Koszalin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°11′N 16°11′Ö / 54.183°N 16.183°Ö / 54.183; 16.183
Koszalin
tyska: Köslin
Stad med powiatstatus
Stadsmuseet
Stadsmuseet
POL Koszalin COA.svg
Land  Polen
Vojvodskap Västpommerns vojvodskap
Powiat Distriktsfri stad
Kommun Koszalins stadskommun
Flod Dzierżęcinka
Koordinater 54°11′N 16°11′Ö / 54.183°N 16.183°Ö / 54.183; 16.183
Area 83,20 km²
Folkmängd 109 307 (30 jun 2013)[1]
Borgmästare Piotr Jedliński
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 75-016 till 75-903
Riktnummer (+48) 94
Registreringsskylt ZK
Koszalins läge i Västpommerns vojvodskap, Polen
Red pog.svg
Koszalins läge i Västpommerns vojvodskap, Polen
Webbplats: www.koszalin.pl

Koszalin /koˈʃalʲin/ (tyska: Köslin) är en stad och stadskommun i Västpommerns vojvodskap i Polen med omkring 108 000 invånare. Administrativt utgör staden ett självständigt distrikt (Powiat) i Västpommerns vojvodskap, och omges av distriktet Powiat Koszaliński som inte staden själv tillhör.

Koszalin blev polskt efter andra världskriget och den största delen av den tyska befolkningen fördrevs då från staden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Staty av påven Johannes II utanför stadskyrkan S:ta Maria.

1214 donerade Bogislav II, hertig av Pommern byn Koszalice/Cossalitz vid berget Chełmska i landet Kolobrzeg (una villa ... Cussalitz iuxta Cholin in terra Cholbergensis) till premonstratenserklostret i Belbuck nära Treptow an der Rega. 1248 överfördes den östra delen av Kolberg med bland annat byn Cossalitz av hertig Barnim I till biskopsdömet Cammin. 1266 utfärdade biskop Hermann von Gleichen ett privilegiebrev för byn Cussalin där han bland annat ger samhället Lybsk lag och lokalt självstyre. Samhället utvecklades nu snabbt till en stadsbildning. Genom förvärvet av byn Jamno 1331, en del av sjön Jamno och byn Unieście 1353 fick Koszalin direkt kontakt med Östersjön. Härigenom kom staden under 1400-talet i konflikt med andra kuststäder, främst Kolberg och Darłowo.

1534 infördes reformationen i Koszalin av reformatorn Johannes Bugenhagen. Sverige ockuperade området under trettioåriga kriget och efter Westfaliska freden 1648 kom området att höra under Brandenburg. Köslin blev kraftigt förstörd under en stadsbrand 1718. Staden ockuperades av franska trupper 1807.

1871 blev Köslin en del av det tyska riket, där det var huvudort i regeringsområdet Köslin i provinsen Pommern.

Under det andra världskriget blev Koszlin centrum för det tyska projektet med långdistansraketer av typen V-2. Den 4 mars 1945 erövrades Koszalin av Sovjetunionen. I enlighet med överenskommelsen i Potsdam kom staden under polsk administration. Merparten av den tyska befolkningen flydde eller deporterades.

Historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida staden byggdes på toppen av en förhöjning i landskapet. Den äldsta befästningsanlägget utgjordes av palissadverk i trä. Mellan åren 1291 och 1350 förstärktes stadens försvar med en hög tegelmur med framförliggande djupare ravin- och vattenområde. Rester efter stadsmuren finns fortfarande bevarad, speciellt utmed stadens norra sida. Muren hade en omkrets på ca 1600 meter, var sju meter hög och 1,30 meter bred. Den hade tre portar och 46 mindre vakttorn. Efter den stora stadsbranden 1718 bröts de övre delarna av muren ner och materialet användes till att återuppföra stadens vid branden förstörda hus. På 1800-talet försvann de medeltida porttornen.

Katedralen mitt i staden är helgad till jungfru Maria. Den uppförde 1300-1330 som en typisk exponent av den baltiska kyrkotypen; en tegelbasilika med högt långhus, sidoskepp i norr och söder samt en koromgång. I väster finns ett väldigt brett, massivt och högt torn försedd med för stilen typiska höga blinderingar i yttermurarna. Huvudaltaret i koret tillkom 1512. Det äldsta inventariet är dopfunten från 1200-talet.

Runt 1300 började cistercienserna uppföra en klosterkyrka i staden. Cisterciensernunnorna var verksamma i Koszalin från 1278 fram till mitten av 1500-talet. Hertig Franz I återställde 1602-1609 kyrkan, som då var närmast en ruin. Den blev i samband med ombyggnaden slottskyrka. Kyrkan skadades svårt under branden 1718 men restaurerades 1818-1819.

Stadens medeltida sjukhus utgjordes av S:t Gertrud kapell vilket låg strax utanför den södra delen av stadsmuren. Denna placering i utkanten eller strax utanför städerna var vanlig för S:t Gertrudstiftelserna. Kapellet uppfördes 1383. Senare skiftade funktionen till att bli ett begravningskapell. 1735 användes det till ammunitionsförråd och fick då en del skador. I början av 1900-talet återfick kapellet sin religiösa funktion och byggnaden återställdes till sin ursprungliga form. Från 1999 är kapellet en protestantisk kyrkobyggnad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Koszalin

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Population. Size and Structure by Territorial Division. As of June 30, 2013. Główny Urząd Statystyczny (GUS) (PDF)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]