Kent Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra personer med samma namn, se Kent Andersson (olika betydelser).
Kent Andersson
Kent Andersson som sjuksyster i pjäsen Hemmet på Göteborgs stadsteater 1968
Kent Andersson som sjuksyster i pjäsen HemmetGöteborgs stadsteater 1968
Födelsenamn Kent Yngve Andersson
Född 2 december 1933
Lundby, Göteborg
Död 3 november 2005 (71 år)
Göteborg
Betydande roller
Ville Vingåker i Hedebyborna
Gravvård över Kent Andersson på Lundby nya kyrkogård i Göteborg.

Kent Yngve Andersson, född 2 december 1933 i Lundby, Göteborg, död 3 november 2005 i Göteborg,[1] var en svensk skådespelare, manusförfattare och dramatiker.

Innehåll

Mannen och gärningen [redigera]

Kent Andersson växte upp i en arbetarfamilj med sex syskon. De bodde i stadsdelen RambergsstadenHisingen. Hans enkla bakgrund har präglat många av hans dikter, sångtexter och teaterpjäser. I tonåren arbetade han på pappersbruk innan han gick till sjöss. Tillbaka i hemstaden kom han i kontakt med Atelierteatern där han gjorde sin skådespelardebut. Han filmdebuterade i Vildfåglar 1955. Han kom in vid Göteborgs stadsteaters elevskola 1958 och i början av 1960-talet gjorde han sina första TV-roller. Han började tidigt skriva pjäser och regissera. Tillsammans med Bengt Bratt skrev han den uppmärksammade göteborgstrilogin: Flotten (1967), Hemmet (1967) och Sandlådan (1968).[2] Dessa tre pjäser har spelats flitigt runt hela Europa och filmatiserades för TV 1972 med Kent Andersson i rollistan. Bengt Bratt och Kent Andersson skrev även manus till TV-serien Blå gatan, som ibland kallats för Sveriges första såpa.

I slutet av 1970-talet var Kent Andersson engagerad vid Folkteatern i Göteborg där han bland annat svarade för de politiska Kvastrevyerna. Urgöteborgaren Kent Andersson lämnade hemstaden för några år vid Dramaten i Stockholm i slutet av 1980-talet. Under stockholmssejouren gjorde han också en egen revy KentGöta Lejon och spelade i farsen Oj då, en till!Folkan.

På TV och film medverkade Andersson flitigt. Många minns honom som den försupne Ville Vingåker i den folkkära TV-serien Hedebyborna 1978-1982. Hans göteborgsfilosof i Göta Kanal från 1981 är en annan minnesvärd roll. Han drog sig inte heller för att spela buskis och samarbetade gärna med Stefan & Krister i några av deras produktioner. Till hans mer seriösa roller hör småföretagaren i Kjell Sundvalls Dom unga örnarna 1982 och som torghandlaren i Storstad 1990-1991. I TV-serien Duo jag (1991, tre delar) spelade han den ene i ett par, med Gösta Ekman som motspelare; regissör var Marie-Louise Ekman[3][4].

Mellan 1996 och 2004 skördade Kent Andersson stora framgångar med egna revyer på teatern Aftonstjärnan i stadsdelen Lindholmen på Hisingen i Göteborg. Han erhöll Svenska Akademiens teaterpris 1970, Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1971 och den kungliga medaljen Litteris et artibus 1980. Han var den första mottagaren av Lasse Dahlquist-stipendiet 1989 och utsågs till filosofie hedersdoktor Göteborgs universitet 2005.

