Personnummer

Personnummer, med flera namn, är ett nummer som tilldelas personer för att identifiera dem hos olika myndigheter. I Finland kallas de personbeteckning, och i en del andra länder ungefär "nationellt identitetnummer. I en del andra länder länder kallas de ungefär "(social)försäkringsnummer", eftersom bidragsmyndigheter ofta varit de som infört numren, varvid de sedan använts av fler, såsom skattemyndigheter och de som redovisar skatt åt andra, såsom banker och arbetsgivare.

För juridiska personer finns organisationsnummer, i första hand för skattemyndigheten.

Danmark

Personnumren i Danmark kallas CPR-nummer och även personnummer (se dansk artikel), där CPR står för Det Centrale Personregister, vilket är aktuell myndighet. Numren liknar de svenska numren, men bara delvis. De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Efter ett ev. bindestreck är det fyra siffror till, varav tre är ett löpnummer och den sista är en kontrollsiffra. Den sista siffran är jämn för kvinnor och udda för män. Kontrollsifferberäkningen är mer avancerad än i Sverige.

Finland

Numren kallas officiellt på finska henkilötunnus och på svenska personbeteckning (se finsk artikel), och har elva tecken (DDMMÅÅSNNNK). De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Sedan har man en symbol för århundrade, "-" för 1900-talet, "+" för 1800-talet och "A" för 2000-talet. Efter det följer tre siffror (den sista av dem är udda för män och jämn för kvinnor) samt ett kontrolltecken som kan vara en siffra eller en bokstav.

Det avslutande kontrolltecknet beräknas på följande sätt: De 9 första siffrorna betraktas som ett heltal vilket divideras med 31. Resten vid denna division motsvarar ett tecken i följande lista: 0,1,2,3,4,5,6,7,8,9,A,B,C,D,E,F,H,J,K,L,M,N,P,R,S,T,U,V,W,X,Y. Om resten är 10 blir kontrolltecknet A, om resten är 30 blir kontrolltecknet Y.

Frankrike

Personnumren i Frankrike kallas Code INSEE (se fransk artikel) efter myndigheten INSEE (nationella institutet för statistik och ekonomi). De har först en siffra (1 för man, 2 för kvinnor), två siffror för födelseår, två för födelsemånad, tre för födelsedepartement (län), sex siffror ordningsnummer, och två kontrollsiffror. Totalt 15 siffror, ibland några bokstäver.

Kroatien

Personnumren i Kroatien kallas för OIB som är en förkortning av Osobni identifikacijski broj (Personligt identifieringsnummer). De har elva siffror och tilldelas alla kroatiska medborgare, folkbokförda utlänningar, juridiska personer och företag. Personnumret skyddar integriteten hos den enskilde individen och anger inte födelsedatum eller födelseort. De tio första siffrorna i personnumret skapas slumpmässigt medan den elfte siffran är en kontrollsiffra som genereras enligt ”Modul 11,10" ISO 7064. I internationella kontakter och i internationellt informationsutbyte föranleds personnumret av bokstavskombinationen HR som är landskoden för Kroatien. OIB började tilldelas alla kroatiska medborgare, folkbokförda utlänningar och juridiska personer den 1 januari 2009 och är en anpassning till Europeiska unionens regelverk rörande personnummer. Den bytte ut det föråldrade JMBG-numret (Jedinstveni matični broj građana), ett 13-siffrigt personnummer, som användes i forna Jugoslavien och sedermera i det självständiga Kroatien under namnet MBG (Matični broj građana). MBG kommer att användas parallellt med OIB fram till den 1 januari 2010 då MBG kommer att avskaffas helt .

Nederländerna

Personnumren i Nederländerna kallas Burger Service Nummer eller BSN (nederländsk artikel). Före 2007 kallades det Sofi-nummer, (nederländsk artikel), förkortning för sociaal-fiscaal nummer, social/skattenummer. Numren har nio siffror. Det finns inget födelsedatum, födelseplats eller liknande i numret. Den nionde siffran är en kontrollsiffra.

