Medici

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Medicis heraldiska vapen

Huset Medici (italienskt uttal: [mε:´ditʃi]) var en italiensk adelsläkt som hade stort inflytande under den italienska renässansen. Släkten hade sitt ursprung i Mugelloregionen på den toskanska landsbygden, inte långt ifrån Florens. Familjen flyttade under 1200-talet in i Florens och växte till en kraftig adelsfamilj och 1397 grundades Medicibanken av Giovanni di Bicci de' Medici (1360-1429). Familjen blev rikare och fick därför mer makt och grep makten i Florens 1434 genom Cosimo de' Medici, Giovannis son. Familjen kom att hålla stort politiskt inflytande under de kommande århundradena mycket tack vare sin bank, som var den största i Europa under 1400-talet. Detta inflytande kom att utökas från Florens till en större del av Italien och kontinenten.

Med deras rikedomar hjälpte de till med att sponsra den italienska renässansens födelse.

Väg till makten[redigera | redigera wikitext]

Under 1200-talet när familjen flyttade in till Florens började de skapa kontakter med viktiga familjer genom strategiska giftermål och arbetssamarbeten. Detta gav Medici ett stort social nätverk där de var mittpunkten, de hjälpte andra familjer att få kontakt med varandra. Detta har föreslagits som anledningen till att Medici kom att ta makten. Några inom Medicifamiljen blev framträdande inom textilhandeln under 1300-talet med hjälp av textilgillet Arte della Lana. Detta gav familjen Medici grunden till sin förmögenhet. Med dessa rikedomar skapade Giovanni Medicibanken 1397. Detta gjorde dem ännu rikare, och de fick mycket mer inflytande i Florens politik till dess att makten var deras.

1400-talet[redigera | redigera wikitext]

Cosímo tog över sin fars bankverksamhet, och var även involverad inom politiken. Där stödde han de lägre klasserna, vilket innebar att han var ett stort hot mot stadens ledare. 1433 kände de att han var för farlig och skickade honom i exil från Florens. Han kom dock tillbaka ett år senare, och genomförde en statskupp. Han blev då den första 'gran maestro' härskare över Florens inom Medicifamiljen. Åren innan Cosimo tog makten hade Florens utvidgat sitt landområde, de tog över den viktiga staden Pisa, med dess lutande torn, 1406. Den otroligt viktiga hamnstaden Livorno togs 1421. Detta äregiriga beteende från Florens gick inte förbi obemärkt, Milano och Venedig, två stora stadsstater i norra Italien, härmade Florens i deras utvidgningsprocess. Milano var de mest aggressiva under deras ledare Gian Galeazzo Visconti. Milano kom väldigt nära till Florens och skulle antagligen ha tagit staden om det inte var för Visconti's plötsliga död. Fyrtio år senare tog Florens hämnd på Viscontifamiljen genom att besegra dem i slaget vid Anghiari 1440. Milano fick därmed en ny ledare, Francesco Sforza, som allierade sig med Medici Florens.

Cosimo ledde Florens fram till hans död 1464. Hans son Piero I de' Medici tog då över. Piero hade dock en sjukdom, vilket gjorde att han var tvungen att hålla sig inne en större del av tiden. Detta innebar att Medicifamiljens styre av Florens var svagare under de fem år som Piero satt vid makten. Piero dog 1469. Näste ledare för Florens blev Lorenzo I de' Medici, Pieros son. Lorenzo "den magnifika", (Lorenzo il magnifico), var mer kapabel att styra staden än vad hans far var. Han försummade dock familjens bankverksamhet vilket kom att leda till dess undergång 1494. Lorenzo var väldigt mån om sin familjs framtid, och han planerade tidigt sina tre barns karriärer. Piero II skulle bli hans efterträdare som Florens ledare. Den andra sonen Giovanni, (Senare Påve Leo X), utbildades i kyrkans värld. Dottern Maddalena ingickt i ett politiskt fördelaktigt äktenskap med en av Påven Innocentius VIII söner. Lorenzo ledde inte Florens lika bra som sin farfar då han inte hade talangen att utnyttja familjens förmögenhet till att spela ut sina konkurrenter. Resultatet var en konspriration 1478 som nästan tog livet av Lorenzo och dödade hans bror Giuliano. De skyldiga till konspirationen var Pazzi- och Salviatifamiljerna som både var konkurrerande bankfamiljer, även ärkebiskopen av Pisa och en av påven Sixtus IV söner var inblandande. Lorenzo lyckades fly och Florens var fortsatt lojalt mot Medicifamiljen, samtidigt som konspiratörerna samlades ihop och dödades.

