Gunnebo slott
| Gunnebo slott | |
| Byggnad | |
 Gunnebo slott från söder
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götaland |
| Kommun | Mölndal |
| Läge | Koordinater: 57°39′29″N 12°03′30″Ö / 57.65806°N 12.05833°V |
| Skapare | C. W. Carlberg |
| Stil | Nyklassicism |
| Material | trä |
| Grundad | 1778 |
| Ägare | Mölndals kommun |
| Öppet för allmänheten | Ja, året runt |
| Nås enklast via | John Halls väg eller Christina Halls väg |
| Webbplats: Gunnebo slott & trädgårdar | |
Gunnebo slott är beläget i nordöstra delen av Mölndals kommun (Fässbergs socken), mellan Mölndal och Pixbo.
Det ligger nära Rådasjön och Stensjön. Gunnebos historia kan följas tillbaka till 1397, då namnet för första gången uppträder på en storgård med tillhörande kvarn. Sedan dess har gården varit i kunglig, kyrklig och frälse ägo.
Innehåll |
Namnet [redigera]
Namnet kan spåras i de skriftliga källorna till Gunnobodher 1397, vidare Gunnerbo 1533, Gunnebodh 1609 och Gunnebo 1881. Förleden Gunne- anses komma av det fornsvenska kvinnonamnet Gunna eller det likväl fornsvenska mansnamnet Gunne. Befolkningen kallades här i äldre tider (1659) för Gunneboer.[1][2]
Slott eller inte? [redigera]
Gunnebo uppfördes som sommarvilla av en icke-adlig familj och bör i den meningen inte kallas för slott. Ordet slott gällde ursprungligen alla kungliga byggnader, men i slutet av 1800-talet började stora herrgårdar att kallas för slott. Gunnebo kallades redan under tillkomstperioden för "det lilla fagra träslottet" och man skrev, att "träbyggnaden är som ett litet slott".[3]
1929 började ägarinnan Hilda Sparre att marknadsföra Gunnebo som ett slott och sedan dess har det tradition att kallas så.[4] Dagens verksamhet vid Gunnebo drivs av Gunnebo slott och trädgårdar.[5]
Byggnaden [redigera]
Huset är uppfört i slutet av 1700-talet i italiensk-fransk stil och är byggt i trä; furu och gran från norra Sverige. Motsvarande praktbyggen i Europa uppfördes främst i sten på den tiden. Trots sina kolonner i fasaden, terrasser på norra sidan och den monumentala trappanläggningen i söder mot stilparken är det egentligen inget slott, utan en sommarvilla.
Huvudbyggnaden är på 900m2 och har 25 rum. Källarplanet hyser ekonomiavdelning med kök och förrådsutrymmen. I huvudvåningen finns makarna Halls bostadssviter, matsal samt den stora salongen. Den övre våningen består främst av gästrum. Därutöver sträcker sig en vindsvåning över hela byggnaden. Det unika med Gunnebo är harmonin och samstämmigheten till minsta detalj, allt format av samme man. Gunnebo är ett helgjutet uttryck för tidig nyklassicism i sin arkitektur, den fasta inredningen och möblerna.
-
Huvudbyggnaden från sydväst
-
Huvudbyggnaden från den södra parken.
-
Huvudbyggnaden från sydost.
Historik [redigera]
Uppförandet [redigera]
Det nuvarande Gunnebo uppfördes av den förmögne köpmannen John Hall d.ä., som 1778 köpte hemmanet Gunnebo av packhusinspektör Joakim af Ditmer. Hall lär under årens lopp, ända till sin död 1802, ha lagt ut 3,8 miljoner riksdaler silvermynt på egendomen,[3] för att där låta bygga ett sommarhus värdigt en av landets rikaste män. Arkitekt var den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, och merparten av hans originalritningar av Gunnebo finns bevarade på Röhsska museet.
Carlberg hade kommit hem från en lång resa i Europa och var inspirerad av italienaren Andrea Palladios (1508–1580) representativa villor med symmetrisk planlösning och monumentala fasader, som bröt mot renässansens harmonilära och förebådade barocken.
Carlberg gjorde ett utförligt arbete och ritade slottet med trädgårdar och yttre anläggningar som exempelvis tjänstefolksbyggnaden, Orangeriet, Eremitaget och Drivhuset. Därutöver ritade han hela inredningen från möbler och statyer och kakelugnar till mönstringen i parkettgolven och blomkrukor. I den anslutande engelska parken fick landskapet träda fram i organiska former.