Norge

Personnumren i Norge kallas fødselsnummer (se norsk artikel). De har elva siffror. De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen dag-månad-år. Sedan kommer tre siffror som är ett löpnummer, där 0-499 är för de födda på 1900-talet och 500-999 på 1800-talet eller 2000-talet, med vissa avvikelser från det systemet. Den sista av dessa tre är udda för män och jämn för kvinnor. De två sista siffrorna är kontrollsiffror, som beräknas på liknande sätt som i Danmark, mer avancerat än i Sverige.

Polen

Personnumren i Polen kallas PESEL-nummer (se polsk artikel). De har elva siffror. De första sex siffrorna är födelsedatum i ordningen år-månad-dag, där månaden ökats med 80 för personer födda på 1800-talet och 20 för personer födda på 2000-talet. Följande fyra siffror är löpnummer, och den sista siffran är kontrollsiffra. Den näst sista siffran är udda för män och jämn för kvinnor.

Serbien, Slovenien, Makedonien, Montenegro, Bosnien

Det gamla Jugoslavien hade sedan 1976 personnummer som kallades JMBG, Jedinstveni matični broj građana ("unikt huvudmedborgarnummer") (se engelsk artikel). De länder som efterträtt Jugoslavien, utom Kroatien, har kvar detta system. Namnen har dock ändrats lite eftersom man anpassat namnen till respektive språk. Slovenien kallar dem EMŠO, Enotna matična številka občana. Serbien har kvar originalnamnet men skriver oftast med kyrillisk text, Јединствени Матични Број Грађана.

Numren har 13 siffror på formen "DDMMÅÅÅRRLLLK" där DDMMÅÅÅ är födelsedag och födelseår (t.ex. 970 eller 001) och RR är en kod för födelseregion och LLL är ett löpnummer, 0-499 för män och 500-999 för kvinnor. K betecknar en kontrollsiffra.

Sverige

Personnummer tilldelas sedan 1947 alla som är folkbokförda i Sverige. Personnumret är uppbyggt av 10 siffror och ett skiljetecken (ÅÅMMDD-NNNC). De sex första siffrorna anger personens födelsedatum i ordningen år-månad-dag. Skiljetecknet är ett bindestreck (-), men ändras till ett plustecken (+) från och med det år då innehavaren fyller 100 år. De påföljande tre siffrorna är ett löpnummer, där tredje siffran beskriver personens kön – jämn siffra för kvinnor och udda för män. Sista siffran är en kontrollsiffra som räknas fram ur de övriga med Luhn-algoritmen. Detta system kallas också för Modulus-10-systemet. Den sista siffran i personnumret, kontrollsiffran, infördes 1967.

Om det inte är obehövligt, får man i ett register även ta med två siffror till för årtalet, så att det för någon som är född på 1900-talet således börjar med 19. Detta ingår dock inte egentligen i personnumret och skall inte presenteras när personnumret visas eller används

I sällsynta fall återanvänds personnummer. Fram till januari 2008 hade strax över 15 000 personnummer återanvänts i Sverige. Statistiska centralbyrån har en lista över återanvända personnummer. Ett skäl för att återanvända personnummer är att det råder brist på personnummer som motsvarar vissa födelsedagar, framförallt 1 januari och 1 juli vissa år under 1950-talet och 1960-talet. Många människor som invandrade till Sverige födda på 1950- och 1960-talet erhöll ett personnummer som motsvarade 1 januari om de var födda första halvan av året (men inte visste sin exakta födelsedag) och 1 juli om de var födda andra halvan av året. Andelen svenskfödda som har 1 januari som sin födelsedag är 0,2 % att jämföra med till exempel 5,7 % av svenska medborgare födda i Syrien och 4,7 % av svenska medborgare födda i Somalia. Tillfälliga besökare från utlandet kan i vissa fall få ett tillfälligt personnummer, ett så kallat samordningsnummer. Samordningsnumret ser likadant ut som ett vanligt personnummer förutom att talet 60 läggs till datumet. Det vill säga en person som är född 3 oktober 1970 får ett samordningsnummer som börjar på 701063.

Fram till januari 2008 hade strax över 75 000 människor bytt personnummer. De två vanligaste skälen för personnummerbyte är att man fått felaktig födelsedag eller kön registrerat i samband med födelsen, eller att man som invandrare fått felaktig födelsedag registrerad. Däremot är könsbyte och "skyddad identitet" mycket ovanliga skäl för personnummerbyte.