Detta var dock inte slutet på krisen. Påven som inte gillar Medicis styre över Florens övertalar kung Ferdinand I av Neapel att gå ut i krig mot Florens. Det är nu som Lorenzo gör det som har fått historien att komma ihåg honom som den magnifike. Han reser i hemlighet med bara en liten grupp av följeslagare, till Neapel.Där är han i stor fara för sitt liv. Lorenzo övertalar Ferdinand att ett krig inom de italienska staterna skulle öka risken för en attack från Frankrike. Han återvänder till Florens med fred. Florens är lugnt under Lorenzos sista 12 år i livet. 1492 dör Lorenzo och 1494 förlorar Medici styret över Florens och tvingas i exil. Detta betecknar slutet för Florens som renässansens centrum som nu flyttas till Rom. Lorenzo hade hjälpt många kända konstnärer som Leonardo da Vinci, Sandro Botticelli och Michelangelo. Varav den sistnämnda var en nära vän.

Medici förlorade makten under Lorenzos son Piero II två år senare. 1494 tågar en fransk armé på 30.000 män ledd av kung Karl VIII över Alperna. De tågar fredligt igenom Milanoregionen, för deras fiender är Neapel och inte Milano. När de närmar sig Florens områden rider Piero, i ett försök att upprepa sin fars bravader, till fransmännens läger för att prata med den franska kungen. Piero vill ha fred, och försöker få fransmännen att inte attackera Florens. De kräver då hamnstäderna Livorno och Pisa. Till deras stora förvåning så går Piero med på att släppa de viktiga hamnstäderna. När Florens övriga styre får reda på detta så tvingar de Piero och hans två bröder i exil. Detta var slutet för Medicis styre i Florens under 1400-talet.

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Exilen varade dock bara till 1512, och ättlingarna till Cosimo den äldre kom att regera från och till fram till mordet på Alessandro de'Medici, den första hertigen av Florens, 1537. Då tog ättlingarna till Lorenzo den magnifike över, och den förste att regera var Cosimo I som kom att kallas den store. Cosimo var den mest framstående Medici under 1500-talet, då Florens under hans ledning erövrade deras mest hatade fiende Siena. Han skapade också storhertigdömet Toscana. Cosimo köpte även delar av ön Elba där hertigdömets flotta lades. Han dog 1574 och efterträddes av sin son Francesco. Francesco fick inga söner, men två döttrar varav den ena blev drottning av Frankrike. Eftersom Francesco inte fick några söner tog hans yngre bror Fernandino över makten. Fernadnino bidrog mycket till Toscanas utveckling, bland annat genom att bygga vägar. Fernandino gifte bort sin dotter till kungen av Frankrike; Henrik IV för att stärka den fransktoscanska relationen. Det fanns knappt någon skillnad mellan Medicis och Toscanas ekonomi, därför anses Fernandino ha varit mer förmögen än sin förfader Cosimo den första Medicihärskaren. Trots pengarna så bodde det mycket färre människor i Florens än de flesta andra italienska storstäderna. Medicis makt var inte bara i Florens, utan även inom kýrkan. Under 1500-talet var två Medici påve, Leo X och Clement VII.

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

I början av 1600-talet blev ännu en Medici påve. Alessandro de'Medici valdes till Påve Leo XI. Han dog dock samma månad som han valdes. Fernandino efterträddes av sin son Cosimo II 1609. Cosimo regerade bara i 12 år, innan han dog i tuberkulos. Han är mest känd idag för att vara Galileo Galileis skyddsängel. När Cosimo dog var hans son Fernandino II inte tillräckligt gammal för att ta över, så hans mor och mormor fick regera så länge. Florens armé var även inblandad i Castrokriget under 1600-talet ledda av Mattias de'Medici, förlorade Medici och de andra hertigdömena kriget mot påvens arméer 1643. 1670 dog Fernandino och hans son Cosimo III tog över hertigdömet. Han kom att bli den näst siste av Medicihärskarna.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Cosimo III regerade i 53 år, fram till 1723. Under hans ledning nådde Toscanas nedgång sin kulmen. 1705 var storhertigdömet Toscana bankrupt, och folkmängden hade sjunkit kraftigt. Sen tog den siste storhertigen över; Gian Gastone de' Medici. Han dog fjorton år senare utan en arvinge. Det innebar slutet för huvudgrenen av Medicihuset. Året efter blev storhertigdömet Toscana en del av kejsardömet Österrike.

Arvet efter Medici[redigera | redigera wikitext]

Det viktigaste bidraget från Medici var deras sponsring av konst och arkitektur. Under början och höjden av renässansen var deras pengar en viktig del av kulturens framfart. Lorenzo den magnifike var både Michelangelos och Leonardo da Vincis sponsor samtidigt som han själv också var en konstnär. I Rom influerade Medicipåvarna kulturen där, Leo X anlitade Rafael vid ett antal tillfällen och Clement VII anlitade Michelangelo till att måla altarväggen i det Sixtinska kapellet. Familjen var också sponsorer till Galileo Galilei, som även undervisade flera generationer av Medici. Fram till dess att Galileo av kyrkan anklagades för kätteri. Men Medici lyckades köpa Galilei en fristad i många år.

