Gunnebo slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Inte att förväxla med bruksorten Gunnebo i nordöstra Småland.
Gunnebo slott
Byggnad
Gunnebo slott från söder
Gunnebo slott från söder
Land  Sverige
Län Västra Götaland
Kommun Mölndal
Läge Koordinater: 57°39′29″N 12°03′30″Ö / 57.65806°N 12.05833°Ö / 57.65806; 12.05833
Skapare C. W. Carlberg
Stil Nyklassicism
Material trä
Grundad 1778
Ägare Mölndals kommun
Öppet för allmänheten Ja, året runt
Nås enklast via John Halls väg eller Christina Halls väg
Webbplats: Gunnebo slott & trädgårdar
Den franska parken.

Gunnebo slott är beläget i nordöstra delen av Mölndals kommun i Fässbergs socken, mellan Mölndal och Pixbo.

Det ligger nära Rådasjön och Stensjön. Gunnebos historia kan följas tillbaka till 1397, då namnet för första gången uppträder på en storgård med tillhörande kvarn. Sedan dess har gården varit i kunglig, kyrklig och frälse ägo.

Den 18 december 1963 förklarades Gunnebo slott som byggnadsminne (enligt 1960 års byggnadsminneslag).[1][2] Huvudbyggnaden, trädgårdsanläggningarna, parken och ett större friluftsområde, registrerades som byggnadsminnesmärke och skyddades som naturreservat redan 1949 enligt lagen av den 12 juli 1942.[3]

Gunnebo slott och trädgårdar ägs av Mölndals kommun sedan 1949 och förvaltas av Gunnebo Slott och Trädgårdar AB.[4]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet kan spåras i de skriftliga källorna till Gunnobodher 1397, vidare Gunnerbo 1533, Gunnebodh 1609 och Gunnebo 1881. Förleden Gunne- anses komma av det fornsvenska kvinnonamnet Gunna eller det likväl fornsvenska mansnamnet Gunne. Befolkningen kallades här i äldre tider (1659) för Gunneboer.[5][6]

Slott eller inte?[redigera | redigera wikitext]

Gunnebo uppfördes som sommarvilla av en icke-adlig familj och bör i den meningen inte kallas för slott. Ordet slott gällde ursprungligen alla kungliga byggnader, men i slutet av 1800-talet började stora herrgårdar att kallas för slott. Gunnebo kallades redan under tillkomstperioden för "det lilla fagra träslottet" och man skrev, att "träbyggnaden är som ett litet slott".[7]

1929 började ägarinnan Hilda Sparre att marknadsföra Gunnebo som ett slott och sedan dess har det av tradition kallats så.[8] Dagens verksamhet vid Gunnebo drivs av Gunnebo slott och trädgårdar.[9]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Huset är uppfört i slutet av 1700-talet i italiensk-fransk stil och är byggt i trä; furu och gran från norra och mellersta Sverige. Motsvarande praktbyggen i Europa uppfördes främst i sten på den tiden. Den norra fasaden har fyra kolonner i fasaden och den södra fasaden har en monumental trappanläggning mot södra stilträdgården.

Huvudbyggnaden är på 900m2 och har 25 rum, där 11 rum finns i paradvåningen och 11 rum finns på övervåningen. Källarplanet hyser ekonomiavdelning med kök och förrådsutrymmen. I huvudvåningen finns makarna Halls bostadssviter, matsal samt den stora salongen. Den övre våningen består främst av gästrum. Därutöver sträcker sig en vindsvåning över hela byggnaden. Gunnebo är ett uttryck för tidig nyklassicism i sin arkitektur, den fasta inredningen och möblerna.

Övriga byggnader[redigera | redigera wikitext]

De bägge flyglarna, återuppförda under modern tid efter Carlbergs originalritningar. Den vänstra (norra) inhyser idag Mölndals turistbyrå.

