Legitimationshandling i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

För personer som är bosatta i Sverige finns ingen skyldighet att inneha legitimationshandling, utländska medborgare är dock skyldiga att ha pass som huvudregel (se 2 kap. 1 § utlänningslagen) - även de som är bosatta här, med undantag för de som har permanent uppehållstillstånd (2 kap. 1§ utlänningsförordningen). Även om man som svensk inte är skyldig att inneha legitimation kan man dock förvägras tjänster, även hos myndigheter. De flesta vuxna personer behöver i praktiken kunna legitimera sig i olika sammanhang, och använder då sitt körkort, identitetskort eller pass. Utländska pass och id-kort gäller i viss mån, i första hand sådana från EES-länderna. Traditionellt kräver bankerna legitimation med svenskt personnummer på, det som ofta benämns ”fullgod legitimationshandling”.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Legitimationshandling har i Sverige aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk, inte myndighet, vilket i praktiken var ganska liten skillnad) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra länder inom Schengenområdet för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass i vissa länder. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 förbereddes uppmärksammades frågan, varför en utredning tillsattes, som ledde till att Rikspolisstyrelsen tog fram ett nationellt identitetskort som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför började Skatteverket utfärda identitetskort i juni 2009.

Lagbestämmelser[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[2]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[3] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[4]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (bevis om det kan vara inklistrad i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[5], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

Att använda förfalskad eller att förfalska legitimation är urkundsförfalskning eller förvanskning av urkund och straffas med böter eller fängelse i upp till två år.[6] Att låna eller låna ut eller använda stulen legitimation är missbruk av urkund och straffas med böter eller fängelse i upp till två år.[7]

Nationellt identitetskort[redigera | redigera wikitext]

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen. Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Kortet gäller vid utresa ur Sverige till andra länder i Schengensamarbetet. Däremot inte vid utresa ur Sverige till EU-länder utanför Schengensamarbetet. Det beror på att Sveriges passlag kräver pass vid resor ur Schengen[8] och svenska passpolisen anser att svenskt nationellt id-kort inte gäller utanför Schengen, oberoende av Storbritanniens policy[9][10][11] och EU:s direktiv[12]. Nationella id-kort från andra EU/EES-länder gäller dock vid inresa i och utresa ur Sverige[13].

Förutom inom Sverige gäller nationellt identitetskort för legitimering i andra EU-länder istället för pass, för gränskontroll, hotellövernattning och vissa andra fall (för sådana ändamål krävs information om medborgarskap, vilket andra svenska id-kort ju inte innehåller). Det nationella id-kortet infördes i Sverige 2005 och efter två år hade 100 000 svenskar skaffat sig ett.[14] Förutom av Schengenstaterna godtas nationellt identitetskort som resehandling av de EU-länder som står utanför Schengen (Storbritannien,[15] Irland,[16] Cypern,[17] Bulgarien,[18] Rumänien,[19]) samt vissa länder utanför EU (bland andra Serbien (sedan 2010), Kroatien[20] och Schweiz[21]). Svenska polisen och EU-upplysningen menar dock att kortet enbart är giltigt inom Schengenområdet och Schweiz, då svenska passlagens femte paragraf kräver att svenska medborgare medför just pass vid resa till icke-Schengenland.[8][9][22] För legitimering vid flygresa utomlands gäller internationella flygregler eller Schengenregler om resan sker mellan länder inom Schengensamarbetet. Reglerna kan tolkas olika av olika flygbolag, så man bör ha med sig pass i handbagaget.

