Low Carb High Fat

Low Carb High Fat (LCHF) är en relativt ny svensk form av kolhydratfattig och ketogen diet med lågt intag av kolhydrater (Low Carb) och högt intag av fett (High Fat). Den används som metod för kontroll av blodsocker och för viktminskning. Metoden har visat sig ha goda resultat speciellt för typ-2-diabetiker där också viktminskning observerats efter ett ökat fettintag.

Teoretisk bakgrund

Förkortningen LCHF består egentligen av två koncept: LC (low-carb) och HF (high-fat). LCHF-metoden har sina paralleller i och bygger vidare på tankar i de uppmärksammade kostmetoderna Atkinsdieten och stenålderskost. Många GI-metoder omfattar en initial kraftig minskning av kolhydratsintaget under ett par veckor, liknande den vid LCHF (till exempel "rivstarten" i GI Viktkolls modell), men kan inte riktigt jämföras med LCHF eftersom det handlar om val av kolhydrater, långsamma framför snabba.

LC

Teorin bakom LC (lågt-kolhydratintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts i kroppen ned till enkla sockerarter för att kunna användas som energi. Därmed stiger blodsockret som i sin tur driver på insulinproduktionen med höga socker- och insulinvärden som följd.

Med lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning.^{[källa behövs]} I avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Viktminskning menas bero på väsentligen två faktorer: Kroppen ställer in sig på hög fettförbränning^{[källa behövs]}, och fettintag mättar långsiktigt bättre än kolhydratintag varför intaget av kalorier generellt brukar minska i studier, då försökspersonerna får äta tills de är mätta.^{[källa behövs]} Dessutom visar försök som publicerats i the Lancet 1956 att energi i form av intaget fett inte tas upp av kroppen till lika stor del som energi från protein eller kolhydrat. Detta skulle alltså tala mot teorin om att "en kalori alltid är en kalori" oavsett vad den kommer ifrån. En diet bestående av 1000 kcal om dygnet från fett gör eventuellt att man går ner i vikt fortare än 1000 kcal från protein, och i synnerhet 1000 kcal från kolhydrater. En nyare studie från 2009 där man kontrollerade dieten hos 811 överviktiga personer i kombination med analys av avföring och motion styrker dock den ursprungliga teorin att det är det totala kaloriintaget och inte typen (fett, protein eller kolhydrater) som påverkar vikten. . Andra studier har visat att kolhydratfattig kost förvisso kan påverka vikten kortsiktigt, men främst i form av att kroppens vattenmängd minskar ^{[källa behövs]}

HF

Teorin bakom HF (högt-fettintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Människan är beroende av intag av vissa fettsyror hon svårligen kan syntetisera själv. Detta gäller långkedjigt omega-3 och omega-6. Dessa fetter finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger.

Balansen mellan långkedjigt omega-3 och omega-6 bör vara 1:1, att fleromättat fett kräver rik tillgång till antioxidanter för att neutralisera de fleromättade fetternas frisättande av ohälsosamma fria radikaler med mera. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket eller djurriket. Icke hårt processade fetter från växtriket accepteras.

Naturligt säsongsätande

Alla djur som lever i sin naturliga miljö (den de evolutionärt utvecklats för att leva i) äter olika sorters mat och/eller olika mycket under årets säsonger.^{[källa behövs]} Den ursprungliga människan hade under sommarhalvåret god tillgång på kolhydrater (bär, frukt och andra växter). Eftersom kroppen hade gott om kolhydrater att använda som energi kunde den spara på fettet enligt funktionen beskriven ovan.^{[källa behövs]} Samtidigt lockar kolhydrater till att äta mer vilket var viktigt för att lägga upp ett fettlager till vinterhalvåret.^{[källa behövs]} Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos de flesta (eller alla) andra allätande däggdjur.^{[källa behövs]}

Vetenskapligt stöd

Metoden är kontroversiell därför att den går tvärt emot de konventionella rekommendationerna för diabetiker och överviktiga att undvika mättat fett (mindre än 10% av energiintaget) och äta mer kolhydrater (45-60% av energiintaget). Det är enligt denna linje den mesta livsmedels- och hälsoforskning bedrivits sedan 1950-talet. Sedan antiken har det dock varit känt att diabetes orsakar socker i urinen.^{[källa behövs]}

Innan det fanns insulinbehandling använde man dock en LC-liknande kost vid diabetes: "Ehuru otaliga läkemedel profvats, känna vi icke någon verksam medikamentös behandling af sjukdomen. ...men f. ö. bör behandlingen vara dietisk-hygienisk och gå ut på att söka höja den sjukes förmåga att förbränna kolhydrat, hvarigenom faran för acidos och koma undanskjutes. Detta mål vinner man bäst genom att borttaga, resp. minska kolhydratmängden i födan och äfven genom att reglera ägghvit- och fett-tillförseln."