Andersson avled oväntat senare samma år mitt under repetitionsperioden inför en uppsättning av Strindbergs Ett drömspel på Göteborgs stadsteater.[5] Han gravsattes på Lundby nya kyrkogård i Göteborg.[6]

Vid frånfället skrev Tore Ljungberg i Göteborgs-Posten den 3 november 2005:

Så här skaldade Kent Andersson i en sång som Iwar Wiklander sjöng i Kvasten-revyn på Folkan i Göteborg 1977. Raderna kan ses som en ironisk självbiografi:
Jag e Hagas vitaste neger
Vilken seger
över mej själv!
Men i mörn ska jag gå å bada
me mi Ada
i Göta älv
Då blir jag Hagas sketnaste neger
Vilken seger
för Göta älv!

Produktioner [redigera]

Teater [redigera]

  • Flotten 1967
  • Hemmet 1967
  • Sandlådan 1968
  • Tillståndet 1972
  • Agnes 1972
  • Gropen 1975
  • Läget 1978
  • Chocken 1979
  • Vingen 1982
  • Kent 1985
  • Lyckliga gatan 1992
  • Fint folk 1996
  • Under aftonstjärnan 1997

Filmer [redigera]

Bibliografi [redigera]

Diskografi [redigera]

Priser och utmärkelser [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 57
  3. ^ "Duo jag (1991)". Svensk Filmdatabas. Läst 2012-09-04.
  4. ^ Voss, Jon: "Ivo Cramér talar om kärleken till Kent Andersson". QX.se, 2005-12-11. Läst 2012-09-04.
  5. ^ Andersson, Jan: "Kent Andersson avliden", Göteborgs-Posten, 2005-11-03.
  6. ^ ”Andersson, Kent Yngve”. Hitta graven. Svenska Kyrkan i Göteborg. http://graven.gbg.svenskakyrkan.se/?page=GBG_VisaGrav&media=&ID=10836866&LOPNR=1&hist_PageNo=1&hist_KGARD=71&hist_FOR_NAMN=Kent&hist_EFTER_NAMN=Andersson&hist_FNAMN_SELTYPE=S&hist_ENAMN_SELTYPE=S&hist_ORDER_BY=Namn&hist_ORDER_DIRECTION=ASCENDING. Läst 28 mars 2013. 

Vidare läsning och externa länkar [redigera]

Vidare läsning [redigera]

  • Vikström, Eva (1989). Sverigespel: Kent Anderssons och Bengt Bratts dramatik 1967-71 mot bakgrund av samhälls- och teaterdebatten = "Sweden plays" : plays by Kent Andersson and Bengt Bratt 1967-71 seen against the debate on society and the theatre. Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 88. Umeå: Univ.. Libris 7615646. ISBN 91-7174-398-7 

Externa länkar [redigera]

Sveriges dramatiker har tidigare haft svårt att sprida sin dramatik och teatrar och fria professionella grupper har ibland haft svårt att hitta nyskriven svensk dramatik att spela.

Förhoppningen är att förenkla och göra arbetet mer stimulerande för teaterns aktörer. Vi har valt att börja med nyskrivna pjäser och arbeta oss bakåt i tiden. I DramaDirekt ska man så småningom också kunna finna efterfrågade klassiska verk. DramaDirekt innehåller också svenska översättningar av utländsk dramatik.

Även privatpersoner skall kunna söka och läsa ur vårt pjäsbibliotek. Kanske kan projektet också locka fler och nya grupper att läsa dramatik och gå på teater. Idag spelas många pjäser bara någon enstaka gång trots framgångar på scenen.

Pjäser trycks upp i lösbladsform och behandlas vårdslöst ur upphovsrättslig synvinkel. Detta har kommit att gälla även översättningar som i stor utsträckning förvanskas och tappar sin ursprungliga upphovsman.

I DramaDirekt läggs pjäserna i en mall där dramatiker och eventuell översättare finns tillsammans med pjästiteln på varje sida. Filerna som läggs ut på hemsidan är i pdf-format och kan inte redigeras. Därför är det tryggt både ur upphovsmannens och teaterns synvinkel med DramaDirekt. Det är dramatikerns text som når teatern, ingenting annat.

De två projektledarna på DramaDirekt är Elin Hökby och Erik Gavelin.