Stommen till slottet restes 1784 och 1796 kunde familjen Hall intaga sin första middag där, men först runt 1800 var det helt färdigbyggt.
Nya ägare efter John Halls död [redigera]
Innan planerna för Gunnebo var förverkligade avled John Hall. Sonen John Hall d.y. ärvde Gunnebo och efter några år av vanvård, började anläggningen förfalla. 1807 gick John Hall d.y.:s handelshus i konkurs. 1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1832, två år efter John Hall d.y.:s död, såldes Gunnebo på auktion till den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson. Carlsson ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. 1833 brann slottets flyglar ned. När Carlsson därefter sålde slottets koppartak, fick han mer betalt än köpeskillingen, som han hade erlagt för hela Gunnebo.
1838 sålde Carlsson Gunnebo för 16 666 riksdaler till John Barclay och dennes hustru Martina Lamberg. Barclay var en av många britter, som flyttade till Sverige omkring sekelskiftet 1800. Under den stora koleraepidemin 1861–1862 gick Barclay, hans hustru och en son bort inom loppet av ett par månader. James Alexander Gibson, gift med Barclays dotter, blev ägare till Gunnebo, sedan han löst ut de övriga i familjen Barclay. Gibson sålde snart Gunnebo till apotekaren Arthur Cavalli, som med tre söner ägde stället till 1888.[6]
De sista privata ägarna [redigera]
Wilhelm Denninghoff köpte Gunnebo 1888 för 90 000 kr. På slottet bosatte sig dennes nygifta dotter Hilda och hennes make friherre Carl Sparre.[7] På Gunnebo föddes parets två barn, Britta (1890–1963) och Margareta (1900–1985).
Wilhelm Denninghof lät uppföra en ny byggnad på Gunnebos marker, Villa Denninghof vid Rådasjön, där han själv bosatte sig efter dess färdigställande 1898.[8] Villan bytte senare namn till Slottsviken och fungerade under en tid som värdshus och pensionat.
Wilhelm Denninghof stod som ägare till Gunnebo fram till sin död 1905 och efter det tog hans hustru Jeanna över som ägare fram till sin död. Familjen Sparre blev således ägare först 1922.[9]
Familjen Sparre återförde den forna glansen till Gunnebo och höll ofta stora fester i byggnaden. Båda döttrarnas bröllopsfester hölls på slottet. De kvarvarande byggnaderna rustades upp och parken började återställas. 1916 spelades stumfilmen Kärleken segrar in på Gunnebo.
Carl Sparre dog 1917 och Hilda Sparre kom att bo kvar på Gunnebo fram till sin död 1948. 1946 begärde hon att Gunnebo skulle förklaras som byggnadsminnesmärke. Hon testamenterade Gunnebo till sina båda döttrar. Dessa beslöt att sälja fastigheten till Mölndals stad, vilket skedde 1 juli 1949.[6] Dottern Margareta var den siste av Sparreätten att lämna slottet, i början av 1950.[10] Den 18 december 1963 förklarades Gunnebo slott som byggnadsminne (enligt 1960 års byggnadsminneslag).[11]
Renovering [redigera]
En genomgripande renovering gjordes under 1950-talet under ledning av Göran Axel-Nilsson och Stig Roth, museichefer på Röhsska Museet respektive Göteborgs historiska museum. Anläggningen invigdes av Gustaf VI Adolf 16 maj 1952 och öppnades för allmänheten två dagar senare. Huvuddelen av inredningen nytillverkades efter originalritningarna. Med hjälp av inventarieförteckningar lyckades man spåra upp ett fåtal möbler och andra inredningsdetaljer, som hade skingrats vid ägarbyten och skiften. Genom åren har fler originalmöbler köpts in och åter placerats i sina ursprungliga rum.
Norr och söder om slottet återanlades stilparken med tuktade boskéer.
Trappanläggningen i trä hade förfallit på grund av röta och revs redan på 1800-talet. 1960 återuppbyggdes trappan, denna gång i cement och sten. Renoveringarna av Gunnebo slott kompletterades med ett nytt tak på 1960-talet.
