Kelly Rowland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kelly Rowland
Kelly Rowland i maj, 2012.
Född Kelendria Trene Rowland
11 februari 1981 (33 år)
USA Atlanta, Georgia
Vistelseort Los Angeles, Kalifornien
Nationalitet Amerikan
Yrke/uppdrag Sångare, låtskrivare, skådespelare, dansare
År som aktiv 1997 –
Substansvärde US$ 18 miljoner (2011) [1]
Föräldrar Doris Rowland Garrison
Christopher Lovett
Webbplats
Officiell webbplats

Kelendria Trene Rowland, professionellt känd som Kelly Rowland, född 11 februari 1981 i Atlanta, Georgia, är en amerikansk sångare, låtskrivare, dansare och skådespelare. Under mitten av 1990-talet blev hon känd som en av grundarna till det amerikanska bandet Destiny's Child, en av världens bästsäljande kvinnliga musikgrupper.[2] Hennes arbete har bidragit till flera priser och nomineringar, däribland en stjärna på Hollywood Walk of Fame (tillsammans med Destiny's Child), fyra Grammy Awards, två Billboard Music Awards och en Soul Train Music Award. Rowland har även uppmärksammats av American Society of Culture Critics för sitt arbete inom musik och teater. Som soloartist har hon fram till november 2012 sålt 24 miljoner skivor internationellt.[3]

Under ett uppehåll med Destiny's Child släppte Rowland sin solodebut Simply Deep (2002) som innehöll världsettan "Dilemma" (med rapparen Nelly) och den internationella topp tio-noteringen "Stole". Skivan toppade Storbritanniens albumlista UK Albums Chart och sålde över 2,5 miljoner exemplar världen över.[4] Efter att Destiny's Child splittrats släppte Rowland sitt andra studioalbum Ms. Kelly (2007) som innehöll de två internationella topp tio-hitsen "Like This" (med rapparen Eve) och "Work". Sångerskans andra världsetta blev med David Guettas danspoplåt "When Love Takes Over". Rowlands tredje studioalbum Here I Am blev hennes första albumetta på Billboards lista Top R&B/Hip-Hop Albums. Skivan innehöll den platinabelönade R&B-ettan "Motivation" (med rapparen Lil Wayne).

Utöver musiken har Kelly Rowland även rönt framgångar som skådespelare och TV-personlighet. År 2002 kom hennes debut med gästroller i TV-serierna The Hughleys och Taina. Hon syntes senare i flera filmer så som Freddy vs. Jason (2003), The Seat Filler (2004) och Think Like a Man (2012). År 2007 var hon körmästare i realityserien Clash of the Choirs och år 2009 deltog hon i Bravos serie The Fashion Show med Isaac Mizrahi. Under 2011 var hon domare i den åttonde säsongen av den brittiska versionen av The X Factor men valde att hoppa av följande år. År 2012 blev hon domare i den första säsongen av den Australiensiska serien Everybody Dance Now.

Liv och karriär[redigera | redigera wikitext]

1981–96: Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Kelendria Trene Rowland föddes i Atlanta, Georgia den 11 februari 1981. Hon är dotter till Doris Rowland Garrison och Christopher Lovett.[5] När Kelendria var sju år tog hennes mamma med sig henne och lämnade pappan som var alkoholist.[6] Ett år senare flyttade de till Houston.[7] Rowland blev medlem i en dans- och rappgrupp tillsammans med Beyoncé Knowles och vännen LaTavia Roberson.[8] Gruppen, vid namn Girl's Tyme, bestod av sex medlemmar.[9][10] Arne Frager, en R&B-kompositör från USA:s västkust, flög till Houston för att träffa dem och bokade senare in dem i sin inspelningsstudio The Plant Recording Studio i Norra Kalifornien.[10] I ett försök att få gruppen att bli upptäckta av ett stort skivbolag debuterade han dem i Star Search, USA:s då största TV-sända talangtävling som tidigare fått fram barnidoler som Tracie Spencer och Aaliyah.[11][10] De deltog men förlorade tävlingen.[12][13]

Mathew Knowles, Beyoncés pappa, sa upp sig från sitt jobb som försäljare av sjukhusutrustning för att kunna bli gruppens manager.[14] Han skapade ett "träningsläger" åt flickorna och under samma tid flyttade Rowland in hos familjen Knowles.[5] En tid senare kortade Mathew ner gruppen till tre medlemmar. År 1993 utökades Girl's Tyme till fyra med LeToya Luckett.[15] Ungdomarna övade danssteg i Tina Knowles hårsalong och på bakgårdar och uppträdde som förband åt andra etablerade tjejgrupper.[15] De sjöng inför skivbolagscheferna på Elektra Records som erbjöd dem ett skivkontrakt. Dessvärre tvingades tjejerna lämna bolaget några månader senare innan de hunnit släppa något album.[16]

1997–01: Genombrott med Destiny's Child[redigera | redigera wikitext]

Gruppen beslutade att ändra namn till Destiny's Child som kom från ett stycke ur Jesaja.[15] Tillsammans uppträdde de på lokala tillställningar och blev så småningom anställda av Columbia Records. År 1997 debuterade gruppen med låten "Killing Time" från soundtrackalbumet till filmen Men in Black.[13][15] Följande år släpptes deras debutalbum Destiny's Child som innehöll topp-noteringen "No, No, No".[12] Skivan cementerade gruppen i musikindustrin med blygsam försäljning och tre Soul Train Lady of Soul Awards.[15] Gruppens större genombrott kom med utgivningen av det andra studioalbumet The Writing's on the Wall (1999) som flerfaldigt platinabelönades.[17] Skivan innehöll några av gruppens allra populäraste låtar så som "Bills, Bills, Bills", "Jumpin' Jumpin'" och "Say My Name". Den sistnämnda blev deras framgångsrikaste singelutgivning och signaturlåt. "Say My Name" vann två Grammy Awards i kategorierna "Best R&B Performance by a Duo or Group with Vocals" och "Best R&B Song".[15] The Writing's on the Wall sålde över 15 miljoner exemplar internationellt.[12][18][19]

Destiny's Child framför deras signaturhit "Say My Name" under turnén Destiny Fulfilled ... And Lovin' It.

Efter de stora kommersiella framgångarna blev Destiny's Child huvudämne i kvällspressen när Michelle Williams och Farrah Franklin ersatte LeToya Luckett och LaTavia Roberson som officiella gruppmedlemmar, utan de två sistnämnda sångerskornas vetskap. Efter gruppens superframgångar sedan mitten av 1990-talet ville Luckett och Roberson inte längre ha samma manager då de tyckte att han delade ut gruppens vinster oproportionerligt och favoriserade Knowles och Rowland.[15] Problemen inom gruppen gav sig till känna när Williams och Franklin sågs i videon för singeln "Say My Name" vilket antydde att originalmedlemmarna redan bytts ut.[15] Franklin lämnade gruppen efter bara fem månader vilket gav sig till känna under PR-besök och scenuppträdanden.[15] Den nyblivna trion spelade in "Independent Women Part I" vilken inkluderades på soundtrackalbumet till filmen Charlie's Angels. Låten blev gruppens största hit som toppade Billboard Hot 100 i elva veckor och cementerade gruppens nya utseende.[15]

Senare samma år, medan Destiny's Child färdigställde sitt tredje studioalbum Survivor, var Rowland gästartist på Avants singel "Separated" som nådde förstaplatsen på amerikanska R&B-listan.[20] Innehållet i Survivor speglade den turbulenta tid som bandmedlemmarna upplevt. Huvudsingeln med samma namn var en respons till splittringen med Luckett Roberson.[21] Låten vann en Grammy Award i kategorin "Best R&B Performance by a Duo or Group with Vocals".[22] Låtens text fick Luckett och Roberson att lämna in en stämningsansökan. Efter en utdragen process avslutades ärendet i juni 2002.[19] Survivor gavs ut i maj och debuterade på förstaplatsen på Billboard 200 med en försäljning på 663.000 exemplar.[23] Fram till oktober 2003 hade skivan sålts i tolv miljoner exemplar internationellt.[24] Albumet innehöll ytterligare hits så som topp-noteringen "Bootylicious". Efter utgivningen av remixalbumet This Is the Remix (2002) meddelade gruppen att de tänkte göra ett uppehåll för att satsa på solokarriärer.[15]

2002–06: Simply Deep, skådespelardebut och Destiny Fulfilled[redigera | redigera wikitext]

Rowland i maj, 2003

År 2002 samarbetade Rowland med rapparen Nelly på låten "Dilemma" från hans skiva Nellyville. Sångerskan framförde produktionens bryggor och melodier.[25] Låten gavs ut som den andra singeln från skivan och blev snabbt en av årets framgångsrikaste musiksinglar som toppade listor i Australien, Belgien, Irland, Nederländerna, Storbritannien och USA.[26][27][28][29] Utgivningen etablerade Rowland som soloartist och vann en Grammy Award i kategorin "Best Rap/Sung Collaboration".[30] Rowlands debutalbum, Simply Deep, var från början tänkt att ges ut år 2003 men efter framgångarna från samarbetet med Nelly ville fick sångerskans skivbolag skynda på processen. Rowland färdigställde albumet på tre veckor.[31][32] Skivan innehöll en blandning av alternativ rockmusik, pop och R&B.[31][33] Anställda producenter var Mark J. Feist, Big Bert och Rich Harrison. Sångerskans nära vän, artisten Brandy, bidrog med bakgrundssång tillsammans med Beyonces yngre syster Solange Knowles. Rowland beskrev låtarna på skivan som en "konstig blandning av lite Sade och lite rock".[31][33]