Skatteverkets identitetskort[redigera | redigera wikitext]

Från 1 juni 2009 utfärdar Skatteverket id-kort (ej SIS-märkta)[23] till personer som är folkbokförda i Sverige. De som ansöker om ett sådant id-kort måste vid ansökan kunna identifiera sig på ett säkert sätt: antingen krävs fullgod svensk legitimation, pass från EES-länder eller Schweiz, eller en intygsgivare som har det. De strikta reglerna för vem kan vara intygsgivare gör att problemet med att vissa personer inte kan få id-kort inte är löst. Intygsgivare ska ha fullgod svensk legitimation eller pass från EU-länder, ha fyllt 18 år och känna den sökande; det kan vara

  • en nära anhörig – en make, maka, sambo, barn, barnbarn, förälder, vårdnadshavare, syskon, morförälder, farförälder eller familjehemsförälder – eller
  • en god man eller förvaltare,
  • en tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet (myndigheterna har vissa regler hur de ska känna till personen) eller
  • en arbetsgivare för vilken sökande varit anställd sedan minst ett år.

Intygsgivarens identitet och relation med den sökande samt id-handlingens äkthet och eventuella stöldspärr måste gå att kontrollera. För EU-pass gäller vissa krav, att de ska vara av den nya typen (utfärdad från och med 1 september 2006), varför pass från Cypern utesluts. Pass från Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz utfärdade från 1 september 2006 är godkända id-handlingar.

Från oktober 2010 kan alla utländska pass accepteras för personer med uppehållstillstånd om personen kan matchas mot Migrationsverkets utredning, där information såsom foto och namnteckning finns. Skatteverket kan också göra en bedömning av trovärdigheten baserat på annan sorts information såsom andra myndigheters uppgifter och intygsgivare utanför listan[24]

Blinda, analfabeter och andra som inte kan skriva sin namnteckning kan få id-kort från Skatteverket men de gäller inte hos bankerna varför dessa är utestängda från vanliga utbetalningar med mera, vilket inte är bankernas problem.[25]

Bankernas och Postens identitetskort[redigera | redigera wikitext]

Vissa banker utfärdar identitetskort till allmänheten, numera dock bara till kunder med giltig svensk legitimation eller deras barn.

Det var bankerna och Postverket som en gång i tiden införde krav på legitimation och det var också de som utfärdade dem. Staten har tidigare inte utfärdat legitimationshandlingar utöver pass, eftersom de formellt inte fordrat sådana (så småningom infördes dock sådana krav, bland annat för körkortsprov, receptbelagda mediciner, bidragsansökan med mera, inte uttryckligen i lag utan via egna regler; i enstaka fall fanns på senare år lagtexter som "ska kontrollera identitet"). Bank- och postväsendets kort fick i brist på statliga identitetskort en närmast officiell status och efterfrågades ofta som identifikation i helt andra sammanhang, till exempel vid ålderskontroller.

Kraven för att få ett id-kort var att man hade fullgod svensk legitimation eller en annan person med sig som hade det och intygade identiteten. Kraven ökade efterhand; 2006 och åren dessförinnan började man fordra att sökande utan giltig legitimation skulle ha en nära anhörig med sig som hade det och var spårbar i folkbokföringen (förälder, make eller myndigt barn). En arbetsgivare kunde också vara intygsgivare på villkor att företaget hade samma bank och var väl sedd i banken. En viktig anledning till de strikta reglerna var att bankerna och Svensk Kassaservice (Postens utfärdande överfördes år 2002 till Svensk Kassaservice, som avvecklades 2008) riskerade att få betala skadestånd för missbruk av ett felaktigt utfärdat kort.

Detta gjorde det omöjligt för invandrare (som inte var gifta med någon som hade en fullgod legitimation) att få svenskt ID-kort (från 2008 gäller det bara medborgare i icke EU-länder). Dessa kunde då inte öppna bankkonto, skaffa bankkort och mycket annat. Bankerna godtog nämligen inte utländska pass, eftersom de inte kunde stöldkontrolleras i bankernas system och inte har svenskt personnummer.[26] Samma problem gällde svenskar som inte har nära släktingar och som förlorat sin legitimation och inte hade ett giltigt pass. EU-kommissionen har kritiserat Sverige för denna brist i den fria rörligheten;[27] man ska kunna öppna bankkonto om man flyttar till ett annat EU-land. I de flesta EU-länder utfärdar en myndighet id-kort och de har lättare att kontrollera utlänningar bosatta i landet, men så var det inte i Sverige tidigare.