Frånsett huvudbyggnaden är samtlig övrig bebyggelse på Gunnebo tillkommen senare. Flertalet byggnader har rekonstruerats; de båda flyglarna, drivhuset och tjänstefolksbostaden (nuvarande kaffehus och krog) uppfördes under 1990- och 2000-talet och ligger på samma plats som de ursprungliga 1700-talsbyggnaderna. Arrendatorsbostaden Solbacken uppfördes vid lantgården under 1800-talet och hyser idag administrativa lokaler. Sedan slutet av 2013 pågår rekonstruktionen av Gunnebos rikt utsmyckade orangeri.[10] Ytterligare några byggnader återstår att återuppföra innan 1700-talets anläggning är helt återställd, som exempelvis ett litet eremitage vid norra tvärskeppet.[11]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det tidigare hemmanet[redigera | redigera wikitext]

Gården Gunnebo förekommer under medeltiden i förteckningar över Skara domprosteris egendomar, men övergick 1396 i kronans egendom.[12] 1582 överlät Johan III gården till sin kusin Erik Gustavsson Stenbock, men redan 1599 drog hertig Karl in gården till kronan. 1609 förlänas dock Erik Gustavsson Stenbocks änka, Malin Sture, Gunnebo. Gården går sedan i arv inom Stenbockska ätten fram till 1711, då manufaktören Hans Coopman erhöll Gunnebo.[13] Efter dennes död tog hans söner över egendomen och sålde den 1774 till packhusinspektören Joakim Ulrik af Ditmer.[14] Redan fyra år senare sålde af Ditmer Gunnebo till handelsmannen John Hall d.ä. för 4 500 riksdaler.[15]

Uppförandet av det nuvarande Gunnebo[redigera | redigera wikitext]

John Hall d.ä. (1735-1802).

Det nuvarande Gunnebo uppfördes av den förmögne köpmannen John Hall d.ä.. Hall lät den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, omdana egendomen och skapa byggnader, möblemang och trädgårdar. Merparten av Carlbergs originalritningar till Gunnebo finns bevarade på Röhsska museet.

Carlberg hade kommit hem från en lång resa i Europa och var inspirerad av italienaren Andrea Palladios (1508–1580) representativa villor med symmetrisk planlösning och monumentala fasader, som bröt mot renässansens harmonilära och förebådade barocken.

Carlberg gjorde ett utförligt arbete och ritade slottet med trädgårdar och yttre anläggningar som exempelvis tjänstefolksbyggnaden, Orangeriet, Eremitaget och Drivhuset. Därutöver ritade han hela inredningen från möbler och statyer och kakelugnar till mönstringen i parkettgolven och blomkrukor. I den anslutande engelska parken fick landskapet träda fram i organiska former.

Stommen till slottet restes 1784 och 1796 kunde familjen Hall intaga sin första middag där, men först runt 1800 var det helt färdigbyggt.

Nya ägare efter John Halls död[redigera | redigera wikitext]

Innan alla planer för Gunnebo var förverkligade avled John Hall 1802. Sonen John Hall d.y. ärvde Gunnebo och efter några år av vanvård, började anläggningen förfalla. 1807 gick John Hall d.y.:s handelshus i konkurs. 1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1832, två år efter John Hall d.y.:s död, såldes Gunnebo på auktion till den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson. Carlsson ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. Han sålde stora delar av slottets inventarier: möbler, skulpturer och antikviteter. Genom att sälja koppartaket fick han igen hela den köpesumma han hade erlagt för slottet. Carlssons handlande har gått under benämningen Gunnebos förnedring.[16] 1833 brann slottets flygelbyggnader ned.

1838 sålde Carlsson Gunnebo för 16 666 riksdaler till John Barclay och dennes hustru Martina Lamberg. Barclay var en av många britter, som flyttade till Sverige omkring sekelskiftet 1800. Under den stora koleraepidemin 1861–1862 gick Barclay, hans hustru och en son bort inom loppet av ett par månader. James Alexander Gibson, gift med Barclays dotter, blev ägare till Gunnebo, sedan han löst ut de övriga i familjen Barclay. Gibson sålde snart Gunnebo till apotekaren Arthur Cavalli, som med tre söner ägde stället till 1888.[17]

De sista privata ägarna[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Denninghoff köpte Gunnebo 1888 för 90 000 kr. På slottet bosatte sig dennes nygifta dotter Hilda och hennes make friherre Carl Sparre.[18] På Gunnebo föddes parets två barn, Britta (1890–1963) och Margareta (1900–1985).

Wilhelm Denninghof lät uppföra en ny byggnad på Gunnebos marker, Villa Denninghof vid Rådasjön, där han bosatte sig med sin hustru efter dess färdigställande 1898.[19] Villan bytte senare namn till Slottsviken och fungerade under en tid som värdshus och pensionat.

Wilhelm Denninghof stod som ägare till Gunnebo fram till sin död 1905 och efter det tog hans hustru Jeanna över som ägare fram till sin död. Familjen Sparre blev således ägare först 1922.[20]

Familjen Sparre återförde den forna glansen till Gunnebo och höll ofta stora fester i byggnaden. Båda döttrarnas bröllopsfester hölls på slottet. De kvarvarande byggnaderna rustades upp och parken började återställas.