Simply Deep gavs ut i USA under oktober 2002 och internationellt 2003. Albumet debuterade på plats 12 på Billboard 200 med en första veckas försäljning på 77 000 exemplar.[34] Rowlands debut guldbelönades av RIAA och hade fram till 2007 sålts i 602 000 exemplar i USA.[35][34] Internationellt rönte albumet ännu större framgångar och toppade Storbritanniens singellista och guldbelönades i Australien, Kanada och Nya Zeeland.[36][37][38] Ett år efter den internationella debuten had skivan sålts i 2.5 miljoner exemplar. Journalisten Caroline Sullivan från The Guardian skrev; "Tack vare den oemotståndliga 'Dilemma' som praktiskt taget tog av sig sina egna kläder, är Destiny's Childs Kelly Rowland inte längre bara en bakgrundsångare till Beyoncé Knowles."[39] Skivan innehöll tre singlar. "Stole", en rockpop-influerad midtempo-låt och att förlora en anhörig gavs ut som skivans huvudsingel och blev en internationell topp-tio hit som nådde andraplatserna i Australien och Storbritannien.[28][40] I USA misslyckades singeln att nå samma framgångar som "Dilemma" utan nådde topp-trettio.[41] Skivans andra singel, upptempo-spåret "Can't Nobody" nådde lägre i USA än sin föregångare men klättrade till topp-tjugo i Australien och andra områden i Europa. I Storbritannen blev singeln en ytterligare topp fem-notering för Rowland.[28][42] Skivans tredje och sista singel blev "Train on a Track" som inkluderades på soundtrackalbumet till den romantiska komedin Maid in Manhattan. Låten såldes dessvärre aldrig i stort antal förutom i Storbritannien där den blev sångerskans fjärde topp tjugo-notering på rad.[28]

Efter att ha haft småroller i TV-serier som The Hughleys och Eve gjorde Rowland sin biodebut i rysaren Freddy vs. Jason, regisserad av Ronny Yu. Sångerskan hade en av de kvinnliga huvudrollerna som porträtterade Kia Waterson, bästa vännen till Lori Campbell spelad av Monica Keena.[43] Filmen bemöttes med generellt blandad kritik men toppade försäljningslistan med en inkomst på 36,4 miljoner dollar under första veckan efter premiären i USA.[44] Filmen hade en budget på 25 miljoner och blev en finansiell succé med en internationell inkomst på 114.3 miljoner dollar.[44] En tid senare fick hon huvudrollen i den romantiska komedin The Seat Filler och spelade mot Duane Martin och Shemar Moore. Filmen regisserades av Will Smith och Jada Pinkett Smith nådde plats 18 på biotopplistan.[45] Efter en tid hade biljettförsäljningen kommit upp i 10,2 miljoner dollar i USA och 18 miljoner dollar internationellt. I filmen spelade Rowland en popstjärna som blir kär i en främling under en prisceremoni, hon misstar honom för en välbetald kändisadvokat.[46] Released to a limited number of festivals only, the film went straight to DVD in 2006.[47]

Efter tre år återförenades Destiny's Child med deras sista studioalbum Destiny Fulfilled som gavs ut i november 2004.[15] Skivan nådde andraplatsen på Billboard 200 och framhävde singlarna "Lose My Breath", "Soldier", "Girl" och "Cater 2 U".[48] För att marknadsföra albumet åkte trion på en världsturné; Destiny Fulfilled ... And Lovin' It som startade i april och avslutades i september samma år. Gruppen avslöjade att de skulle splittras efter de sista nordamerikanska showerna.[15][49] I oktober 2005 gav gruppen ut ett samlingsalbum; #1's, som innehöll deras framgångsrikaste singlar samt tre nya låtar. I september, 2005, var Rowland gästartist på Trinas låt "Here We Go". Låten gavs ut som den andra singeln från hennes album Glamorest Life och nådde plats 17 på Billboard Hot 100. Internationellt nådde samarbetet topp tjugo i Finland, Nya Zeeland och Storbritannien.[28][50] I mars 2006 belönades Destiny's Child med en stjärna på Hollywood Walk of Fame. De erkändes även som en av världens bäst säljande tjejgrupper genom tiderna.[51]

2007–09: Ms. Kelly och byte av skivbolag[redigera | redigera wikitext]

Rowland uppträder under hennes turné Ms. Kelly Tour, 2007.

Sedan 2004 hade Rowland arbetat på en uppföljare till Simply Deep. Några tidiga låtar, som den Bryan Michael Cox-producerade "Bad Habbit", användes på Destiny's Childs Destiny Fulfilled (2004) och Destiny's Child: Live in Atlanta (2006).[47] Under början av arbetet gick skivan under titeln My Story. Rowland arbetade med en rad välkända samtida R&B-kompositörer och artister så som Big Tank, Patrick "J. Que" Smith, Rich Harrison, Rodney Jerkins och Robin Thicke.[47] De kvinnliga rapparna Remy Ma och Shawnna var gästartister på två respektive spår.[47] Rowland var beslutsam om att undvika en "skyndsam" arbetsprocess som på föregående album. Sångerskan hade istället en större roll bakom skapandet. Hon skrev majoriteten av spåren och hjälpte även till med kompositionen. I en intervju sade hon; "Jag skrev många låtar till den här skivan. De är verkligen från mig till mina fans. Det är mera R&B som definitivt har en feel-good vibe."[47] Några månade innan utgivningen av My Story kom sångerskan underfund med att skivan faktiskt inte var vad hon, till en början, hade föreställt sig. Därför bad hon skivbolaget att skjuta fram utgivningen för att få omarbeta vissa av delarna.[52] "Det var typ en lista med låtar som jag hade samlat på mig under tre års tid av liv, kärlek och relationer. När jag lyssnade igenom låtarna tänkte jag; 'Det här är för djupt, jag kommer att förlora följare'. Skivan var för full av ballader och midtempo-spår. Jag ville ha något att dansa till också..."[53] Efter en tid konsulterade sångerskan nya producenter som jobbade på nytt material. Rowland samarbetade med Mysto & Pizzi, Sean Garrett, Scott Storch, Polow da Don och Eve.[54] Rowland beslöt sig dessutom att döpa om skivan. "Jag gav verkligen mitt allt i det här projektet. Jag är inte bara glad över att alla kommer att kunna höra musiken, jag ser även framemot att människor får känna mig. Av denna anledning har jag beslutat att döpa om albumet till Ms. Kelly. Den titeln handlar om respekt, att vara vuxen och komma i sina egna kläder och min nya musik."[53] Rowland avslöjade att bandmedlemmen Beyoncé Knowles och sångarna Brandy och Whitney Houston alla hade varit stora inspirationer när hon spelat in musiken.[53][47]

Rowland år 2008.

Ms. Kelly gavs ut i juni, 2007 och blev Rowlands första soloalbum sedan 2002. Första veckan efter utgivning debuterade skivan på plats sex och två på Billboard 200 respektive Top R&B/Hip-Hop Albums. Försäljningen efter första veckan var 86.000 exemplar- nästan tiotusen fler antal sålda skivor än Simply Deep.[55] Utanför USA misslyckades arbetet att matcha föregångarens framgångar och nådde istället topp-fyrtio på majoriteten av albumlistorna, däribland Storbritannien.[28] Skivans huvudsingel var upptempo-spåret "Like This" som producerades av Polow da Don och gästades av Eve.[54] Låten, en hyllning till sångerskans egna val att göra en klubb-låt, nådde topp-tio i Irland och Storbritannien samt topp-tjugo i Australien och Nya Zeeland.[28][56] "Comeback", "Ghetto" och "Work" gavs alla ut som singlar. Medan den förstnämnda aldrig tog sig in på några topplistor- och "Ghetto" enbart nådde de nedre regionerna på singellistorna i USA- blev "Work" en ytterligare topp-tio notering i Europa. Låten nådde topp-tio i Australien, Nya Zeeland, Frankrike, Italien, Schweiz och Storbritannien.[28][57] År 2008 gav Kelly Rowland ut två EP-skivor; Ms. Kelly: Diva Deluxe och Ms. Kelly: Digital Ep. Den sistnämnda innehöll remixversioner av albumspåren medan den första hade tidigare outgivet material från inspelningarna till Ms. Kelly, däribland hennes cover av Bobby Womacks "Daylight". Låten var tänkt att ges ut som skivans huvudsingel och var ett samarbete med rapparen Travie McCoy (från den alternativa rapp-gruppen Gym Class Heroes)[58] Låten nådde topp-tjugo i Storbritannien.[28] Rowlands andra studioalbum återutgavs senare med låtarna från EP:n. Fram till april, 2008, hade Ms. Kelly sålts i 1.2 miljoner exemplar internationellt.[59] Samtidigt gav hon ut sin första Live-DVD vid namn BET Presents Kelly Rowland. DVD:n bestod av en video där Rowland berättar om innehållet i Ms. Kelly, hennes tid i Destiny's Child, hennes kändisskap och solokarriär samt musikvideor från hennes första album.[60]

David Guetta och Rowland uppträder vid Orange Rockcorps i London, Storbritannien.

