Italien
Region Lombardia
Provins Brescia 
Geografiskt läge 45°42′N 9°40′Ö / 45.700°N 9.667°Ö / 45.700; 9.667Koordinater: 45°42′N 9°40′Ö / 45.700°N 9.667°Ö / 45.700; 9.667
 - höjdläge 149 m ö.h.
Yta 90,68 km²
Folkmängd 190 494 (2008)
 - benämnning på invånarna bresciani
Befolkningstäthet 2 093,96 invånare/km²
Postnummer 25100
Riktnummer 030
ISTAT-kod 017029
Beskattningskod B17
Skyddspatron Santi Faustino e Giovita
Festdag 15 februari
Brescia dot.png
Webbplats: comune.brescia.it

Brescia (lombardiska: Brèsa) är en stad och huvudort i provinsen Brescia i regionen Lombardiet i norra Italien. Brescia har cirka 189 583 invånare (2007).

Brescia är belägen på en höjd (139 m ö.h.), som från Alperna går ut på Poslätten. 70,612 inv. (1901). Brescia är näst Milano Lombardiets största och viktigaste stad. Det är byggt i en fyrkant, de gamla vallarna och bastionerna är förvandlade till promenadstråk, gatorna är försedda med arkader och prydda med många springbrunnar. På en klippa i norra staden ligger det gamla kastellet. Biblioteca civica Queriniana är världsberömt för sina handskrifter.

Brescias industri är betydlig och berömd i fråga om järn- och ståltillverkning. Förr tillverkade vapen här, därav namnet "Brescia armata". Dessutom är det ett centrum för mekanik och ingenjörskonst. I trakten förekommer stor vin- och spannmålsodling samt ostberedning.

Katedralen i Brescia.

Bland stadens märkliga byggnader märks ett 1820 upptäckt Herkulestempel av marmor, byggt 72 e.Kr., många enskilda palats, en katedral, byggd 1604-1825 i form av ett grekiskt kors (Duomo Nuovo), en domkyrka med anor från 600-talet (Duomo Vecchio eller La Rotonda) samt ett vackert rådhus, grundlagt 1499. Piazza della Loggia är från 1492 och är även känt för terrorbombningen som ägde rum där 28 maj 1974. Museo Santa Giulia, det arkeologiska museet, är uppkallat efter Julia av Korsika, vars reliker enligt traditionen finns i staden.

Brescia var ursprungligen en gallisk och sedan, under namnet Brixia, en romersk stad. Den hamnade därefter under langobardiskt, frankiskt styre och blev slutligen del av Tysk-romerska riket. Staden upplevde ett ekonomiskt uppsving omkring år 1000. Under medeltiden led den mycket av inre och yttre oroligheter, var en längre tid självständig, men lydde en tid under Milano och kom 1426 under Venedig, tillhörde 1797-1814 Napoleons italienska statsbildningar och kom 1814 under Österrike.[1] Den tog livlig del i frihetsstriden 1848-49. Stadsborna tvingade då en österrikisk garnison att kapitulera. Först efter ett fruktansvärt bombardemang (30 mars-2 april 1849) och en blodig gatustrid - som förskaffade segraren, general Haynau, öknamnet "hyenan från Brescia" - kuvades staden fullkomligt. 1859 tillföll Brescia kungariket Italien.

Staden skadades svårt av flygbombningar under andra världskriget, av dess kyrkor blev en förstörd och tre svårt skadade (däribland renässanskyrkan Santa Maria dei Miracoli och den lombardiska San Francesco) av privatbyggnader blev tre palats totalförstörda och fem svårt skadade.[2]

Staden är födelseort för Arnold av Brescia, Angela Merici, Veronica Gambara, flera langobardiska kungar, Giuseppe Zanardelli, med flera som pianisten Arturo Benedetti Michelangeli.

Brescia Calcio är stadens mest framgångsrika fotbollslag som har ett flertal säsonger bakom sig i serie A.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Brescia.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947
  2. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947