Läskunnighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Läskunnigheten i olika länder.

Läskunnighet, eller alfabetism, i motsats till analfabetism, är ett begrepp som uttrycker huruvida en person eller ett kollektiv av människor är i stånd att på egen hand tillgodogöra sig och förstå en skriven text.[1] Vid jämförelser mellan länder brukar läskunnigheten vara en parameter. I industriländerna kan nästan alla läsa och skriva. I de fall läskunnighet saknas beror det ofta på dyslexi eller hänger samman med att man som barn bott i utvecklingsland och inte fått gå i skolan. I utvecklingsländer där många barn inte fått gå i skola, brukar läskunnigheten vara lägre.

Analfabetismen har minskat kraftigt under 1900-talet och halverats sedan 1970. Läskunnigheten ökar i alla världsdelar.

Faktura för en manlig slav och en byggnad i Shuruppak. En sumerisk stentavla, cirka 2600 f. Kr.

Den tidiga utvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Läskunnighet är ett begrepp som först användes i samband med talförståelse och beräkningshjälpmedel så tidigt som 8000 f. Kr. Skriftspråk utvecklades oberoende vid åtminstone fyra tillfällen i mänsklighetens historia; i Mesopotamien, Egypten, Mexiko och Centralamerika och i Kina.[2]

Den tidigaste skriftliga kommunikationen var sumerisk och skedde i södra Mesopotamien 3500-3000 f. Kr. På den tiden uppstod behovet av läskunnighet för att kunna hantera de snabbt ökande informationsmängder, som blev en följd av skriftens utveckling.[3] Skrifttecknen utvecklades i detta område av världen för att hålla reda på jordbruksproduktion och affärstransaktioner.[4] Tecknen blev upphovet till kilskriften i dess tidigaste form, sedan sumererna börjat skriva texten på lerplattor. Den första kilskriften innehöll siffror, men också ideogram som avbildade de objekt som räknades.[2]

De egyptiska hieroglyferna utvecklades 3300-3100 f. Kr. och blev det första skriftspråket som utvecklades fonetiskt.

Utvecklingen efter boktryckarkonstens införande[redigera | redigera wikitext]

Sedan Johann Gutenberg under 1400-talet uppfunnit boktryckarkonsten började den breda massan människor för första gången lära sig läsa. I Sverige (inklusive Finland) var läskunnigheten tidigt mycket hög. Redan i kyrkolagen från 1686, när husförhörssystemet inrättades, ålades klockaren att lära alla barn i församlingen att läsa.[5] Läskunnigheten var därför allmän i Sverige redan på 1700-talet, vilket är mycket tidigt sett ur ett internationellt perspektiv.[6] Dock handlade det inte om att läsa som vi tänker oss idag. Det var mycket en fråga om utantilläsning. Många kunde läsa texter de redan hört men inte för dem nya och okända texter. Först i mitten av 1800-talet började läskunnigheten på allvar bli allmänt spridd i västvärlden. I dag är läskunnighet (och skrivkunnighet) en av FN:s mänskliga rättigheter.[7] Svenska skolbarn har länge varit bäst i världen på att läsa, men sedan 2001 har läskunnigheten bland barn i årskurs fyra minskat i förhållande till Ryssland, Hongkong och Kina som alltså har fler läskunniga barn i samma ålder.[8]

Analfabetismen i världen halverades mellan 1970 och 2005.

Läsande och hjärnan[redigera | redigera wikitext]

Den ledande hjärnforskaren Martin Ingvar säger att läskunnighet innebär en rad fördelar, förutom just kommunikationen i hjärnan. Läsandet utvecklar de delar av hjärnan som påverkar minnet, uppmärksamheten, förmågan att tänka abstrakt, förståelse av information, beslutsfattande och kritiskt tänkande.[7]

En pakistanier läser tidningen.

Könsskillnader i läskunnighet[redigera | redigera wikitext]

Enligt den tredje punkten i millenniemålen, som antagits av Förenta nationernas samtliga 193 medlemsstater, ska antalet läskunniga kvinnor vara lika stort som antalet läskunniga män vid 2015. Enligt en undersökning som gjorts är det inte så än. Till exempel i Haiti fanns 2006 0,95 läskunniga kvinnor per läskunnig man. I Niger däremot var antalet läskunniga unga kvinnor per läskunnig ung man 0,44.[9]

Analfabetism[redigera | redigera wikitext]

Även i ett industriland som Sverige kan det finnas funktionella analfabeter, personer som trots skolundervisning har en mycket begränsad förmåga att läsa och skriva. Analfabeter som flyttar till industriländer får problem att orientera sig i en mycket textbaserad verklighet.

Det finns olika definitioner på analfabetism. Det har argumenterats att förmågan att använda internet skall inkluderas. [10]

Att inte kunna förstå vetenskapliga texter och värdera dem kallas ibland vetenskaplig analfabetism. [11]

Religionsutövning påverkar analfabetismen; religioner som är textbaserade försöker som regel få sina anhängare att lära sig förstå texter. Anhängare till sådana religioner har som regel bättre läskunnighet än andra eller åtminstone bättre förutsättningar för läskunnighet.

Bomärke användes som signatur i många samhällen med låg läskunnighet. Användandet av sådana märken är idag i praktiken utdöd i västerlandet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Läskunnighet”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/l%C3%A4skunnighet. Läst 24 april 2015. 
  2. ^ [a b] Chrisomalis, Stephen (2009) (på engelska). The Origins and Coevolution of Literacy and Numeracy. Cambridge University Press, Cambridge 
  3. ^ Easton, P. (på engelska). History and spread of literacy. UNESCO Press, Paris 
  4. ^ Schmandt-Besserat, D. (1978). ”The earliest precursor of writing” (på engelska). Scientific American "238" (6): sid. 38-47. 
  5. ^ ”Hur har läsandet utvecklats över seklen?”. forskning.se. http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasning/tiofragorsvar/tiofragorochsvar/hurharlasandetutvecklatsoverseklen.5.303f5325112d7337692800015520.html. 
  6. ^ Ulf Teleman. ”Svenska”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska. Läst 24 april 2015. 
  7. ^ [a b] SvD: "Att lära sig läsa förändrar hjärnan", publicerat 11 januari 2004
  8. ^ sr: "Fjärdeklassares läskunnighet försämrad", 28 november 2007
  9. ^ [1] "Women to men parity index, as ratio of literacy rates, 15-24 years old"
  10. ^ http://www1.oecd.org/publications/e-book/8100051e.pdf
  11. ^ http://www.fokus.se/2010/03/hotet-fran-flumlarorna/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]