År 2009 var Rowland gästartist på den italienska sångaren Tiziano Ferros singel "Breathe Gentle" som gavs ut den 20 februari 2009. Samarbetet nådde topp-tio i Nederländerna.[61] Under samma period meddelades det att Rowland och hennes manager Mathew Knowles hade avslutat deras kontrakt.[62] Via ett pressmeddelande sade hon; Mathew Knowles har varit något positivt i min karriär. Jag har nått stora framgångar tack vare honom. Både i Destiny's Child och som soloartist. Trots att vi har valt att avsluta vårt professionella samarbete så kommer familjen Knowles och Music World Entertainment-teamet att vara en del av min familj."[62] Den 31 mars, 2009, meddelades att Rowland även lämnat sitt skivbolag, Columbia Records, efter 13 år.[63] Sångerskan förklarade att hon ville "utforska nya vägar, nya utmaningar och våga vara utanför gränserna".[63] I en senare intervju med Entertainment Weekly avslöjade Rowland att det inte var hon som ville lämna skivbolaget. Sångerskans kontrakt avslutades i samband med att hennes Ms. Kelly-album inte sågs som en kommersiell vinst.[64]

I april, 2009, var Rowland gästartist på David Guettas låt "When Love Takes Over", den första singeln från hans album One Love (2009).[65] Låten blev en kommersiell succé som nådde förstaplatsen i flera länder, däribland Storbritannien, Irland, Italien och Schweiz.[66] "When Love Takes Over" mottog en Grammy-nominering i kategorin "Best Dance Recording".[67] I oktober, samma år, antog media att låtens framgångar hade fått Rowland att överväga ett kontrakt med EMI Music.[68] Det var inte förrän i maj, 2010, som dessa spekulationer avfärdades efter att Rowland meddelade att hon skrivit på för Universal Motown Records.[69] Det var medan Rowland var i inspelningsstudion med Guetta som hon uppmärksammades av Universals skivbolagschef Sylvia Rhone (tidigare mentor till R&B-sångaren Tamia).[70] Om valet att skriva på för Rhones skivbolag sa sångerskan; "Dom har verkligen omfamnat mig och gett mig en säker framtid. Efter en tids funderingar har jag beslutat mig att tacka ja till Universal. Inte bara för deras meriter utan för att dom verkligen låtar artisterna gå före politik.[69]

2010–12: Here I Am, X Factor och Think Like a Man[redigera | redigera wikitext]

År 2010 gav Rowland ut singeln "Everywhere You Go" som gästades av flera Afrikanska artister under namnet Rhythm of Africa. Låten spelades in som en av de officiella låtarna för VM i fotboll 2010.[71] Rowland fortsatte sina internationella live-spelningar under 2010. Hon besökte Australien och uppträdde på Sydney Gay and Lesbian Mardi Gras tillsammans med George Michael den 7 mars.[72][73] "Commander", med David Guetta som gästartist, gavs ut som den första singeln från Rowlands tredje studioalbum Here I Am, den 17 maj, 2010.[74] Vid utgivningen bemöttes låten med positiva recensioner av kritiker som prisade spårets dans-influenser.[75][76] I Storbritannien toppade låten UK Dance Chart och blev en topp-tio notering på landets officiella singellista UK Singles Chart.[28][77] Utan någon officiell utgivning i USA klättrade låten till förstaplatsen på Billboards danslista Hot Dance Club Songs.[78] I USA gavs "Rose Colored Glasses" och "Grown Woman" ut som skivans pop- respektive R&B-huvudsinglar.[79] Båda låtarna misslyckades att ta sig till några högre listpositioner och uteslöts därför från innehållsförteckningen på Here I Am.[80][81] Efter en tid meddelades att Rowland omarbetade projektet och spelade in flera nya låtar, däribland en ny huvudsingel. I samma tidpunkt gav sångerskan ut sitt första samlingsalbum, Work: The Best of Kelly Rowland, som innehöll singlar och albumspår från Simply Deep och Miss. Kelly Deluxe.[82] I april, 2011, hade en ny låt premiär. "Motivation", med rapparen Lil Wayne, ersatte de tidigare huvudsinglarna. Låten nådde plats 17 på Billboard Hot 100 och förstaplatsen på R&B-listan Hot R&B/Hip-Hop Songs.[83] Singeln platinabelönades av RIAA och blev Rowlands framgångsrikaste musiksingel som soloartist.[84][85] Låten mottog en Soul Train Music Award i kategorin "Song of the Year" och en Billboard Music Award för "Top R&B Song".[86][87] Den mottog även en Grammy-nominering i kategorin "Best Rap/Sung Collaboration".[88]

"Motivation" platinabelönades av RIAA och blev sångerskans framgångsrikaste singelutgivning sedan "Dilemma" (2002).

Samtidigt framgångarna med "Motivation" samarbetade Kelly Rowland med en rad artister. Hon lånade sin röst till refrängen på rapparen Tinie Tempahs singel "Invincible" från hans album Disc-Overy (2010). Låten nådde plats elva på brittiska singellistan.[89] Hon återförenades även med Nelly på hans singel "Gone" och kunde höras på Alex Gaudinos "What a Feeling".[90] Efter flera förseningar gavs Here I Am ut i USA den 26 juli 2011.[91] Skivan debuterade på plats tre på Billboard 200 och på förstaplatsen på Top R&B/Hip-Hop Albums med en första veckas försäljning på 77.000 exemplar.[92][93] Dessa positioner blev Rowlands högsta noteringar på albumlistorna i karriären.[92] Fram till december, 2011, hade Here I Am sålts i 178.000 exemplar i USA.[94] Ytterligare två singlar, "Lay It on Me" och "Down for Whatever", gavs ut från skivan. Den sistnämnda blev en topp-tio hit i Storbritannien.[95] I augusti, 2011, meddelades att Rowland blivit talesperson för Sean Combs' parfym Empress.[96] I oktober släpptes hennes andra samlingsalbum Playlist: the Very Best of Kelly Rowland, vilka inkluderade några av hennes populäraste låtar så som "Dilemma" och "When Love Takes Over". Under slutet av året blev hon talesperson för urmakarna TW Steel.[97]

Under sommaren 2011 bekräftades det att Rowland skulle bli en av domarna i den åttonde säsongen av den brittiska talangtävlingen The X Factor.[98][99][100] Samtidigt fick hon en av rollerna i filmen Think Like a Man (2012) där Keri Hilson, Chris Brown och Gabrielle Union också hade roller.[101] I april, 2012, meddelades det att Rowland hade lämnat The X Factor på grund av krockar mellan inspelningen av serien och sångerskans schema.[102] Rowland fick priset "Ultimate TV Personality" vid galan Cosmopolitan Ultimate Women of the Year Award och "TV Personality of the Year" under ceremonin Glamour Women of the Years Awards.[103][104] I augusti, 2012, blev hon domare i den första säsongen av den Australiensiska talangtävlingen Everybody Dance Now.[105] Dessvärre blev serien kortlivad på grund av låga tittarsiffror.[106]

2013–framåt: Fjärde studioalbum[redigera | redigera wikitext]

Rowland uppträder under en konsert i Australien.

Den 29 januari 2013, släppte Destiny's Child ett samlingsalbum med namnet Love Songs. Skivan innehöll några av gruppens mest romantiska låtar och ett helt nytt spår, "Nuclear", som skrevs av Michelle Williams.[107] Rowlands solospår "Heaven" från Simply Deep (2002) inkluderades även i samlingen.[108] Rowland och Williams uppträdde tillsammans med Knowles den 3 februari, under hennes Super Bowl XLVII halftime show. Gruppen framförde "Bootylicious", "Independent Women" och Knowles' "Single Ladies (Put a Ring on It)".[109]

Sedan augusti, föregående år, har Rowland arbetat på sitt fjärde studioalbum Talk a Good Game.[110] [111] En marknadsföringssingel, "Ice" (med Lil Wayne), släpptes under samma år och nådde plats 24 på amerikanska R&B-listan och plats 25 på Sydkoreas Gaon Chart.[112] Talk a Good Game blir Rowlands första album att ges ut under Republic Records efter Universal Music Groups val att lägga ner Universal Motown och Universal Republic för att istället återuppliva Motown Records and Republic Records. Låten "Kisses Down Low" från samma skiva hade premiär den 1 februari 2013.[113]

Artisteri[redigera | redigera wikitext]

Röst och musik[redigera | redigera wikitext]

Rowland kan klassas som en mezzo-soprano och hennes musik är en blandning av flera genrer, bland annat samtida R&B, pop, hiphop, soul, rock och dans.[114][115][116][117][118][115][116] Hennes solodebut Simply Deep (2002) hade ett alternativt rock-sound medan hennes andra försök; Ms. Kelly (2007) innehöll mera urban musik.[115][119] I en intervju med The Independent erkände Rowland att hon kämpat med att hitta "sitt eget sound" på de första två skivorna. "Jag befann mig i en fas med mina första två projekt där jag inte visste vad som passade mig. Jag funderade på rock något som skivbolaget tyckte var en bra ide, så jag testade det. På Ms. Kelly sjöng jag låtar som hade ett mera urbant sound."[119] Hennes tredje studioalbum Here I Am bestod av en R&B och popblandning med subtila inslag av dans.[116] Rowland berättade att hennes möte med den franska kompositören David Guetta hade inspirerat henne att spela in dansmusik (kunde höras på styckena "When Love Takes Over", "Forever and a Day" och "Down for Whatever").[120] Under produktionen till skivan sa Rowland att anledningen till det nya soundet var hennes strävan att göra något annorlunda. "Jag visste att jag inte skulle låta mig skrämmas och jag tänkte inte låta andras åsikter stå ivägen för att prova något nytt.[119]