Carl Sparre dog 1917 och Hilda Sparre kom att bo kvar på Gunnebo fram till sin död 1948. 1946 begärde hon att Gunnebo skulle förklaras som byggnadsminnesmärke. Hon testamenterade Gunnebo till sina båda döttrar. Dessa beslöt att sälja fastigheten till Mölndals stad, vilket skedde 1 juli 1949.[17] Dottern Margareta var den siste av Sparreätten att lämna slottet, i början av 1950.[21]

Bevara, vårda och återskapa[redigera | redigera wikitext]

Drivhuset som återuppfördes 1996–98 inspirerat av äldre förebilder.

En genomgripande renovering gjordes under 1950-talet under ledning av Göran Axel-Nilsson och Stig Roth, museichefer på Röhsska Museet respektive Göteborgs historiska museum. Anläggningen invigdes av Gustaf VI Adolf 16 maj 1952 och öppnades för allmänheten två dagar senare. Huvuddelen av inredningen nytillverkades efter originalritningarna. Med hjälp av inventarieförteckningar lyckades man spåra upp ett fåtal möbler och andra inredningsdetaljer, som hade skingrats vid ägarbyten och skiften. Genom åren har fler originalmöbler köpts in och åter placerats i sina ursprungliga rum.

Norr och söder om slottet återanlades stilparken med tuktade boskéer.

Trappanläggningen i trä hade förfallit på grund av röta och revs redan på 1800-talet. 1960 återuppbyggdes trappan, denna gång i cement och sten. Renoveringarna av Gunnebo slott kompletterades med ett nytt tak på 1960-talet.

Mellan 1996 och 2001 har ett omfattande restaureringsprojekt – "Åter till 1700-talet" – bedrivits för totalt 35 miljoner kronor. Stilparken har renoverats, köksträdgården har rekonstruerats, tjänstefolksbyggnaden och flyglarna är återuppbyggda efter Carlbergs ritningar och drivhuset har byggts upp efter en gammal teckning av J.A. Beijer. 2002 renoverades blyfrisen på slottet utanför projektet. Den 18 september 2003 invigdes Gunnebo av kronprinsessan Victoria som kulturreservat, det första i Västra Götalands län. Slottet återfick på 1990-talet även den gråa färg som tros vara den ursprungliga. Dessförinnan hade det under en period varit gulmålat.

Den 2 december 2013 invigdes projektet med att återuppföra orangeriet med en ceremoni vid byggplatsen. Ett återskapande av byggnaden är möjlig, då arkitekt Carl Wilhelm Carlbergs ritningar över orangeriet finns bevarade i original. Inför återskapandet av orangeriet görs omfattande förstudier kring byggnadens ornamentik och utformning, genom de bevarade ritningarna och annan dokumentation från tiden. Byggnationen utförs med gamla hantverksmetoder och byggarbetsplatsen blir en bas för inspiration och forskning under de närmsta åren.[22] Detta skulle fullborda anläggningen enligt arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och byggherren John Halls intentioner.[23]

Trädgårdarna[redigera | redigera wikitext]

Hela parkanläggningen med de olika trädgårdarna är öppen för allmänheten året runt.

Namnkunniga besökare[redigera | redigera wikitext]

George W. Bush, Göran Persson och Romano Prodi utanför Gunnebo slott 14 juni 2001, i samband med EU-toppmötet i Göteborg.

Gunnebo slott har genom åren besökts av bland annat kung Gustav III, bildhuggaren Johan Tobias Sergel, den sydamerikanske frihetskämpen Francisco de Miranda (1787), Mary Wollstonecraft och Ludvig XVI:s och Marie Antoinettes dotter, "Madame Royale" Marie Theresia Charlotte.

Författarinnan Sophie Elkan besökte Gunnebo ett flertal gånger när hon skrev sin roman om John Hall d.y. Hon besökte även huset tillsammans med Selma Lagerlöf. Skådespelaren Anders de Wahl var en flitig gäst hos familjen Sparre. Slottet fick även besök av Gustaf V, prins Eugen och förtattarinnan Birgit Th. Sparre under Sparretiden.

I juni 2001 besöktes slottet av gäster vid EU-toppmötet i Göteborg, bland annat USA:s dåvarande president George W Bush, Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson samt Europeiska kommissionens dåvarande ordförande Romano Prodi.