Mellan 1996 och 2001 har ett omfattande restaureringsprojekt – "Åter till 1700-talet" – bedrivits för totalt 35 miljoner kronor. Stilparken har renoverats, köksträdgården har rekonstruerats, tjänstefolksbyggnaden och flyglarna är återuppbyggda efter Carlbergs ritningar och drivhuset har byggts upp efter en gammal teckning av J.A. Beijer. 2002 renoverades blyfrisen på slottet utanför projektet. Den 18 september 2003 invigdes Gunnebo av kronprinsessan Victoria som kulturreservat, det första i Västra Götalands län. Slottet återfick på 1990-talet även den gråa färg som tros vara den ursprungliga. Dessförinnan hade det under en period varit gulmålat.
Trädgårdarna [redigera]
Hela parkanläggningen med de olika trädgårdarna är öppen för allmänheten året runt.
-
Södra stilträdgården.
-
Östra stilträdgården.
-
Norra stilträdgården.
-
Köksträdgårdarna med byggnaden som inhyser restaurangen.
-
Köksträdgården mot nordöst.
-
Engelska parken med Apollos kulle.
Namnkunniga besökare [redigera]
Gunnebo slott har genom åren besökts av bland annat kung Gustav III, bildhuggaren Johan Tobias Sergel, den sydamerikanske frihetskämpen Francisco de Miranda (1787), Mary Wollstonecraft och Ludvig XVI:s och Marie Antoinettes dotter, "Madame Royale" Marie Theresia Charlotte.
Författarinnan Sophie Elkan besökte Gunnebo ett flertal gånger när hon skrev sin roman om John Hall d.y. Skådespelaren Anders de Wahl var en flitig gäst hos familjen Sparre. Slottet fick även besök av Gustaf V och förtattarinnan Birgit Th. Sparre under Sparretiden.
I juni 2001 besöktes slottet av gäster vid EU-toppmötet i Göteborg, bland annat USA:s dåvarande president George W Bush, Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson samt Europeiska kommissionens dåvarande ordförande Romano Prodi.
Övrigt [redigera]
Slottet kan beses invändigt vid guidade turer. Slottet anordnar flera musik- och kulturevenemang och är en viktig del av Mölndals och Göteborgs kulturliv. Slottet har även ett kaffehus och krog samt en butik.
I samverkan med föreningen Westgiöta Gustavianer anordnades under ett flertal år ett slottsspel som var ett av Sveriges främsta och mest heltäckande 1700-talsarrangemang.
Sommarteater [redigera]
Varje sommar sedan 2002 anordnas en sommarteater i slottsparken, där exempelvis Claes Malmberg, Lasse Brandeby, Kent Andersson, Claes Månsson och Ulf Brunnberg har medverkat.[12]
- 2002: Jeppe på berget
- 2003: Jeppe på berget
- 2004: Tartuffe
- 2005: Den girige
- 2006: Den inbillade sjuke
- 2007: Björnen och Frieriet
- 2008: Värdshusvärdinnan
- 2009: Skaffa mig en tenor
- 2010: Vita Hästen
- 2011: Lorden från gränden
- 2012: Ladykillers
- 2013: Charmören från Långedrag
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Källor [redigera]
- Larsson, Lars (2000). Sparrarna på Gunnebo - En familjekrönika. Forsstena förlag. ISBN 9789163092985
Noter [redigera]
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 64
- ^ Gunnebo I - egendomen och ägarna, Arvid Bæckström, Nordiska museets handlingar, Rundqvists boktryckeri 1977 s. 13
- ^ [a b] Bergman, Jan. ”Flyglarna byggs upp igen - 1700-talet åter på Gunnebo”. Kulturtidningen Zenit. http://www.zenitkultur.com/gunnebo.htm.
- ^ Larsson (2000), s. 86
- ^ ”Gunnebo Slott och Trädgårdar”. http://www.gunneboslott.se/.
- ^ [a b] Gunnebo I – egendomen och ägarna, Arvid Bæckström, Nordiska museets handlingar, Rundqvists boktryckeri 1977
- ^ Larsson (2000), s. 7
- ^ Larsson (2000), s. 18
- ^ Larsson (2000), s. 63
- ^ Larsson (2000), s. 146
- ^ Göteborgsregionen : kulturhistorisk beskrivning, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1981, s. 187
- ^ ”Gunnebo Slott och Trädgårdar”. http://gunneboslott.se/evenemang/gunnebo-sommarteater.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Gunnebo slott.
- Gunnebo Slott och Trädgårdar
|
|||||||||||
|
|||||