Folk frågar mig alltid 'Varför gör du inte mera R&B-musik?' eller 'Varför gör du inte mera dansmusik?'. Det är frågor som jag alltid har i huvudet men inte ser på på samma sätt som mina fans. Jag är en artist. Jag älskar musik och det spelar inte någon roll vilken genre det är. För mig handlar det mer om vad jag får för känslor istället för att 'nu gör jag R&B', 'nu gör jag dansmusik', 'nu gör jag det här och det här...' Jag gillar inte att stänga in mig så eller kategorisera mig. Jag är bara en artist. Jag tror det är viktigt att bara släppa loss och älska musik. Det spelar ingen roll vilken genre eller stil det är. Självklart vore jag inte här om det inte var för R&B, mina urbana rötter är djupt rotade. Jag gillar bara att experimentera och just dansmusik har gett mig stora framgångar. Jag är väldigt tacksam för både mina R&B- och- dans-fans samt dem som uppteäcker min musik allteftersom.[en 1]
— Kelly Rowland besvarar en fråga från ett fan i VEVO:s Ask:Reply. [121]

Det mesta av textinnehållet i Simply Deep (2002) handlar om kärlek och livserfarenheter, speciellt i låtar som "Dilemma", i vilken hon uttrycker sin ändlösa kärlek till sin partner och "Stole", i vilken hon sjunger en känsloladdad berättelse om skolmassakrer och självmord.[122][123][124] I Ms. Kelly (2007) handlar låtarna om relationsproblem som exempelvis i spåren "Still in Love with My Ex", "Flashback", "Love", "Better Without You" och "Gotsta Go (Part I)".[125] Alex Macpherson vid The Guardian misstänkte att låtarna eventuellt kunde handla om hennes relation med ex-pojkvännen Roy Williams.[126] Here I Am (2011) handlade mestadels om kvinnlighet, sexuell intimitet och kärlek.[127] Några av hennes andra låtar som "Work", "I'm Dat Chick" och "Work It Man" har jämförts med Beyoncé Knowles' musik.[118][128][129]

Influenser[redigera | redigera wikitext]

Rowland uppträder i Australien som huvudnummer under konserten Supafest Tour 2012.

Rowlands största musikaliska inspiratörer är Whitney Houston och Janet Jackson.[130][131] Efter Houstons död sa Rowland; "Jag är mer än förkrossad. Whitney Houston var utan tvekan en av världens bästa sångare och underhållare och hon har påverkat mig mycket. Hon omfamnade mig med kärlek, uppmuntran och kraft när jag började min karriär i Destiny's Child."[130] I en annan intervju fortsatte hon att tala om sin beundran av Houston; "Ingen är perfekt men hon är så nära! Hon är den kvinnliga versionen av gud. Hon inspirerar mig att arbeta hårt och ge tillbaka till mina fans".[132] Hon har även inspirerats av Beyoncé, Sade, Martin Luther King Jr., Donna Summer, Diana Ross, Oprah Winfrey och Brandy.[133][134][132][135] I en annan intervju avslöjade Rowland att hennes vistelse i Miami influerat hennes stil, mognad och musik.[132] Utseendevis anser sångerskan att hennes mormor, Halle Berry, Jennifer Lopez, Beyoncé och Oprah varit hennes stilikoner.[134]

Image[redigera | redigera wikitext]

Destiny's Child jämfördes med den amerikanska tjejgruppen The Supremes vilka var verksamma under 1960-talet. Knowles jämfördes med Diana Ross medan Rowland, mera i bakgrunden, ansågs ha samma roll som Mary Wilson, The Supremes andra huvudsångare. I en intervju berättade Wilson om sin roll som gruppens andra huvudsångare och ansåg att Rowland var i "samma situation som hennes själv." Om möjligheten att bli soloartist sade hon; "Det är väldigt svårt. Men det kan gå. Du måste verkligen kämpa hårt och ge allt för att det ska fungera."[136] Rowland uppträdde tillsammans med Wilson och Cindy Birdsong vid Motowns 45-årsjubileum år 2004.[137] Efter framgångarna med hennes singlar "Dilemma" och "Stole" och albumet Simply Deep skrev musikkritiker att Rowland hade utvecklats till en egen artist, som inte förknippades med Beyonce.[138][139][140][141][142][143] I de tre första skivorna från Destinys Child sjöng Rowland ofta soloverser och bryggorna i många låtar (exempelvis i hitsen "Bills, Bills, Bills", "Independent Woman", "Survivor" och "Bootylicious"). Ibland även refränger ("Say My Name") och ibland harmoniserade hon Knowles ("No, No, No" och "Jumpin' Jumpin'"). I gruppens sista album, Destiny Fulfilled , framförde hon större delar av låtarna än tidigare.[144][145][146] Med hennes senare soloalbum fick Rowland en mer vuxen och provokativ image.[147][148][149][150][151] Många av låtarna handlade om kvinnlig styrka, kärlek och sex. Hon experimenterade med olika genrer och visade på en varierad diskografi som på senare tid rörde sig bort från R&B och mot europeisk dansmusik.[152][153]

Filantropi[redigera | redigera wikitext]

Rowland och familjen Knowles grundade organisationen The Survivor Foundation för att hjälpa nödställda och hemlösa efter Orkanen Katrina.[16] Parallellt med den nya organisationen fortsatte arbetet med The Knowles-Rowland Center for Youth, en organisation riktat mot unga i Houstons stadskärna.[16] Under samma år samarbetade Rowland och Knowles med Kitten K. Sera på låten "All That I'm Lookin for". Stycket inkluderades på skivan The Katrina CD vars vinster gick till välgörenhetsorganisationen Recording Artists for Hope.[154] Under slutet av året gick Rowland samman med andra artister som P!nk och Avril Lavigne i syfte att marknadsföra kampanjen ALDO Fights AIDS.[155] År 2007 såldes Goody-produkter, signerade av henne själv, Jessica Simpson och skådespelarna från TV-serien Grey's AnatomyeBay. Pengarna från försäljningen gick till att öka medvetenheten om bröstcancer.[155] Hon gick även samman med Kanye West, Nelly Furtado och Snoop Dogg som tillsammans designade Nike-sneakers som också såldes på eBay. Pengarna från vinsten gick till att öka medvetenheten om Aids.[155]

Skadorna efter Orkanen Katrina.

År 2008 blev Rowland officiell ambassadör för MTV:s Staying Alive Foundation, vars syfte var att minska diskrimineringen av HIV och AIDS offer.[156] Hon besökte projekt i Tanzania och Kenya för att marknadsföra organisationen och tog själv tester för att öka medvetenheten.[157] In March 2009, she spearheaded a bone marrow drive.[65]

