Kerstin Thorborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kerstin Thorborg
Född 19 maj 1896
Död 12 april 1970 (73 år)
Dödsort Hedemora
Bakgrund Söromsjöbygden i Dalarnas län
Genre(r) opera
Roll alt, mezzosopran
År som aktiv 19231950

Kerstin Thorborg född 19 maj 1896 i Söromsjöbygden i Venjans socken i Dalarna, död 12 april 1970 i Hedemora[1], var en svensk operasångerska (alt, mezzosopran), hovsångerska från 1944.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kerstin Thorborg var dotter till redaktören Viktor Thorborg och Hildur Bohman. Hon gifte sig 1928 med teaterchefen Gustaf Bergman (1880–1952).

Thorborg debuterade på Stockholmsoperan som Lola i På Sicilien 1923 och var sedan verksam där 1925 till 1930. Därefter var hon engagerad i Prag, Nürnberg och Berlin fram till 1938.

Hitler beundrade Wagner och hans operor.[2] Thorborg, som en av sin tids absolut bästa wagnersångerskor, tog däremot tidigt avstånd från nazismen. Därför förnyade hon inte sitt kontrakt med Berlinoperan 1934. När nazisterna sedan tog också makten Österrike och började avskeda judiska medarbetare, bröt hon sitt kontrakt med Wienoperan och reste till USA.[3]

Hon var en del av den fasta ensemblen vid Metropolitan i New York 1938 till 1950. I USA kallades hon populärt för ”altarnas Caruso”. Hon sågs som en av sin tids främsta Wagner-sångerskor och gjorde roller som Venus i Tannhäuser, Fricka och Kundry, men sjöng även med förkärlek Verdi och den särskilda älsklingsrollen Orfeus i Christoph Willibald Glucks Orfeus och Eurydike.

Thorborg återvände till Sverige 1950. Hon hade sitt hem i Hedemora i södra Dalarna större delen av sin levnad. Hennes grav finns på Hedemora kyrkogård.

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

Thorborgs röst finns bevarad i ett antal inspelningar, framför allt liveupptagningar av Wagner-operor såsom Lohengrin, Siegfried och Ragnarök. Dessutom finns en liveupptagning från en märklig konsert i Amsterdam 1939, där en kvinna ur publiken stör framförandet av den judiske tonsättaren Gustav Mahlers Das Lied von der Erde genom att stega fram mot den tyske dirigenten Carl Schuricht och med holländsk accent klart och tydligt uttala orden: ”Deutschland über alles, Herr Schuricht”. Thorborg, som just ska inleda den andra delen av den mycket stämningsmättade, avslutande sången Der Abschied, låter sig dock inte bringas ur fattningen av detta intermezzo. Som exempel på inspelningar kan nämnas:

  • Wagner in Stockholm. Recordings 1899–1970. Bluebell ACD 091 (4 CD).
  • Kerstin Thorborg: Lebendige Vergangenheit. Preiser Records.
  • Ortrud i Wagner: Tannhäuser, New York, 19 december 1942; Helen Traubel, Lauritz Melchior, Alexander Kipnis, Kerstin Thorborg, Herbert Janssen; George Szell, dir. Archipel.
  • Das Lied Von Der Erde by Gustav Mahler, Carl Schuricht, Concertgebouw, Kerstin Thorborg and Carl Martin Öhmann. BelAge.
  • Walter Conducts Das Lied von der Erde. Dutton Labs UK.
  • Erda i Richard Wagners Siegfried. Metropolitan Opera. Dir. Artur Bodanzky. Guild. Även utgiven på Naxos.
  • Fricka i Richard Wagner: Die Walküre. New York, 2 december 1944: Lauritz Melchior, Rose Bampton, Helen Traubel, Herbert Janssen, Kirsten Thorborg, Alexander Kipnis; dir. George Szell. Myto.
  • Toscanini Conducts Beethoven Symphony 9. NBC Symphony Orchestra. Music & Arts Program.
  • Brangäne i Wagner: Tristan und Isolde. Metropolitan Opera House 1943. Live. Naxos.
  • Venus i Richard Wagner: Tannhäuser. New York, 4 januari 1941: Kirsten Flagstad, Kerstin Thorborg, Lauritz Melchior, Herbert Janssen, Emanuel List, John Dudley, Emery Darcy, Mack Harrell, Maxine Stellman; Erich Leinsdorf. Naxos.
  • Verdi: Messa da Requiem. Dir. Arturo Toscanini. Testament.
  • Herodias i Strauss: Salome Ljuba Welitsch m.fl. Dir. F. Reiner. Gebhardt.
  • Wagner: Mästersångarna i Nürnberg. Dir. A. Toscanini, Salzburg 1937. Andante.

För fler inspelningar hänvisas bland annat till Amazon.

Utmärkelser/uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dalkullan Kerstin Thorborg, Dalarötter (och Ovansiljans Släktforskares tidskrift Genklang nr 15, juni 2000).
  2. ^ Per Ragnar: Adolf Hitler erkände ingen annan lärare än Wagner, Newsmill, 2009-06-26.
  3. ^ Valkyrian som nobbade Hitler, SVT, 2012-12-03.