Kaktusplanteringen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kaktusplanteringen 2007.

Kaktusplanteringen (eller Kaktusgruppen) är en motivrabatt i Karl Johans park i centrala Norrköping. Runt en halvbåge av olika agaver och pelarkaktusar finns en mönsterrabatt med kaktusarabesker där växterna i mitten har formats till ett visst motiv som på detta vis uppmärksammas. Motiven kan vara monogram, emblem eller figurer. Kaktusplanteringen är en av Norrköpings sevärdheter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kaktusplanteringen i början av 1930-talet.
Kaktusplanteringen 1936.

Området där Karl Johans park ligger hette till en början Karl Johans torg och hade fått sitt namn efter den staty av Karl XIV Johan som restes på torget 1846. Stadsfullmäktiges ordförande John Philipson ansåg 1887 att torget, då belagt med kullersten, skulle förskönas med planteringar. Philipson bekostade själv att torget blev en park, ritad av stadsarkitekten Carl Theodor Malm. Parken försågs med gräsmattor, gångar i symmetriska mönster, ovanliga träd och rabatter. Runt statyn gjordes rabatter med växter som taklök, sedum och echeveria. På statyns södra sida formades blommorna till Norrköpings gamla stadsvapen. I parkens södra del mot Bråddgatan fanns rabatter i form av blomsterarabesker. Med tiden kom vapenmönstret att istället planteras i en av mittenrundlarna där.

Efter att staden från 1890 börjat odla exotiska växter i växthus vid Ståthöga herrgård fanns det intresse att visa upp dessa växter, praktliljor, palmer, dracaenor, echeveria och kaktusar i Karl Johans park. Blomsterarabeskerna i parken kom att växa allt mer i omfattning, särskilt efter att staden fått ett stort antal kaktusar i gåva av byggmästaren Anders Carlsson 1908. 1912 byggde staden en större anläggning för växthus på Sylten vilket både innebar att man kunde producera fler växter och att de exotiska växterna kunde förvaras på ett bättre sätt under vinterhalvåret. Stadsträdgårdsmästare Frans August Johansson skaffade fler kaktusar, exempelvis pelarkaktusar, och i början av 1920-talet hade den stora mönsterplanteringen i parken blivit en regelrätt kaktusplantering. Antalet sommarblommor i planteringen minskade efterhand och fanns endast kvar till 1925. Det året gjorde stadsträdgårdsmästaren en regelrätt mönsterritning. Från 1926 bestod planteringen av ett centralt mönster av något slag omgivet av en girlang med 5-6 rundlar eller "tårtor".[1]

Centrummotivet i planteringen var från 1928 Norrköpings gamla stadsvapen med ett krönt N och fasces men från 1935 började man på nytt använda fantasimönster. 1938 uppmärksammades Gustaf V:s 80-årsdag genom att man med echeveria och grön taklök formade kungens monogram. Detta väckte stor uppmärksamhet och efter en pristävlan i Östergötlands Dagblad beslutade stadsträdgårdsmästaren att kaktusplanteringen följande år skulle uppmärksamma 100-årsminnet av pedagogen Pehr Henrik Lings bortgång. Sedan dess har planteringen årligen uppmärksammat olika jubileer och företeelser.

Växter[redigera | redigera wikitext]

Kaktusplanteringen har ett stort sortiment av kaktusar, 5 000 - 6 000 stycken, som kompletteras av ett stort antal fetbladsväxter som av lekmannen ofta räknas som en kaktus. Själva rabatten där planteringen finns fick sitt nuvarande utseende i början av 1920-talet. Planteringen är till ytan 48 kvadratmeter. Girlangen som omger huvudmotivet är 1 meter bred och 22 meter lång.

Antalet växter i planteringen är drygt 25 000 som odlas i växthuset på Sylten. Bottenmattan består av Spindelvävstaklök, främst Sempervivum arachnoideum minimum med en liten mängd vanlig Sempervivum arachnoideum. Av dessa går det åt 250 växter per kvadratdecimeter. Om man räknade varje Sempervivum för sig används 450 000 stycken sådana. I röda färgfält används en större variant av taklök, Rubin. Echeveria desmetiana ger blådaggiga plantor som också kan användas i färgfält. För färgerna gult och brunt används olika varianter av vårtkaktusar. I mönsterlinjer används Vaxecheveria (Echeveria elegans), en växt som kan användas i hundratals år utan att växa eller ändra utseende.