År 2009 gick sångerskan samman med Serve.MTV.com, MTV:s plattform för att skapa möjligheter för unga att utföra volontärarbeten i en rad reklamfilmer på TV. Allt från att bekämpa hemlöshet till att rädda valar ingick i reklamkampanjen. Rowland, Cameron Diaz, will.i.am och Sean Kingston diskuterade anledningarna till varför dom valde att göra projektet hört och uppmanade unga och deras närstående att göra volontärarbete till en del av deras livsstil.[158] Samma år skapade Rowland, Alesha Dixon och Pixie Lott T-shirts för River Island vars syfte var att förändra utsatta ungas liv.[159] I mars, 2010, grundade sångerskan en egen organisation; I Heart My Girlfriends. Enligt Rowlands egna hemsida fokuserade välgörenheten på att exempelvis öka självkänsla, undvika misshandel i relationer, olika sporter och vikten av en fullständig utbildning.[160] Den 26 april besökte hon välgörenhets-evenemanget Grand Ballroom's "City of Hope — Spirit of Life Awards".[161]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Turneer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.therichest.org/celebnetworth/celeb/singer/kelly-rowland-net-worth/
  2. ^ Kelly Rowland in Control of Her Own Destiny”. The Independent (London: Independent Print Limited). July 9, 2010. http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/kelly-rowland--in-control-of-her-own-destiny-2021875.html. Läst 10 juli 2010. 
  3. ^ Kelly Rowland : Ice feat. Lil' Wayne, le clip dévoilé”. Melty Magazine-Musique (French Language) (France: Melty Magazine). November 14, 2012. http://www.melty.fr/kelly-rowland-ice-feat-lil-wayne-le-clip-devoile-a140057.html. Läst 20 januari 2013. 
  4. ^ Miller, Daniel (August 30, 2011). ”Kelly Rowland Signs with The Collective”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.biz/bbbiz/genre/randb-hip-hop/kelly-rowland-signs-with-the-collective-1005333242.story. Läst 13 maj 2012. 
  5. ^ [a b] ”Kelly Rowland's Mother's Day Tribute to Her Mom and 'Other Mother'”. Singersoom. July 5, 2008. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bXu7n0D. 
  6. ^ Rowland, Kelly (September 1, 2007). ”Moving forward by giving back: helping others can change lives”. Ebony. FindArticles. Arkiverad från originalet den 2012-07-09. http://archive.is/aHrC. Läst 13 februari 2010. 
  7. ^ Rowland, Kelly (September 1, 2009). ”Kelly Rowland biography”. Pandora. Music Genome Project. http://www.pandora.com/music/artist/kelly+rowland. Läst 20 juli 2011. 
  8. ^ Schreiber, Stefanie (January 16, 2009). ”Beyonce's Rise to fame”. Personal.psu.edu. http://www.personal.psu.edu/sas5108/beyoncec.html. Läst 20 juli 2011. 
  9. ^ Mock, Janet. ”Beyoncé Knowles: Biography – Part 1”. People. Time Inc. http://www.people.com/people/beyonce_knowles/biography. Läst 1 april 2008. 
  10. ^ [a b c] Beyoncé: All New. [E!] 
  11. ^ ”Driven”. VH1. MTV Networks. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://web.archive.org/web/20030820042751/http://www.vh1.com/shows/dyn/driven/65240/episode_about.jhtml. 
  12. ^ [a b c] Farley, Christopher John (January 15, 2001). ”Call Of The Child”. Time. Time Inc. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bXGjZrG. 
  13. ^ [a b] Reynolds, J.R. (March 3, 1998). ”All Grown Up”. Yahoo! Music. Yahoo! Inc. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://web.archive.org/web/20050407231945/http://music.yahoo.com/read/interview/12027658. 
  14. ^ Tyrangiel, Josh (June 30, 2003). ”Destiny's Adult”. Time. Time Inc. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bXRyjMB. 
  15. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Kaufman, Gil (June 13, 2005). ”Destiny's Child's Long Road To Fame (The Song Isn't Called 'Survivor' For Nothing)”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1504044/20050613/destinys_child.jhtml. Läst 1 april 2008. 
  16. ^ [a b c] ”Beyonce Knowles' Biography”. FOX News. Fox Entertainment Group. January 18, 2007. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bY0mniu. 
  17. ^ ”Destiny's Child: Where did it all go wrong?”. MTV News. Viacom. March 13, 2000. http://www.mtv.com/bands/d/destinys_child/news_feature_061405/. Läst 20 juli 2011. 
  18. ^ ”The Best in Hip hop/Soul”. American Society of Composers, Authors and Publishers (ASCAP). http://www.ascap.com/playback/2004/winter/hiphopsoul2.html. Läst 2 april 2008. 
  19. ^ [a b] Anthony, James (August 18, 2006). ”'Of course you can lose yourself'”. The Guardian (London: Guardian News and Media). http://arts.guardian.co.uk/filmandmusic/story/0,,1852025,00.html. Läst 16 april 2008. 
  20. ^ ”Separated — Avant Chart History”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/album/avant/ecstasy/525171#/song/avant/separated/2148335. Läst 24 februari 2010. 
  21. ^ Hiatt, Brian (2001-06-0). ”Destiny's Child Use Turmoil To Fuel New LP”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1435986/20010108/destinys_child.jhtml. Läst 1 april 2008. 
  22. ^ ”Destiny's Child Timeline”. Rockonthenet.com. http://www.rockonthenet.com/artists-d/destinyschild.htm. Läst 20 juli 2011. 
  23. ^ Todd, Martens (July 2, 2003). ”Beyonce, Branch Albums Storm The Chart”. Billboard. Prometheus Global Media. Arkiverad från originalet den 2012-05-26. https://archive.is/KZxT. Läst 1 april 2008. 
  24. ^ Carpenter, Troy (October 22, 2003). ”Destiny's Child Slapped With Infringement Suit”. Billboard. Prometheus Global Media. Arkiverad från originalet den 2012-05-26. https://archive.is/Q0jP. Läst 1 april 2008. 
  25. ^ ”Dilemma: Nelly Featuring Kelly Rowland”. Amazon.com. http://www.amazon.com/Dilemma-Nelly-Ft-Kelly-Rowland/dp/B000078JJY. Läst 20 juli 2011. 
  26. ^ ”Nelly feat. Kelly Rowland – Dilemma”. Swisscharts.com. Hung Medien. http://swisscharts.com/showitem.asp?interpret=Nelly+feat%2E+Kelly+Rowland&titel=Dilemma&cat=s. Läst 11 maj 2012. 
  27. ^ ”Discography Kelly Rowland”. irish-charts.com. Hung Medien. http://irish-charts.com/showinterpret.asp?interpret=Kelly+Rowland. Läst 13 maj 2012. 
  28. ^ [a b c d e f g h i j] ”Kelly Rowland UK Chart History”. Official Charts Company. http://www.theofficialcharts.com/artist/_/kelly%20rowland/. Läst 4 juli 2010. 
  29. ^ ”Nelly > Billboard singles”. Allmusic. Rovi Corporation. http://www.allmusic.com/artist/p416191/charts-awards/billboard-singles. Läst 13 maj 2012. 
  30. ^ ”Past Winners Search – Kelendria Rowland”. Grammy.com. http://www.grammy.com/nominees/search?artist=kelendria+rowland&title=&year=All&genre=All. Läst 25 mars 2012. 
  31. ^ [a b c] Moss, Corey (July 22, 2002). ”Nelly Hit Forces Change In Plans For Destiny's Child LPs”. VH1. MTV Networks. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bZQ5VIL. 
  32. ^ Chaundy, Joanna (July 2, 2007). ”Kelly Rowland: Single Black Female”. Blues & Soul. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bZUPBs9. 
  33. ^ [a b] The Scene (October 4, 2006). ”Q & A: Kelly Rowland”. CNN. Time Warner. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bZcZjsM. 
  34. ^ [a b] Mitchell, Gail (June 3, 2007). ”Rowland steps into her own with 2nd album”. Reuters. http://www.reuters.com/article/musicNews/idUSN0340900520070606. Läst 31 maj 2009. 
  35. ^ ”Gold & Platinum > Searchable Database > Kelly Rowland”. Recording Industry Association of America (RIAA). http://www.riaa.com/goldandplatinumdata.php?artist=Rowland,_Kelly. Läst 13 maj 2012. 
  36. ^ ”ARIA Charts – Accreditations – 2003 Albums”. Australian Recording Industry Association (ARIA). http://www.aria.com.au/pages/aria-charts-accreditations-albums-2003.htm. Läst 13 maj 2012. 
  37. ^ ”Gold and Platinum Search”. Music Canada. http://www.musiccanada.com/GPSearchResult.aspx?st=Simply+Deep&sa=Kelly+Rowland&smt=0. Läst 13 maj 2012. 
  38. ^ ”New Zealand Top 50 Albums”. Recording Industry Association of New Zealand (RIANZ). http://rianz.org.nz/rianz/oldchart.asp. Läst 13 maj 2012.  Note: The reader must select "Chart #1351 – Sunday 30 March 2003".
  39. ^ Sullivan, Caroline (February 7, 2003). ”Kelly Rowland: Simply Deep”. The Guardian (Guardian News and Media). http://www.guardian.co.uk/music/2003/feb/07/popandrock.artsfeatures1. Läst 23 februari 2009. 