På senare år har det kommit allt mer studier på kost med mindre kolhydrater och högre andel fett som stödjer de äldre teorierna. För närvarande ifrågasätts det även allt mer om mättat fett verkligen är skadligt för hälsan.

WHI 2006

Stor studie där ca 50 000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en kostnad av över en halv miljard dollar. Studien anses av många vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Ingen minskad cancerrisk sågs och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer.

Gardner 2007

När det gäller viktnedgång kom våren 2007 en stor jämförande studie mellan Atkinsdieten, the Zone, LEARN och Ornish, publicerad i JAMA. Studierna visade överlägsen ^{[ifrågasatt uppgift]} viktnedgång i Atkinsgruppen vid 3 och 6 månader. Efter 12 månader hade personerna i Atkinsgruppen fortsatt gått ner ungefär dubbelt så mycket i snitt som de övriga, skillnaden var dock då inte längre statistiskt signifikant mot alla grupper. Vidare sågs signifikant bäst blodfetter och blodtryck i Atkins-gruppen.

Historik

I de länder lågkolhydratdieter slagit igenom har de alltid följts av intensiva diskussioner för och emot. Detta avsnitt refererar främst de svenska diskussionerna kring LCHF. Framför allt har det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets kostrekommendationer respektive LCHF diskuterats och ifrågasatts.

I oktober 2005 startade allmänläkaren Annika Dahlqvist en bloggsida om LCHF. Denna blev snabbt landets mest besökta hälsoblogg.^{[källa behövs]} Hon hade året innan provat att banta med en lågkolhydratmetod som förutom viktnedgång även gjorde henne symptomfri från fibromyalgi och magbesvär. Dahlqvist började rekommendera denna kost till sina diabetespatienter på Njurunda vårdcentral som också började gå ner i vikt och förbättra sin hälsa.^{[källa behövs]}

I december 2005 anmälde två dietister Annika Dahlqvist till socialstyrelsen för att hennes kostråd skulle äventyra patienternas säkerhet.

2005 gav journalisten Sten Sture Skaldeman ut sin bok "Ät dig ner i vikt" efter att själv ha gått ner 65 kg med LCHF. Senare samma år gav Lars-Erik Litsfeldt ut boken "Fettskrämd" grundad på egna erfarenheter av hälsoförbättringar och viktminskning av LCHF.

2006 uppmanades Annika Dahlqvist av vårdcentralens ledning att upphöra med sina rekommendationer, eftersom de stred mot Livsmedelsverkets kostråd och eftersom de ansågs utgöra ett hot mot vårdcentralens trovärdighet. Annika Dahlqvist sa då upp sig från sin tjänst och intensifierade i stället sitt bloggande och sin föredragsverksamhet.

I maj 2007 försvann socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård från 1999 från deras hemsida och de bekräftade att riktlinjerna kommer att ses över pga nytt kunskapsläge. Detta beräknas vara klart till hösten 2009.

I juli 2007 utkom Ideologin och pengarna bakom kostråden av Lars-Erik Litsfeldt och Per Wikholm. I boken hävdas att det var politiska beslut under 1950-, 1960- och 1970-talen snarare än folkhälsoforskning som ledde fram till dagens kostråd.

I januari 2008 godkände ADA, American Diabetes Association, lågkolhydratkost som alternativ för typ 2-diabetiker som vill gå ner i vikt.

I ett beslut den 17 januari 2008 avgjorde Socialstyrelsen anmälan mot Annika Dahlqvist vars kostråd inte befanns strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet, utan godkändes som ett alternativ till tidigare råd vid diabetes typ 2 eller övervikt. I Socialstyrelsens utredning noteras även att "evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda systematiska litteraturgenomgångar". Detta dock med reservation bland annat för att längre studier än ett år saknas.