Kronprinsessan Victoria invigde Gunnebo kulturreservat 2003 och prins Daniel besökte Gunnebo våren 2011 under kronprinsparts resa till sitt hertigdöme Västergötland.[24]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

1899 utkom Sophie Elkans roman John Hall, en historia från det gamla Göteborg, som handlar om familjen Hall på Gunnebo. 1916 spelades stumfilmen Kärleken segrar in på Gunnebo.[25] I ett avsnitt i andra säsongen av dramaserien Gynekologen i Askim utspelar sig ett bröllop på Gunnebo slott. Serien sändes 2011.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Slottet kan beses invändigt vid guidade turer. Slottet anordnar flera musik- och kulturevenemang och är en viktig del av Mölndals och Göteborgs kulturliv. Slottet har även ett kaffehus och krog samt en butik.

I samverkan med föreningen Westgiöta Gustavianer anordnades under ett flertal år ett slottsspel som var ett av Sveriges främsta och mest heltäckande 1700-talsarrangemang.

Sommarteater[redigera | redigera wikitext]

Varje sommar sedan 2002 anordnas en sommarteater i slottsparken, där exempelvis Claes Malmberg, Lasse Brandeby, Ulla Skoog, Kent Andersson, Hanna Lindblad, Claes Månsson och Ulf Brunnberg har medverkat.[26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgsregionen : kulturhistorisk beskrivning, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1981, s. 187
  2. ^ Gunnebo slott, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 116
  4. ^ Gunnebos ägare genom tiderna, Gunnebo slott & trädgårdar.
  5. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 64
  6. ^ Gunnebo I - egendomen och ägarna, Arvid Bæckström, Nordiska museets handlingar, Rundqvists boktryckeri 1977 s. 13
  7. ^ Bergman, Jan. ”Flyglarna byggs upp igen - 1700-talet åter på Gunnebo”. Kulturtidningen Zenit. http://www.zenitkultur.com/gunnebo.htm. 
  8. ^ Larsson (2000), s. 86
  9. ^ ”Gunnebo Slott och Trädgårdar”. http://www.gunneboslott.se/. 
  10. ^ http://www.gunneboslott.se/kulturarv-och-utveckling/nyheter-fran-orangeriet Gunnebo Slott och Trädgårdar, Nyheter från orangeriet
  11. ^ http://gunneboslott.se/blogg/43-byggnadsvard/267-haer-lag-eremitaget Gunnebo Slott och Trädgårdar, Här låg eremitaget.
  12. ^ Bæckström (1977), s. 15
  13. ^ Bæckström (1977), s. 17
  14. ^ Bæckström (1977), s. 23
  15. ^ Bæckström (1977), s. 24
  16. ^ Skarback, Sören (1997). Göteborg : 777 frågor & svar. Göteborg: Tre böcker. sid. 161. Libris 7592994. ISBN 91-7029-335-X 
  17. ^ [a b] Gunnebo I – egendomen och ägarna, Arvid Bæckström, Nordiska museets handlingar, Rundqvists boktryckeri 1977
  18. ^ Larsson (2000), s. 7
  19. ^ Larsson (2000), s. 18
  20. ^ Larsson (2000), s. 63
  21. ^ Larsson (2000), s. 146
  22. ^ "Klassiskt växthus återuppstår i Gunnebo", artikel av Frida Johansson i Göteborgs-Posten 3 december 2013.
  23. ^ Sjöberg, Lars; Johansson Staffan (2007). Gunnebo och 1700-talets sommarställen i Göteborgs omgivningar. Stockholm: Prisma. Libris 10487194. ISBN 9789151848839  s. 112.
  24. ^ http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2011/2011/kronprinsessparetigoteborg.5.40e05eec12926f26304800027632.html?state=showFolder&skip=3&sv.url=12.40e05eec12926f26304800027638&folderId=19.40e05eec12926f26304800027667 Kungahuset.se
  25. ^ Larsson (2000)
  26. ^ ”Gunnebo Slott och Trädgårdar”. http://gunneboslott.se/evenemang/gunnebo-sommarteater. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Axel-Nilsson, Göran (1952). Gunnebo: vägledning. Göteborg: O. Isacson. Libris 1434212 
  • Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 1, Egendomen och ägarna. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 88. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161744. ISBN 91-7108-124-0 
  • Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 2, Herrgården. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 89. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161745. ISBN 91-7108-125-9 