Tidigare används ofta fikonkaktusar men från 1966 används istället Svärmors kudde. I girlangen används pelarkaktusar som Cereus jamacaru och Cereus peruvianus och mellan dessa används kandelabereuforbia (Euphorbia canariensis). I girlangens "tårtor" används igelkottskaktusar. För att få variation används också vithåriga kaktussorter som exempelvis Gubbhuvud.

Utanför girlangen växer agaver som Agave americana och Agave marginata. Dessa placeras inte ut förrän de är 40-50 år gamla då de går i blom. Andra kaktussorter som används är Haworthia och Aloe.

Skötsel[redigera | redigera wikitext]

Kaktusplanteringen 2006.
Kaktusplanteringen 2012.

Syftet med planteringen är att ge omväxlande bilder både av vad som finns i Norrköping och lokala eller internationella jubileer värda att uppmärksamma. Vilket motiv som väljs föreslås av stadsträdgårdsmästaren med hänsyn till vilken reklam det kan ge staden och vad som är möjligt att göra med tillgängliga växter. Denne diskuterar förslagen med ordförande i Tekniska nämnden och nämnden fattar det formella beslutet. Genom kaktusplanteringen har många företag uppmärksammats men någon avgift tar man inte ut. Några av de förslag som inte blir valda kan istället uppmärksammas genom en plantering i Hörsalsparken i centrala Norrköping.

Efter att motivet har bestämts ritas det ut i naturlig storlek på pappskivor. För det centrala motivet tillverkas en cirkelrund låda som fylls med jord och i vilken en matta av spindelvävstaklök planteras i början av maj. När taklöken har vuxit ihop några veckor skär man ut de fält och linjer som ska planteras med andra växter. Under sista veckan av maj plockar man bort vinter- och vårväxterna ur kaktusplanteringen. Sedan planteras de växter ut som ska användas i planteringens bakre del och i girlangen. I början av juni monteras lådan med huvudmotivet ut, planteringens främre del planteras ut, man snyggar till och placerar ut en informationsskylt om motivet.

Under sommaren måste planteringen skötas genom att ogräs och mossa tas bort, man tar bort taklökar som börjar blomma eller växter som har dött. Någon vattning behövs inte och någon extra växtnäring används inte.

Den första veckan i oktober plockas växterna in och förvaras sedan i kommunens växthus på Sylten. Under vintern förvaras de torrt i ungefär 10 graders värme för att kunna användas nästa sommar igen. Taklökarna tål att förvaras utomhus under vintern.

De 4 000 - 5 000 echeveria elegans som används tas upp på hösten. Rotklumpen tas bort och bladrosetten förvaras svalt. I februari-mars har det kommit nya rottrådar. De planteras i fuktig sand så att nya blad utvecklas. Växterna kan sedan planteras ut följande sommar. Processen kan sedan upprepas år efter år och många av dessa echeveria har varit med sedan kaktusplanteringen skapades.

Den sammanlagda arbetstiden som går ut för att sköta kaktusplanteringen är 1 700 timmar per år.

Stölder av växter ur planteringen är ett litet problem. Sedan 1980 finns det ett meterhögt staket framför planteringen för att försvåra impulsstölder.

Motiv i planteringen[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Boo (28 september 2004). ”Kaktusgruppen 1941”. Norrköpings Tidningar. http://nt.se/arkiv/2004/09/28/Str%F6msidan/1956507/Kaktusgruppen-1941.aspx. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hellerström, Stig; Hellerström Stig (1996). Norrköpings parker. 2, Kaktusgruppen i Norrköping och några andra svenska motivrabatter. Norrköping: Park- och naturkontoret. Libris 2281321. ISBN 91-630-4598-2 (korr.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 58°35′39.49″N 16°11′3.34″Ö / 58.5943028°N 16.1842611°Ö / 58.5943028; 16.1842611