Lista över Medicis ledare[redigera | redigera wikitext]

Signori i Republiken Florens[redigera | redigera wikitext]

Porträtt Namn Från Till Förhållande till föregångare
Cosimo di Medici (Bronzino).jpg Cosimo de' Medici
(Pater Patriae)
1434 1 augusti 1464 Son till Giovanni di Bicci de' Medici som inte var inblandad inom politiken.
Piero di Cosimo de' Medici.jpg Piero I de' Medici
(Piero "il Gottoso")
1 augusti 1464 2 december 1469 Äldste son till Cosimo de' Medici
Lorenzo de Medici.jpg Lorenzo I de' Medici
(Lorenzo "il Magnifico")
2 december 1469 9 april 1492 Äldste son till Piero I de' Medici.
Agnolo Bronzino - Piero il Fatuo.jpg Piero II de' Medici
9 april 1492 8 november 1494 Äldste son till Lorenzo.
Cardinal Giovanni de' Medici.jpg Kardinal Giovanni de' Medici 31 augusti 1512 9 mars 1513 Bror till Piero, andre son till Lorenzo. Vald till påve, blev Påve Leo X.
Giuliano de' Medici duca di Nemours.jpg Giuliano de' Medici, Hertig av Nemours 9 mars 1513 17 mars 1516 Bror till Kardinal Giovanni de' Medici, tredje son till Lorenzo.
Duke-Lorenzo.jpg Lorenzo II de' Medici 17 mars 1516 4 maj 1519 Syskonbarn till Giuliano de' Medici, Hertig av Nemours, son till Piero.
Portrait of Giulio de Medici (1478 - 1534) Pope Clement VII.jpg Kardinal Giulio de' Medici 4 maj 1519 19 november 1523 Kusin till Lorenzo II de' Medici, Hertig av Urbino, son till Giuliano de' Medici som var bror till Lorenzo "il Magnifico". Vald till Påve, blev Påve Clement VII.
Ippolito de' Medici.jpg Kardinal Ippolito de' Medici 19 november 1523 24 oktober 1529 Kusin till Kardinal Giulio de' Medici, utomäktenskaplig son till Giuliano de' Medici, Hertig av Nemours.

Hertig av Florens[redigera | redigera wikitext]

Porträtt Namn Från Till Förhållande till företrädare
Allessandro-the-moor.jpg Alessandro de' Medici, Hertig av Florens
(il Moro)
24 oktober 1529 6 januari 1537 Kusin till Kardinal Ippolito de' Medici, utomäktenskaplig son till Lorenzo II de' Medici, Hertig av Urbino eller Påve Clement VII. Mördad.

Storhertigar av Toscana[redigera | redigera wikitext]

Porträtt Namn Från Till Förhållande till företrädare
Cosimo Grand Duke.jpg Cosimo I de' Medici 6 januari 1537 21 april 1574 Avlägsen kusin till Alessandro de' Medici, son till Giovanni dalle Bande Nere. dei Popolani härstammande från Lorenzo the Elder, bror till Cosimo de' Medici. Hertig av Florens, 1537—1569, till han blev Storhertig av Toscana.
Francesco I De Medici (by Bronzino).jpg Francesco I de' Medici 21 april 1574 17 oktober 1587 Äldste son till Cosimo I de' Medici, Storhertig av Toscana.
Ferdinando i de' medici 12.JPG Ferdinando I de' Medici 17 oktober 1587 17 februari 1609 Bror till Francesco I de' Medici, Storhertig av Toscana, son till Cosimo I de' Medici, Storhertig av Toscana.
CosimoIIMedici1.jpg Cosimo II de' Medici 17 februari 1609 28 februari 1621 Äldste son till Ferdinando I de' Medici, Storhertig av Toscana.
YoungferdinandoII.jpg Ferdinando II de' Medici 28 februari 1621 23 maj 1670 Äldste son till Cosimo II de' Medici, Storhertig av Toscana.
Grand Duke CosimoIII of Tuscany by van Douven.jpg Cosimo III de' Medici 23 maj 1670 31 oktober 1723 Äldste son till Ferdinando II de' Medici, Storhertig av Toscana.
Giangastone de' Medici.jpg Gian Gastone de' Medici 31 oktober 1723 9 juli 1737 Andre son till Cosimo III de' Medici, Storhertig av Toscana.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Gascoigne, Bamber. "History of the Medici" HistoryWorld. From 2001 ongoing. 3/2-11