  • Bæckström, Arvid; Axel-Nilsson Göran (1977). Gunnebo. 3, Ritningarna. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 90. Stockholm: Nordiska mus. Libris 161746. ISBN 91-7108-132-1 
  • Bergman, Jan. ”Flyglarna byggs upp igen - 1700-talet åter på Gunnebo”. Kulturtidningen Zenit. http://www.zenitkultur.com/gunnebo.htm. 
  • Göteborgsregionen: kulturhistorisk beskrivning (2., [kompl.] uppl.). Göteborg. 1981. Libris 461047 
  • Larsson, Lars (2000). Sparrarna på Gunnebo - En familjekrönika. Forsstena förlag. ISBN 9789163092985 
  • Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 3, Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg: Dialekt- och ortnamnsarkivet. 1932. Libris 159033 
  • Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
  • Sjöberg, Lars; Johansson Staffan (2007). Gunnebo och 1700-talets sommarställen i Göteborgs omgivningar. Stockholm: Prisma. Libris 10487194. ISBN 9789151848839 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Ingela (1996). Om orangerier och drivhus i Sverige: med förslag till rekonstruktion av drivhusen vid Gunnebo slott. Arkitekturhistoria och bebyggelsevård, 1103-5838 ; 1996:2. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 2236110 
  • Vad passar sig på Gunnebo?: berättelser om ett etablerat kulturarv / Stina Görling Cardevik, Susanna Rolfsdotter Eliasson, Kajsa Landström, Anna R. Locke, Johannes Jensen, Merja Liimatainen, Jessica Andreassen. Göteborg: A-Script. 2012. Libris 13502786. ISBN 9789187171024 
  • Danielsson, Rolf; Overland Viveka, Andersson Börje (1993). Gunnebo slott. Byggnadsminnen i Göteborgs och Bohus län, 99-0501786-0Småskrifter / utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0282-2725 ; 39. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 7657962. ISBN 91-7686-114-7 
  • Gahrn, Lars (1997). Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo: undersökningar rörande arkitekten Carl Wilhelm Carlberg och hans Gunneboritningar. Mölndal: Mölndals museum. Libris 7451990. ISBN 91-630-5410-8 
  • Gahrn, Lars; Lindahl Kristina E (1997). Gunnebo - ett slott i tiden. Mölndal: Mölndals-posten. Libris 7452165. ISBN 91-630-5649-6 
  • Gahrn, Lars (2002). ”Två märkliga "boulingrins" (bowlinggreens) i Gunnebos trädgård”. Blommande trädgårdar och grönskande parker (2002): sid. 57-62 : ill..  Libris 9665338
  • Göteborgs trädgårdsförening 28 juni - 28 september 2008. Göteborg: Trädgårdsföreningen. 2008. Libris 10919041 
  • Kewenter, Ewa; Carlson Gunnel, Turander Ralf, Yeh Tomas (2012). Gunnebo: historien, hantverket, trädgårdarna, maten. Malmö: Arena. Libris 12442554. ISBN 978-91-7843-373-5 
  • Ling, Jan (2012). ”Musiken på Gunnebo vid slutet av 1700-talet.”. Trettioåtta tunnor guld (2011): sid. [62]-75.  Libris 13503057
  • Lundström, Evert (1986). Livets teater: roman. Stockholm: Bonnier. Libris 7147265. ISBN 91-0-046964-5 
  • Melander, Tord (2000). Gunnebo slott & trädgårdar. [Mölndal]: [Kulturförvaltningen]. Libris 7455096. ISBN 91-631-0077-0 
  • Nordenfelt, Eva (2007). ”Gunnebo slott: en sengustaviansk pärla”. Kulturens värld "2007:2,": sid. [44]-[51] : ill.. 0282-5902. ISSN 0282-5902.  Libris 10464074
  • Olausson, Magnus; Perman Monica, Sjöberg Lars (2001) (på eng). Gunnebo house and gardens. [Mölndal]: [Gunnebo slott & trädgårdar]. Libris 8365277. ISBN 91-631-1051-2 
  • Park- och trädgårdsrestaurering: praktiska tillämpningar, etiska överväganden : dokumentation av temadag på Gunnebo slott i september 1995. Rapport / Byggnadsvård Nääs, 99-2183651-X ; 5. Floda: Byggnadsvård Nääs. 1996. Libris 2207918 
  • Stenfelt, Ragnar (1955). Friherrinnan Hilda Sparres Gunnebo.. Göteborg: [Förf.]. Libris 1466791 
  • Strömberg, Håkan; Andersson Ingela, Bokgren Alf (1997). Carlberg & Gunnebo. Mölndal: Mölndals museum. Libris 7451989. ISBN 91-630-5409-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]