Storbritannien

Här har man (om man är över 16) en personlig beteckning kallad National Insurance number (nationellt försäkringsnummer, ibland förkortat NINO, se engelsk artikel). De har två bokstäver, sex siffror, och bokstav efter, och till exempel AB123456C. Den sista bokstaven är ett kontrolltecken, som beräknas ur de övriga. De övriga tecknen har inget särskilt system.

USA

I USA har man Social Security number (socialförsäkringsnummer, se engelsk artikel). Det har nio siffror och två bindestreck och ser ut som 111-11-1111. Vänster grupp har med området där numret utfärdades att göra. De två andra grupperna betyder inget särskilt. Det finns ingen kontrollsiffra. Systemet infördes redan 1936 och används av myndigheter i USA som till exempel skatteverket (IRS), socialförsäkringsmyndigheter och militären.

Österrike

I Österrike finns ett socialförsäkringsnummersystem som liknar det svenska personnummersystemet. Varje österrikisk medborgarge tilldelas strax efter födelsen ett socialförsäkringsnummer som består av fyra siffror, ett mellanslag och vidare sex siffror (födelsedatum i format DDMMYY), till exempel 1234 311279. Socialförsäkringsnumret spelar i Österrike inte en lika stor roll som personnumret i Sverige, men används likväl delvis även för personidentifikation hos myndigheter utöver socialförsäkringssystemen.

Artikel på tyska

Andra länder

Personnummer finns i många länder, under olika namn. De kallas:

• Italien - Codice fiscale - italiensk artikel
• Island - Kennitala - isländsk artikel
• Spanien och Argentina - Documento Nacional de Identidad - spansk artikel

Det finns ännu inte någon svensk artikel om dessa, men ofta finns en engelsk artikel länkad från den utländska artikeln ovan. Se även generell engelsk artikel: en:National identification number

Utan personnummer

Vissa länder har inte någon motsvarighet till personnummer. Myndigheter kan ha olika nummer på personer, men inte ett gemensamt och folk förväntas normalt inte komma ihåg de olika numren. I dessa länder erhålls identitet genom namn, födelsedatum, bankkontonummer, skattenummer, passnummer, telefonnummer, körkortsnummer, adress, signatur, eller genom en kombination av dessa. Exempel:

Tyskland

Det finns flera system för att numrera personer i de tyska myndigheternas system. Att skapa ett enda system skulle bryta mot vissa lagar. Det finns till exempel Rentenversicherungsnummer (pensionsförsäkringsnummer), Krankenversichertennummer (sjukförsäkringsnummer) och Einkommensteuernummer (skattenummer). Ett nytt skattenummer har emellertid införts, det så kallade "Steuer-Identifikationsnummer"; det kom från och med 1 januari 2009 att ersätta det gamla Einkommensteuernummer (se tysk artikel). Till skillnad från det gamla Einkommensteuernummer, som är kopplat till innehavaren och vederbörande skattekontor, är det nya numret endast kopplat till innehavaren, tilldelas redan efter födelsen och förändras inte under personens livslängd. Det är således tillsammans med det tyska pensionsförsäkringsnumret det tyska personnummer som kommer det svenska personnumret närmast.

Australien

Vad som räknas som tillräckligt för att etablera identitet kommer an på sammanhangen, ofta behövs åtminstone styrkt adress och körkortsnummer. Skattenumret (Tax File Number) som en del räknar som ett personnummer står inte på någon fotolegitimation och får inte användas av alla myndigheter. Flera försök att införa nationella id-kort med enhetligt nummer för alla i landet har fallit på grund av protester.

Nya Zeeland

Landet har liksom Australien inte heller generellt personnummer, utan ett antal olika för olika myndighetssammanhang. Identifiering sker ofta med kombinationen namn och födelsedatum, som står på körkort, pass mm.

Se även

• Organisationsnummer
• Samordningsnummer

Externa länkar

• Information från Skatteverket
• Folkbokföringslagen om personnummer
• Information om finska Personbeteckningar
• Översiktsartikel om det svenska personnumret