Från december 2008 utfärdar banker som Swedbank och Nordea bara id-kort för existerande kunder som har annan giltig svensk legitimation, och deras barn. Ingen utfärdade då legitimationer för utländska medborgare förrän i juni 2009 då Skatteverket började ta emot ansökningar.

Migrationsverkets LMA-kort[redigera | redigera wikitext]

För att i viss mån lösa problemet med att invandrare ofta inte tillåts skaffa legitimation utfärdar Migrationsverket tillfälliga kort för asylsökande och andra (LMA-kort), som har mycket begränsad giltighetstid, och som endast visar att en person med de personuppgifterna är registrerad hos Migrationsverket. Den som får ett uppehållstillstånd skrivs emellertid ut från Migrationsverket och får därefter inget nytt kort när det gamla löper ut.

Kortet gäller för sjukvård och uthämtning av recept på apotek. Det används även på Posten för att hämta rekommenderade brev skickade av Migrationsverket. För att en asylsökande ska få subventionerad sjukvård i Sverige måste man bevisa sin rätt till detta, exempelvis genom att uppvisa LMA-kort. De gäller inte på bankerna, eftersom identiteten inte är garanterad, vilket framgår på kortets baksida.

Företagskort[redigera | redigera wikitext]

Många företag utfärdar legitimationer åt sina anställda. Dessa kort kan följa samma standard som Postens och bankernas, alltså enligt SIS regler, och godtas då oftast som legitimation i Sverige[28]. Andra företag utfärdar enklare legitimationer som inte godtas utanför företaget i särskilt hög grad.

Körkort[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Körkort i Sverige

Svenskt körkort utfärdas av Transportstyrelsen och är godkänt som identitetskort på samma sätt som bankernas. Många personer som har ett körkort har därför inget annat identitetskort. Vid förarprovet måste man visa svensk legitimation såsom vid uthämtande av id-kort, vilket skapar problem för invandrare.

Pass[redigera | redigera wikitext]

Svenska pass som utfärdats från och med 1998 kan också användas som identitetskort vad gäller post-, bank- och myndighetsärenden. Äldre pass var för lätta att förfalska eller ändra i. Från den 1 oktober 2005 infördes pass som även innehåller ett datachip som lagrar passinnehavarens personuppgifter och foto.[29] Samtidigt sänktes giltighetstiden på passet från tio till fem år, något som orsakade kaos med långa köer hos passpolisen drygt fem år senare då både pass från 2000 och från 2005 skulle bytas ut, något passpolisen inte tänkte på.

Sedan 2009 måste man lämna fingeravtryck till sitt pass när man ansöker om nytt pass i Sverige, till följd av en ny EU-förordning[30].[29][31][32] Barn under sex år och personer med permanenta skador på fingrarna undantas från det kravet.[31][32]