  40. ^ ”Kelly Rowland – Stole”. Swisscharts.com. Hung Medien. http://swisscharts.com/showitem.asp?key=5464&cat=s. Läst 26 mars 2008. 
  41. ^ [[[:Mall:BillboardURLbyName]] ”Kelly Rowland Album & Song Chart History: Billboard Hot 100”]. Billboard. Prometheus Global Media. Mall:BillboardURLbyName. Läst 15 november 2008. 
  42. ^ ”Kelly Rowland – Can't Nobody”. australian-charts.com. Hung Medien. http://australian-charts.com/showitem.asp?interpret=Kelly+Rowland&titel=Can%27t+Nobody&cat=s. Läst 11 maj 2012. 
  43. ^ Downey, Ryan J. (August 21, 2002). ”Kelly Rowland Takes On Freddy Krueger, Jason Voorhees”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1457125/20020821/destinys_child.jhtml?headlines=true. Läst 1 juni 2009. 
  44. ^ [a b] Freddy vs. Jason Box Office”. The-numbers.com. http://www.the-numbers.com/movies/2003/JVSF.php. Läst 1 juni 2009. 
  45. ^ ”Kelly Rowland In 'The Seat Filler' Talks”. Killermovies.com. 2003. http://www.killermovies.com/s/theseatfiller/articles/3243.html. Läst 20 juli 2011. 
  46. ^ Bonin, Liane (August 13, 2003). ”Scream Weaver”. Entertainment Weekly. Time Inc. http://www.ew.com/ew/article/0,,475783,00.html. Läst 1 juni 2009. 
  47. ^ [a b c d e f] Tecson, Brandee J. (February 24, 2006). ”Kelly Rowland Hooks Up With Beyonce's Sister Again For Solo LP”. VH1. MTV Networks. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bZHf27O. 
  48. ^ Whitmire, Margo ((2004-11-24)). ”Eminem Thankful To Remain No. 1”. Billboard (Nielsen Business Media, Inc). http://www.billboard.com/bbcom/search/google/article_display.jsp?vnu_content_id=1000726418. Läst 1 april 2008. 
  49. ^ Cohen, Jonathan ((2005-06-12)). ”Destiny's Child To Split After Fall Tour”. Billboard (Nielsen Business Media, Inc). http://www.billboard.com/bbcom/search/google/article_display.jsp?vnu_content_id=1000955328. Läst 1 april 2008. 
  50. ^ ”Trina feat. Kelly Rowland – Here We Go”. australian-charts.com. Hung Medien. http://australian-charts.com/showitem.asp?interpret=Trina+feat%2E+Kelly+Rowland&titel=Here+We+Go&cat=s. Läst 11 maj 2012. 
  51. ^ Beyoncé Knowles”. TIME. April 20, 2007. http://www.time.com/time/specials/2007/time100walkup/article/0,28804,1611030_1610841_1609748,00.html. Läst 12 april 2008. 
  52. ^ Concepcion, Mariel (March 12, 2007). ”Oft-Delayed Kelly Rowland Album Due In June”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/articles/news/1054002/oft-delayed-kelly-rowland-album-due-in-june. Läst 12 maj 2012. 
  53. ^ [a b c] Moss, Corey (September 27, 2006). ”Kelly Rowland Scraps Sappy Story, Picks Up Snoop”. VH1. MTV Networks. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67bZD2CyV. 
  54. ^ [a b] ”Scott Storch Responds To Timbaland's Jabs”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1554268/20070308/id_0.jhtml. Läst 13 mars 2007. 
  55. ^ Ms. Kelly. SOHH. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2007. http://web.archive.org/web/20070813160445/http://blogs.sohh.com/soul/2007/07/aiight_yall_let.html. Läst 13 juli 2007. 
  56. ^ ”Kelly Rowland feat. Eve – Like This”. australian-charts.com. Hung Medien. http://australian-charts.com/showitem.asp?interpret=Kelly+Rowland+feat%2E+Eve&titel=Like+This&cat=s. Läst 11 maj 2012. 
  57. ^ ”Kelly Rowland – Work”. australian-charts.com. Hung Medien. http://australian-charts.com/showitem.asp?interpret=Kelly+Rowland&titel=Work&cat=s. Läst 11 maj 2012. 
  58. ^ Lewis, Pete. ”Kelly Rowland: Fulfilling Her Destiny”. Blues & Soul. http://www.bluesandsoul.com/feature/281/kelly_rowland_fulfilling_her_destiny/. Läst 11 maj 2012. 
  59. ^ ”Destiny’s Child Diva – Kelly Rowland to perform at Posi+Ive Festival”. Mercedes-Benzsa.co.za. http://www.mercedes-benzsa.co.za/mercedes-benz/emb/news/newslong.asp?newsID=851&pageid=. Läst 3 juli 2008. 
  60. ^ ”BET Presents Kelly Rowland Bonus DVD”. Walmart. http://www.walmart.com/catalog/product.do?product_id=5924798. Läst 6 juni 2009. 
  61. ^ ”Tiziano Ferro feat. Kelly Rowland – Breathe Gentle”. Ultratop. Hung Medien. http://www.ultratop.be/fr/showitem.asp?interpret=Tiziano+Ferro+feat%2E+Kelly+Rowland&titel=Breathe+Gentle&cat=s. Läst 10 maj 2012. 
  62. ^ [a b] Rodriguez, Jayson (January 28, 2009). ”Kelly Rowland Parts Ways With Manager Mathew Knowles, Beyonce's Dad”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1603701/20090128/rowland_kelly.jhtml. Läst 10 maj 2012. 
  63. ^ [a b] Finn, Natalie (March 31, 2009). ”Kelly Rowland No Longer a Child of Destiny's Label”. Yahoo! News. Yahoo! Inc. Arkiverad från originalet den 4 april 2009. http://web.archive.org/web/20090404101108/http://news.yahoo.com/s/eonline/20090331/en_music_eo/107033. 
  64. ^ ”Kelly Rowland "My Old Label Dumped Me & Why I Had to Fire Matthew"”. Entertainment Weekly (Time Inc) (1109): sid. 43–45. 2010. 
  65. ^ [a b] Linden, Sheri (May 22, 2009). ”Kelly Rowland finds 'Love' on dance floor”. Reuters. http://www.reuters.com/article/2009/05/23/us-rowland-idUSTRE54M02R20090523. Läst 10 maj 2012. 
  66. ^ ”David Guetta feat. Kelly Rowland – When Love Takes Over”. australian-charts.com. Hung Medien. http://www.australian-charts.com/showitem.asp?interpret=David+Guetta+feat.+Kelly+Rowland&titel=When+Love+Takes+Over&cat=s. Läst 10 maj 2012. 
  67. ^ Slomowicz, DJ Ron. ”2010 Grammy Nominees and Winners”. About.com. The New York Times Company. http://dancemusic.about.com/od/grammyawardsgrammys/a/Dance_and_electronica_Grammy_Nominees_and_Winners_2009_A.htm. Läst 13 maj 2012. 
  68. ^ Balcarran, Monique (October 22, 2009). ”Kelly Rowland Close to New Record Deal, Readies Third Album”. Rap-Up. Devin Lazerine. http://www.rap-up.com/2009/10/22/kelly-rowland-close-to-new-record-deal-readies-third-album/#more-29438. Läst 11 september 2010. 
  69. ^ [a b] Universal Motown Records (May 19, 2010). ”Kelly Rowland signs to Universal Motown Records”. The Earth Times. http://www.earthtimes.org/articles/show/kelly-rowland-signs-to-universal-motown-records,1307224.shtml. Läst 20 maj 2010. 
  70. ^ Johnson Jr., Billy (May 17, 2010). ”Kelly Rowland: 'I Did Not Forget About My Urban Roots'”. Yahoo Music. Yahoo! Inc. http://new.music.yahoo.com/blogs/hiphopmediatraining/277186/kelly-rowland-i-did-not-forget-about-my-urban-roots/. Läst 30 juni 2010. 
  71. ^ ”Kelly to sing on WC single”. iAfrica.com. http://entertainment.iafrica.com/music/news/2335140.htm. Läst 10 maj 2012. 
  72. ^ Kelly Rowland shows up George Michael and Adam Lambert at the first Mardi Gras party”. The Daily Telegraph (News Limited). March 8, 2010. http://www.dailytelegraph.com.au/entertainment/sydney-confidential/kelly-rowland-shows-up-goerge-michael-and-adam-lambert-at-the-first-mardi-gras-party/story-e6frewz0-1225837950455. Läst 10 maj 2012. 
  73. ^ ”The Supafest 2010 Has Arrived!”. MTV Australia. Viacom. http://www.mtv.com.au/events/2e3c67da-supafest-2010-has-arrived/. Läst 10 maj 2012. 
  74. ^ ”iTunes UK – Kelly Rowland – Commander”. iTunes Store. Apple Inc. http://itunes.apple.com/gb/album/commander-feat-david-guetta/id372571494. Läst 4 juni 2010. 
  75. ^ Levin, Nick (June 18, 2010). ”review: Kelly Rowland ft. David Guetta: 'Commander'”. Digital Spy. Hachette Filipacchi Médias. http://www.digitalspy.co.uk/music/singlesreviews/a228847/kelly-rowland-ft-david-guetta-commander.html. Läst 20 juni 2010. 
  76. ^ Martin, Gavin (June 25, 2010). ”Kelly Rowland is dancing the night away”. Daily Mirror (Trinity Mirror). http://blogs.mirror.co.uk/the-ticket/2010/06/kelly-rowland-is-dancing-the-n.html. Läst 30 juni 2010. 
  77. ^ ”UK Dance Singles Week-ending 3 July 2010”. Official Charts Company. July 3, 2010. http://www.theofficialcharts.com/archive-chart/_/18/2010-07-03/. Läst 30 juni 2010. 
  78. ^ ”Chart Highlights: Adult Pop, Rap, Country Songs & More”. Billboard. Prometheus Global Media. June 28, 2010. http://www.billboard.com/column/chartbeat?tag=hppromo6#/column/chartbeat/chart-highlights-adult-pop-rap-country-songs-1004101110.story. Läst 29 juni 2010. 
  79. ^ ”Kelly Rowland Grown Woman & Rose Colored Glasses Single Covers”. Rap-Up. Devin Lazerine. June 18, 2010. http://www.rap-up.com/2010/06/18/single-covers-kelly-rowland-grown-woman-rose-colored-glasses/. Läst 26 juni 2010. 