Kritik av LCHF

Risk-argument

Den vanligaste kritiken mot LCHF avser rekommendationen att ersätta kolhydrater med fett, i första hand animaliskt fett.^{[källa behövs]} Kritiken bygger på den allmänna uppfattningen att fett ökar LDL-kolesterolet och att ökat kolesterol ger ökad risk för hjärtinfarkt.^{[källa behövs]} Det finns större och tidsmässigt omfattande studier som visar samvariation mellan högt LDL och hjärtinfarkt.^{[källa behövs]}

En annan ganska vanlig farhåga är att de ketonkroppar som kroppen bildar vid mycket lågt kolhydratintag (varvid man sägs hamna i ketos) skulle innebära risk för ketoacidos.^{[källa behövs]} Det senare är ett livshotande tillstånd med vanligaste orsak svår insulinbrist hos diabetiker. Ketos och ketoacidos är normalt två helt olika fysiologiska fenomen. Dock finns ett publicerat patientfall 2004 med ketoacidos hos en person som åt enligt Atkinsdieten.

Etiska argument

Kritik grundad på miljöaspekter har också kommit fram i debatten. Ett aktuellt exempel är att kor släpper ut stora mängder växthusgaser. Beräkningar gör gällande att dessa kolväten ger ett större bidrag till växthusgaserna än bilismen och transportsektorn sammanlagt.^{[källa behövs]} Dock balanseras dessa siffror inte mot motsvarande beräkningar av mängden kolväten som skulle frigöras om samma växtdelar bröts ned direkt i naturen.^{[källa behövs]} Vad som inte framgår är det att kornas metangas är framställd i modern tid med kolatomer från idag - medan förbränningen av olja och bensin genererar en ökad mängd av kolatomer och därmed koldioxid i dagens atmosfär då kolet i råoljan som pumpas upp är tiotals till hundratals miljoner år gammalt.^{[källa behövs]}

Ett annat argument som styrde den ideologiska debatten på 60- och 70-talet är att animalisk produktion kostar mer resurser än vegetabilisk och att det är oetiskt att den rika världen använder jordens resurser till detta när många svälter. Detta argument har nu fått förnyad aktualitet med den nuvarande livsmedelskrisen i världen (2008: de fattiga länder, vars jordbruk slagits ut av dumpade världsmarknadspriser på industriländernas överproduktion av säd och börjat använda marken att odla annat mer lönsamt, har ej längre råd att köpa in maten pga stigande världsmarknadspriser). Man menar att den säd som produceras inte ska användas till djuruppfödning utan ska användas direkt som mat. Argumentet förutsätter dock industrivärldens moderna djurhållning med spannmålsfoder till korna, inte den äldre djurhållningen att de ska beta gräs som de är anpassade för.^{[källa behövs]} (Biokemiskt ger spannmålsfodring dessutom en ogynnsamt stor obalans mellan omega-3 och omega-6). Beräkningar på hur igenlagda arealer av åkermark kan användas som betesmark för köttproduktion saknas även i debatten, samt beräkningar för mark där man skulle kunna odla grödor istället för att ge betesmark åt djuren.

En aspekt som ofta glöms bort i debatten kring lchf relaterat till miljöförstöring är att de som äter lite kolhydrater utesluter bl.a. frukt, godis och läsk vilket torde leda till en minskad belastning på miljön. En vanlig missuppfattning är även att lchf innebär ökat proteinintag, man äter istället upp fett på kött som andra vanligtvis kasserar.

Resursargument

Ett argument mot att använda åkermark som betesmark är att 70% av all åkermark i Sverige idag går till djurfoder (på grund av bristande lönsamhet i att slå ängar och annan mark för vinterfoder). Vi importerar också stora mängder proteinrikt foder för att tillgodose behoven av den rådande köttproduktionen. Att låta alla dessa djur bara gå på naturbete, vilket är ett förekommande argument för LCHF ur miljösynpunkt, ^{[källa behövs]} är inte hållbart för att skapa den mängd kött och mejeriprodukter som idag konsumeras på grund av att djuren inte växer lika fort eller ger lika mycket mjölk.

Ett annat argument är att den främsta kritiska resursen för industriell uppfödning av djur är fosfor, som används i konstgödseln för fodret och som beräknas ta slut om omkring 2030 om inget annat görs.

Vem ligger bakom?

Sveriges Radio angav i ett reportage 2011-08-30 att forskningen bakom LCHF-dieten finansieras av bland annat mejeriföretag och köttindustriorganisationen National Cattlemens Association. Andreas Eenfeldt medger enligt reportaget att detta påverkar trovärdigheten i forskningen, medan Annika Dahlqvist svarar Ekot att "Det är ju inte den industriella forskningen vi baserar oss på utan först och främst av våra egna erfarenheter".

Se även

• Lågkolhydratdiet
• Atkinsdieten
• Stenålderskost
• GI-metoden

Externa länkar

• Läkartidningen Debatt - om sambandet mellan kostråd, nyckelhålsmärkning och fetma (4 artiklar)

Mat och dryck-portalen