Åtminstone sedan 2008 får pass från EU-länder som följer EU:s nyare passäkerhetsregler (med vinröd pärm) samt nationella id-kort från EES-länder användas i Sverige för enklare bankärenden[1], hämta postpaket med mera.[33] Dessutom får man sedan 2009 göra körkortsprov och skaffa Skatteverkets id-kort med EES-pass. Det är EU:s lagstiftning som tvingat banker och myndigheter till detta, eftersom det står bland annat i EU:s grundfördrag[34] att EU-medborgare inte får diskrimineras om de bor i andra EU-länder. Pass från länder som inte är med i EU/EEA eller Norden duger inte som legitimation i Sverige i de flesta fall.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Att legitimera sig
  2. ^ Lag om åtgärder mot penningtvätt, 2 kap
  3. ^ Polislag 13§-19§
  4. ^ Utlänningslag 2.kap
  5. ^ Utlänningslag 2.kap samt passlagen
  6. ^ Brottsbalkens 14:e kapitel
  7. ^ Brottsbalken 15 kap 12§
  8. ^ [a b] ”Passlag (1978:302)”. lagen.nu. https://lagen.nu/1978:302#P5S1. Läst 17 januari 2010. 
  9. ^ [a b] ”Frågor och svar om pass, nationellt id-kort och legitimation”. Polisen (Sverige). http://www.polisen.se/Service/Pass-och-id-kort/Fragor-kring-pass--och-id-kort/. Läst 22 september 2010. 
  10. ^ ”Vilken resedokumentation behöver jag för att resa med Ryanair?”. Ryanair. http://www.ryanair.com/site/SE/faqs.php?sect=pid&quest=photoid. Läst 2 april 2010. 
  11. ^ Åk till Budapest…
  12. ^ EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/38/EG se kapitel II artikel 4 punkt 1
  13. ^ Utlänningsförordning (2006:97) se 17§
  14. ^ Få svenskar har ersatt passet med nytt id-kort”. Dagens Nyheter. 2007-12-18. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=725769. Läst 9 april 2008. 
  15. ^ ”Rights and Responsibilities”. UK Border Agency. http://www.ukba.homeoffice.gov.uk/eucitizens/rightsandresponsibilites/. Läst 8 april 2008. 
  16. ^ D. Wallace, Seanad Debates volume 154 columns 106 (4 February 1998) [1]. [2]
  17. ^ ”Entry regulations for Cyprus”. Cyperns utrikesdepartement. http://www.mfa.gov.cy/mfa/mfa2006.nsf/All/BCD9E71A8FBBA8DCC225720B001D9AFE?OpenDocument. Läst 8 april 2008. 
  18. ^ ”What to know when entering Bulgaria” (PDF). Bulgariens inrikesdepartement. http://www.mvr.bg/NR/rdonlyres/6668B5A0-A47A-42D6-A5DB-B36C86014FA2/0/WHATTOKNOWWHENENTERINGBULGARIA.pdf. Läst 8 april 2008. 
  19. ^ ”Are you a national of a EU Member State?”. Rumäniens ambassad i London. http://londra.mae.ro/index.php?lang=en&id=10925. Läst 8 april 2008. 
  20. ^ ”Crossing the border on the basis of an identity card?”. Kroatiens inrikesdepartement. http://www.mup.hr/1839.aspx. Läst 8 april 2008. 
  21. ^ ”Overview of ID and visa provisions according to nationality”. Schweiz migrationskontor/Bundesamt für Migration. http://www.bfm.admin.ch/etc/medialib/data/migration/rechtsgrundlagen/weisungen_und_kreisschreiben/Weisungen_Visa.Par.0026.File.tmp/Annex%201%20List%201-IDandVisa%20Provisions-for-Switzerland-According_to_Nationality-020309.pdf. Läst 8 mars 2009. 
  22. ^ ”Pass och visum”. EU-upplysningen. http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Resa-i-EU/Pass-och-visum/. Läst 29 maj 2012. 
  23. ^ ”Svar på vanliga frågor - Är Skatteverkets id-kort SIS-märkt?”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/privat/svarpavanligafragor/idkort/idkort/arskatteverketsidkortsismarkt.5.6efe6285127ab4f1d25800011741.html. Läst 17 februari 2012. 
  24. ^ Identitetskort för folkbokförda i Sverige
  25. ^ Skatteverkets ID-kort var inte giltigt
  26. ^ Immigrants blocked from getting Swedish ID The Local, 15 februari 2007
  27. ^ Sweden 'breaking EU law' over ID ban The Local, 16 februari 2007
  28. ^ Identifieringskort - Certifierade identitetskort av typ ID-1
  29. ^ [a b] Fakta om pass www.polisen.se
  30. ^ Rådets förordning (EG) nr 2252/04 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna
  31. ^ [a b] Så söker du pass www.polisen.se. Läst 2010-05-14.
  32. ^ [a b] ”Regeringens proposition 2008/09:132 Fingeravtryck i pass”. Justitiedepartementet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/31/55/661e51bf.pdf. Okänd parameter typ
  33. ^ Postens Allmänna Villkor (PDF)
  34. ^ KONSOLIDERAD VERSION AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT artikel 18 m.fl. sid 56

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]