  80. ^ ”Seven Day Publishes Airplay Report”. All Access (All Access Media Group). September 5, 2010. http://www.allaccess.com/mediabase/q/report/sevenDay/format/H1/panel/R/detail/C/reportType/P. Läst 13 september 2010. 
  81. ^ ”Kelly Rowland Artist History”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/artist/kelly-rowland/322492#/artist/kelly-rowland/322492. Läst 15 juli 2010. 
  82. ^ Work: The Best of Kelly Rowland – Kelly Rowland : Songs, Reviews, Credits, Awards : AllMusic
  83. ^ Case, Wesley (April 5, 2011). ”Kelly Rowland's 'Motivation': Sexiest song of the year?”. The Baltimore Sun (Tribune Company). http://www.baltimoresun.com/entertainment/bthesite/louder-now-blog/bal-kelly-rowland-recuits-lil-wayne-for-motivation-video-20110405,0,4525167.story. Läst 5 april 2011. 
  84. ^ Ramirez, Erika (May 27, 2011). ”Chart Juice: Kelly Rowland Hits No. 1 on R&B/Hip-Hop Songs”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/470968/chart-juice-kelly-rowland-hits-no-1-on-rbhip-hop-songs. Läst 28 maj 2011. 
  85. ^ Grein, Paul (April 20, 2011). ”Week Ending April 17, 2011. Songs: Youth Will Be Served”. Yahoo! Inc. http://new.music.yahoo.com/blogs/chart_watch/74355/week-ending-april-17-2011-songs-youth-will-be-served/. Läst 20 april 2011. 
  86. ^ Partridge, Kenneth (November 28, 2011). ”Soul Train Awards 2011: Cee-Lo Green, Common, Whodini Perform”. The Boombox. AOL. http://www.theboombox.com/2011/11/28/soul-train-awards-2011-cee-lo-common-whodini-perform/. Läst 25 mars 2012. 
  87. ^ ”Billboard Music Awards: The Winners List”. Billboard. Prometheus Global Media. May 20, 2012. http://www.billboard.biz/bbbiz/industry/record-labels/billboard-music-awards-the-winners-list-1007108352.story. Läst 21 maj 2012. 
  88. ^ ”54th Annual GRAMMY Award Nominees And Winners”. Grammy.com. Arkiverad från originalet den 13 maj 2012. http://www.webcitation.org/67cC7Lijk. 
  89. ^ ”2011-01-22 Top 40 Official UK Singles Archive”. Official Charts Company. http://www.theofficialcharts.com/archive-chart/_/1/2011-01-22/. Läst 4 mars 2012. 
  90. ^ ”Alex Gaudino feat. Kelly Rowland – What A Feeling”. iTunes Store. Apple Inc. http://itunes.apple.com/us/album/what-feeling-feat-kelly-rowland/id425791041. Läst 20 mars 2011. 
  91. ^ ”Exclusive: Kelly Rowland's Album Gets Release Date”. Rap-Up. Devin Lazerine. June 9, 2011. http://www.rap-up.com/2011/06/09/exclusive-kelly-rowlands-album-gets-release-date/. Läst 9 juni 2011. 
  92. ^ [a b] Caulfield, Keith (August 3, 2011). ”Eric Church Lands First No. 1 Album, Amy Winehouse Continues to Climb”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/articles/news/468392/eric-church-lands-first-no-1-album-amy-winehouse-continues-to-climb. Läst 7 augusti 2011. 
  93. ^ ”R&B/Hip-Hop Albums: Week of August 13, 2011”. Billboard. Prometheus Global Media. August 13, 2011. http://www.billboard.com/charts/2011-08-13/r-b-hip-hop-albums. Läst 8 augusti 2011. 
  94. ^ Brown, S. Tia (December 20, 2011). ”Kelly Rowland: The Year of Motivation”. JetMag.com. http://myjet247.com/JETInsider/Buzz/Content.aspx?topic=Cover_Story_Kelly_Rowland. Läst 4 mars 2012. 
  95. ^ ”2011-12-03 Top 40 Official UK Singles Archive”. Official Charts Company. http://www.officialcharts.com/archive-chart/_/1/2011-12-03/. Läst 10 maj 2012. 
  96. ^ ”Sean Combs Makes Kelly Rowland His'Empress'”. Access Hollywood. http://www.accesshollywood.com/sean-combs-makes-kelly-rowland-his-empress_video_1355688. Läst 4 mars 2012. 
  97. ^ ”TW Steel are Proud to Introduce Kelly Rowland as their New Worldwide Ambassador”. Twsteeluk.com. December 14, 2011. http://www.twsteeluk.com/twblog/index.php/2011/12/tw-steel-are-proud-to-introduce-kelly-rowland-as-their-new-worldwide-ambassador/. Läst 24 april 2012. 
  98. ^ Perricone, Kathleen (May 30, 2011). ”Kelly Rowland Joins British 'X Factor'”. Daily News (New York). http://www.nydailynews.com/entertainment/tv/2011/05/30/2011-05-30_kelly_rowland_joins_british_x_factor_destinys_child_singer_hired_after_cheryl_co.html?r=entertainment. Läst 30 maj 2011. 
  99. ^ Fletcher, Alex (May 30, 2011). ”Tulisa, Kelly Rowland confirmed for 'X Factor'”. Digital Spy. Hachette Filipacchi. http://www.digitalspy.co.uk/tv/s103/the-x-factor/news/a322195/tulisa-kelly-rowland-confirmed-for-x-factor.html. Läst 30 maj 2011. 
  100. ^ ”Judging panel announced!”. The X Factor (UK). ITV. May 30, 2011. http://xfactor.itv.com/2010/news/article/read_judging-panel-announced_item_101021.htm. Läst 30 maj 2011. 
  101. ^ Edosomwan, Esosa (April 20, 2012). ”Movie Review: Think Like a Man”. Black Star News (Black Star News Inc). http://blackstarnews.com/news/135/ARTICLE/8140/2012-04-20.html. Läst 11 maj 2012. 
  102. ^ Nissim, Mayer (April 30, 2012). ”Kelly Rowland confirms 'X Factor' exit”. Digital Spy. Hachette Filipacchi. http://www.digitalspy.co.uk/tv/s103/the-x-factor/news/a379145/kelly-rowland-confirms-x-factor-exit.html. Läst 11 maj 2012. 
  103. ^ Gordon, Naomi (November 4, 2011). ”'X Factor' Kelly Rowland, Tulisa, Cher Lloyd at the Cosmopolitan Ultimate Women Awards”. Digital Spy. Hachette Filipacchi Médias. http://www.digitalspy.com.au/showbiz/s103/the-x-factor/news/a349164/x-factor-kelly-rowland-tulisa-cher-lloyd-at-the-cosmopolitan-ultimate-women-awards.html. Läst 14 maj 2012. 
  104. ^ Harmsworth, Andrei (May 29, 2012). ”Kelly Rowland named top TV judge despite losing X Factor seat”. Metro (Associated Newspapers Ltd). http://www.metro.co.uk/tv/900588-kelly-rowland-named-top-tv-judge-despite-losing-x-factor-seat. Läst 30 maj 2012. 
  105. ^ ”Kelly Rowland And Jason Derulo To Mentor On Everybody Dance Now”. Take 40 Australia. MCM Entertainment Pty Ltd. July 5, 2012. http://www.take40.com/news/32494/kelly-rowland-and-jason-derulo-to-mentor-on-everybody-dance-now. Läst 14 juli 2012. 
  106. ^ Knox, David (August 21, 2012). ”Axed: Everybody Dance Now”. TV Tonight. http://www.tvtonight.com.au/2012/08/axed-everybody-dance-now.html. Läst 21 augusti 2012. 
  107. ^ Garibaldi, Christina (January 11, 2013). ”Destiny's Child Drop New Single 'Nuclear'”. MTV News. Viacom. http://www.mtv.com/news/articles/1700073/destinys-child-nuclear-single.jhtml. Läst 13 januari 2013. 
  108. ^ Destiny's Child To Release New Song On 'Love Songs' Compilation Album | Billboard
  109. ^ ”Beyoncé to Perform at Super Bowl Halftime Show”. Rap-Up. Devin Lazerine. October 16, 2012. http://www.rap-up.com/2012/10/16/report-beyonce-to-perform-at-super-bowl-halftime-show/. Läst 17 oktober 2012. 
  110. ^ http://www.youtube.com/watch?v=8NSH2Wd0cn4&feature=player_embedded#
  111. ^ iTunes – Music – ICE (feat. Lil Wayne) – Single by Kelly Rowland
  112. ^ ”New Music: Kelly Rowland f/Lil Wayne – 'Ice'”. Rap-Up. Devin Lazerine. July 2, 2012. http://www.rap-up.com/2012/07/02/new-music-kelly-rowland-f-lil-wayne-ice/. Läst 14 juli 2012. 
  113. ^ iTunes – Music – Kisses Down Low – Single by Kelly Rowland
  114. ^ Music Review: ¡Exclusiva! Pitbull y Kelly Rowland se unen en “Planet Pit” (Audio)
  115. ^ [a b c] ”Kelly Rowland Biography”. MTV. Viacom. http://www.mtv.com/music/artist/rowland_kelly/artist.jhtml#biographyEnd. Läst 11 maj 2012. 
  116. ^ [a b c] Kellman, Andy. ”Kelly Rowland – Here I Am > Review”. Allmusic. Rovi Corporation. http://allmusic.com/album/here-i-am-r2228845/review. Läst 12 maj 2012. 
  117. ^ Levine, Nick (May 11, 2008). ”Kelly Rowland: 'Ms. Kelly Deluxe'”. Digital Spy. Hachette Filipacchi Médias. http://www.digitalspy.com.au/music/albumreviews/a95548/kelly-rowland-ms-kelly-deluxe.html. Läst 12 maj 2012. 
  118. ^ [a b] Rytlewski, Evan (July 25, 2011). ”Here I Am”. The A.V. Club. Onion Inc. http://www.avclub.com/articles/kelly-rowland-here-i-am,59407/. Läst 26 juli 2011. 
  119. ^ [a b c] Eger-Cooper, Matilda (July 9, 2010). ”Kelly Rowland – In control of her own destiny”. The Independent (London: Independent Print Limited). http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/kelly-rowland--in-control-of-her-own-destiny-2021875.html. Läst 9 juli 2010. 
  120. ^ Entertainment Focus Interview. [YouTube]. http://www.youtube.com/watch?v=785o2k34n_g&feature=player_embedded. Läst May 11, 2012 
