Kortsvansad myrkott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kortsvansad myrkott
Status i världen: Starkt hotad[1]
Manis pentadactyla
Manis pentadactyla
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Myrkottar
Pholidota
Familj Manidae
Släkte Manis
Art Kortsvansade myrkott
M. pentadactyla
Vetenskapligt namn
§ Manis pentadactyla
Auktor Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Kortsvansad myrkott eller kinesisk pangolin (Manis pentadactyla) är ett däggdjur i familjen myrkottar. Den förekommer i sydöstra Asien.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd mellan 50 och 60 centimeter, en svanslängd mellan 30 och 40 centimeter samt en genomsnittlig vikt av 2,3 kilogram. Huvudets ovansida, ryggen, kroppens sidor och extremiteternas utsida är liksom hos alla myrkottar täckt med styva fjäll. Fjällen är hos vuxna individer svartbruna och hos ungdjur purpurbruna. Den oskyddade huden, till exempel på buken, är vitgrå. Vid de främre fötterna finns stora grävklor och bakfötterna har korta klor. Kortsvansad myrkott saknar liksom alla myrkottar tänder och har en lång klibbig tunga. Arten skiljer sig från andra myrkottar genom jämförelsevis stora ögon och ytteröron, andra asiatiska arter har bara enklare hudveck och afrikanska arter inga ytteröron alls.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Artens utbredningsområde sträcker sig från östra Nepal och nordöstra Indien över norra Sydostasien (Burma, Thailand, norra Kambodja, norra Laos, norra Vietnam) till södra och centrala Kina. Kortsvansad myrkott finns även på Taiwan och Hainan. Habitatet utgörs främst av skogar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kortsvansad myrkott är vanligen aktiv mellan skymningen och gryningen. På dagen vilar den i underjordiska bon som den gräver själv eller övertar från andra djur. De hittar sin föda på marken och i träd. Vid fara kan den rulla ihop sig. Individerna riktar vid dessa tillfällen sina fjäll upp som med sina vassa kanter är bra försvarsredskap.

Födan utgörs främst av myror och termiter. De använder sina långa klon från de främre fötterna för att bryta upp myrstackar eller trädens bark. Sedan upptar de insekterna med den klippiga tungan.[2] Födan söndersmulas i magsäcken.

Vanligen föds bara ett ungdjur per kull. Ungen är cirka 45 centimeter lång och lite över 90 gram tung.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Kött från kortsvansad myrkott betraktas i olika regioner som delikatess och fjällen används i den traditionella kinesiska medicinen. Fjällen anses vara ett antiseptikum som används mot hudsjukdomar och feber. Sedan året 2000 listas arten i appendix II av CITES[2]. Trots allt finns en utbred svart marknad. Ett annat hot är förstöringen av levnadsområdet. IUCN listar kortsvansad myrkott sedan 2008 som stark hotad (endangered)[1].

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Artens närmaste släkting är indisk myrkott (Manis crassicaudata). De bildar tillsammans ett undersläkte i släktet Manis.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 19 juli 2010. med följande källor:

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Manis pentadactylaIUCN:s rödlista, auktor: Duckworth, J.W., Steinmitz, R., Anak Pattanavibool, Than Zaw, Do Tuoc & Newton, P. 2008, besökt 3 oktober 2010.
  2. ^ [a b c] Manis pentadactyla på Animal Diversity Web (engelska), besökt 3 oktober 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]