  121. ^ [a b] ”Kelly Rowland - ASK:REPLY”. VEVO. 2012-06-19. http://www.youtube.com/watch?v=STNmHu7JcAI. Läst 15 augusti 2012. 
  122. ^ Dunbar, Joy (March 31, 2003). ”Review of Kelly Rowland – Simply Deep”. BBC Music. BBC. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67afERS3q. 
  123. ^ Caramanica, Jon (October 25, 2002). ”Simply Deep Review”. Entertainment Weekly. Time Inc. Arkiverad från originalet den 12 maj 2012. http://www.webcitation.org/67afPK7k3. 
  124. ^ O'Brien, Jon. ”Kelly Rowland – Simply Deep > Review”. Allmusic. Rovi Corporation. http://www.allmusic.com/album/simply-deep-r613495/review. Läst 12 maj 2012. 
  125. ^ Kellman, Andy. ”Kelly Rowland – Ms. Kelly > Review”. Allmusic. Rovi Corporation. http://www.allmusic.com/album/ms-kelly-r1068185/review. Läst 12 maj 2012. 
  126. ^ Macpherson, Alex (December 14, 2007). ”CD: Kelly Rowland, Ms. Kelly”. The Guardian (Guardian News and Limited). http://www.guardian.co.uk/music/2007/dec/14/urban.shopping. Läst 12 maj 2012. 
  127. ^ ”Kelly Rowland – Here I Am”. Slant Magazine. July 25, 2011. http://www.slantmagazine.com/music/review/kelly-rowland-here-i-am/2575. Läst 26 juli 2011. 
  128. ^ Padley, Gemma (June 22, 2007). ”Review of Kelly Rowland – Ms. Kelly”. BBC Music. BBC. http://www.bbc.co.uk/music/reviews/8c3n. Läst 12 maj 2012. 
  129. ^ Spencer, Hannah. ”Kelly Rowland | Here I Am Album Review”. Contactmusic.com. http://www.contactmusic.com/album-review/kelly-rowland-here-i-am. Läst 12 maj 2012. 
  130. ^ [a b] ”Kelly Rowland 'Beyond Heartbroken' Over Whitney Houston's Death”. Capital FM. February 12, 2012. http://www.capitalfm.com/artists/kelly-rowland/news/whitney-houston/. Läst 11 maj 2012. 
  131. ^ ”Kelly Rowland Admits Nip Slip Was Embarrassing”. BET. BET Networks. August 10, 2011. http://www.bet.com/news/music/2011/08/10/kelly-rowland-admits-nip-slip-was-embarrassing-.html. Läst 11 maj 2012. 
  132. ^ [a b c] Watson, Margeaux (July 6, 2007). ”The Making of Kelly Rowland”. Entertainment Weekly. Time Inc. http://www.ew.com/ew/article/0,,20044981,00.html. Läst 11 maj 2012. 
  133. ^ ”Kelly Rowland Scraps Sappy Story, Picks Up Snoop”. MTV News. VH1. http://www.vh1.com/artists/news/1541798/20060926/rowland_kelly.jhtml. Läst 13 mars 2007. 
  134. ^ [a b] ”Kelly Rowland: Style Icons”. Essence. Time Inc. http://photos.essence.com/galleries/kelly_rowland__style_icons#!881733. Läst 12 maj 2012. 
  135. ^ ”Kelly Rowland Tries Disco For Her Third Album”. Daily Star. Northern and Shell Media. March 20, 2010. http://www.dailystar.co.uk/posts/view/127087/Kelly-Rowland-tries-disco-for-her-third-album-/. Läst 11 maj 2012. 
  136. ^ Mary Wilson Of The Supremes On ‘Dreamgirls,’ ‘Sparkle,’ Diana Ross And Kelly Rowland | Hip-Hop Media Training (NEW) – Yahoo! Music
  137. ^ The Supremes' Mary Wilson, and Cindy Birdsong and Kelly Rowland were among the knockout performers who wowed the crowd at the "Motown 45" anniversary celebration on Sunday at ...
  138. ^ ”Album: Kelly Rowland”. The Independent. February 7, 2003. Arkiverad från originalet den 2014-08-20. http://web.archive.org/web/20140820211424/http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/reviews/album-kelly-rowland-596924.html. Läst 18 maj 2011. 
  139. ^ Verrico, Lisa (January 31, 2003). ”Kelly Rowland: Simply Deep”. The Times. http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/music/cd_reviews/article858930.ece. Läst 18 maj 2011. 
  140. ^ ”The Release Of Kelly Rowland's Debut Album Simply Deep, Firmly Fixes The Spotlight On...”. BBC Music. March 31, 2003. http://www.bbc.co.uk/music/reviews/qj63. Läst 18 maj 2011. 
  141. ^ Sullivan, Caroline (February 7, 2003). ”Kelly Rowland: Simply Deep”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/music/2003/feb/07/popandrock.artsfeatures1. Läst 23 februari 2009. 
  142. ^ Cinquemani, Sal (November 2, 2002). ”ALBUM REVIEW: Kelly Rowland – Simply Deep”. Slant. http://www.slantmagazine.com/music/review/kelly-rowland-simply-deep/214. Läst 23 maj 2011. 
  143. ^ Caramanica, Jon (October 25, 2002). Simply Deep Rreview”. Entertainment Weekly. http://www.ew.com/ew/article/0,,365701,00.html. Läst 18 maj 2011. 
  144. ^ Sullivan, Caroline (November 12, 2004). ”Destiny's Child, Destiny Fulfilled”. The Guardian. http://www.guardian.co.uk/music/2004/nov/12/popandrock.shopping4. Läst 3 september 2008. 
  145. ^ Sinclair, Tom (November 26, 2004). ”Destiny Fulfilled (2004): Destiny's Child”. Entertainment Weekly. http://www.ew.com/ew/article/0,,784896,00.html. Läst 3 september 2008. 
  146. ^ Eliscu, Jenny (October 25, 2004). ”Destiny's Child: Destiny Fulfilled”. Rolling Stone. Arkiverad från originalet den 18 maj 2008. http://web.archive.org/web/20080518011228/http://www.rollingstone.com/reviews/album/6592847/review/6594165?utm_source=Rhapsody&utm_medium=CDreview. Läst 3 september 2008. Okänd parameter deadurl
  147. ^ Album Review: Kelly Rowland – 'Here I Am' | ..::That Grape Juice // ThatGrapeJuice.net::.. || Thirsty?
  148. ^ Kelly Rowland – Ms. Kelly Review – IGN
  149. ^ Rap-Up.com || Video: Kelly Rowland f/ Lil Wayne – ‘ICE’
  150. ^ Kelly Rowland Releases Ode to Oral Sex, Tyga & Rick Ross Drop 'Dope' Video & More – TV Balla
  151. ^ X-rated: X Factor stylist discusses Kelly Rowland’s provocative style | News | Entertainment | STV
  152. ^ REVIEW: Kelly Rowland declares "Here I Am" – CHARGED.fm the Magazine – CHARGED.fm
  153. ^ Necole Bitchie.com: Should Kelly Rowland Return to R&B?
  154. ^ Andreason, Christian (October 14, 2006). ”Off the Leash and on the record”. Houston Voice. http://www.houstonvoice.com/2006/10-14/locallife/feature/kitten.cfm. Läst 2 juni 2009. 
  155. ^ [a b c] PR Newswire (June 25, 2006). ”Join the Fight Against HIV/AIDS”. Pressmeddelande. Läst 11 maj 2012.
  156. ^ ”Kelly Rowland Takes HIV Test For Charity”. Starpulse. June 22, 2008. http://www.starpulse.com/news/index.php/2008/06/22/kelly_rowland_takes_hiv_test_for_charity. Läst 2 juni 2009. 
  157. ^ Wilson, Wendy L. (December 1, 2008). ”Kelly Rowland – World AIDS Day”. Essence. Time Inc. http://www.essence.com/news_entertainment/news/articles/worldaidsdayrowland. Läst 2 juni 2009. 
  158. ^ ”Kelly Rowland, Tyrese Team For Social Change”. Singersroom. July 24, 2009. http://www.singersroom.com/news/4190/Kelly-Rowland-Tyrese-Team-For-Social-Change. Läst 2 juni 2009. 
  159. ^ Crowther, Lorraine. ”River Island designs for the stars”. NOW. IPC Media. http://www.nowmagazine.co.uk/star-style/fashion-news/430770/river-island-designs-for-the-stars/1. Läst 11 maj 2012. 
  160. ^ ”Kelly Rowland Launches New Charity”. Looktothestars.org. March 30, 2010. http://www.looktothestars.org/news/4113-kelly-rowland-launches-new-charity. Läst 19 september 2011. 
  161. ^ Musica. ”Kelly Rowland @ City of Hope — Spirit of Life Awards | Independent Music Women”. Independentmusicwomen.it. http://www.independentmusicwomen.it/music/kelly-rowland-city-of-hope-spirit-of-life-awards.html. Läst 19 september 2011. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "People always ask me 'Why aren't you doing more R&B music' or 'Why aren't you doing more dance music?'. That's questions that I always have in the back of my mind. But I don't look at it that way. I'm an artist. I just love music and for me, it doesn't matter which genre it is. Its more about the feelings I get from it instead of 'oh my god, this is R&B music', 'this is dance music' and 'now I'm doing this and that...'. I don't put myself in a box nor do I categorize myself. I'm just an artist and I think that it's really important for everybody to just love music. You know, no matter what style it is. But yes R&B- I wouldn't even be here if it wasn't for R&B to be completely honest with you. So my urban roots are completely and deeply rooted and haven't gone anywhere. I'm just experimenting and its been a great success for me. So, i'm just grateful for my dance fans and R&B fans who have been there from the beginning and the ones that are coming on."[121]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]