Lista över moskéer i Sverige

Från Wikipedia
Fittja moské, oktober 2012.

Moskéer i Sverige är endast undantagsvis byggda för att vara religiösa helgedomar, utan de har flyttat in i befintliga lokaler när islam ökat i snabb takt under andra hälften av 1900-talet. "Källarmoské" har kommit att bli benämningen på en lokal som används som moské, ofta inofficiellt och trots att den inte är ändamålsenligt anpassad. Lokalen kan till exempel vara en källare i ett miljonprogramsområde, men också en föreningslokal, en lägenhet eller ett kontorsutrymme. [1] Enligt Sveriges Radios ekoredaktion fanns det år 2005 ungefär 120 källarmoskéer i Sverige.[2] I Malmö finns det minst femton källarmoskéer, varav de flesta är belägna i stadsdelen Rosengård.[3]

Nasirmoskén i Göteborg, tillhörande ahmadiyya-församlingen Ahmadiyya Muslimska Samfundet, är Sveriges första särskilt uppförda moskébyggnad och stod klar 1976.[källa behövs]

Det finns tre moskéer i Sverige som har fått tillstånd från polisen att ha högtalarutsända böneutrop varje fredag i tre till fem minuter: moskén i Fittja i Botkyrka, moskén i Kungsmarken i Karlskrona och moskén i Araby i Växjö.[4][5][6][7][8] Tillståndet för samtliga moskéer gäller i 12 månader, därefter måste de ansöka om förnyat tillstånd hos polisen.[9][10][11]

Namn Kommun / Plats År Organisation & finansiering Gren Imam Gudstjänstspråk
Stockholmsområdet
Stockholms moské Stockholm 2000 Islamiska Förbundet i Stockholm, sponsrad av Förenade Arabemiraten[12]

Fritid Och Lärande Drivs Av Stockholms Moske Och Är En Islamisk, Pedagogisk Församling För Barn Och Ungdomar - Mohammad Boukadida - Ouasila Ben Othman

Sunni Mahmoud Khalfi, Khaled Eldeeb Arabiska, Svenska
Masjid Aysha (Ayshamoskén)[13] Stockholm Drivs av Skandinaviska islamiska organisationen (SIO). Sunni Nasir Ahmad Arif Svenska, engelska, urdu och arabiska
Fittja moské Fittja 2007 Botkyrka Turkiska Islamiska Förening, finansierad av Turkiet via Diyanet.[14][12] Sunni Hanafi   Arabiska, Turkiska
Handen moské[15] Haninge En av turkiska myndigheten Diyanets moskéer i Sverige. Sunni Bayram Dağdelen Arabiska, Turkiska
Brandbergens Moské Haninge   Haninge Islamiskt Kultur Center se även Brandbergen Mosque(en) Wahhabi /Salafi Karim Laallam Arabiska
Imam Ali-moskén Järfälla   Imam Ali Islamic Center, finansierad av Iran[12] Shia   Arabiska, Persiska, Svenska
Turkiska islamiska kulturföreningen i Rinkeby Rinkeby En av turkiska myndigheten Diyanets moskéer i Sverige.[12][16] Sunni Arabiska, Turkiska
Bosanska Islamska Zajednica Stockholm Spånga Sunni Merzuk ef. Hadžirušidović[17] Arabiska, Bosniska
Mellersta Sverige
Gävle moské Gävle Drivs av stiftelsen Al-Rashideen Moskén i Gästrikland och finansierades av en stiftelse i Qatar. När den grundades satt imam Riyad Al-Duhan i styrelsen, som är mer känd som Abo Raad. Den qatariska stiftelsen grundades av Abd al-Rahman bin Umayr al-Nuaymi, som var en betydande finansiär av Al-Qaida enligt akademiker vid Uppsala Universitet.[18] Riyad Al-Duhan aka Abo Raad
Örebro moské Vivalla,

Örebro

2008 Finansierad av qatariska stiftelsen Eid Charity som har skänkt åtta miljoner till organisationen.[12]

Stora delar av moskén förstördes och skadades i en brand år 2017.[19]

I moskéns styrelse sitter personer ur qatariska Eyd Charity, som även sitter i styrelsen för Gävle moské. År 2015 försökte moskén ta över en moské i Eskilstuna men utan att lyckas.[20]

 Sunni    
Örebros bosniska moské Karlslundsgatan,

Örebro

2020    Sunni Mesud Muhic[21]  
Uppsala moské Uppsala, Kvarngärdet 1995   Sunni    
Jönköping Diyanet Kultur Föreningen En av turkiska myndigheten Diyanets moskéer i Sverige.[22]
Stor-Göteborg och Västsverige
Göteborgs moské Finansierad av Saudiarabien.[12] Moskén delar adress med Islamiska förbundet i Göteborg[23] och är en del av organisationerna i FIOE-IFiS nätverket.[24] Sunni
Bellevuemoskén Göteborg   Drivs av Islamic Sunni Centre (ISC) och finansieras av Saudiarabien.[12] Wahhabi Salafi    
Halmstad moské Halmstad Tillhör Sveriges muslimska förbund (SMF) och får därigenom statsbidrag av Myndigheten för stöd till trossamfund.[25][26]
Nasirmoskén Göteborg,

Högsbo

1976 Sveriges första moské. Tillhör Islams Ahmadiyya församling och byggdes av Mirza Nasir Ahmad från Pakistan. Finansierades av Ahmad och andra församlingsmedlemmar från Pakistan.[12] Ahmadiyya Yahya Khan
Trollhättans moské Trollhättan,

Lextorp

1985 Drivs av Islamiska Kulturföreningen i Trollhättan. Finansierad av Förenade arabemiraten, Kuwait och Oman.[12][27] Shia    
Borås moské Borås, Norrby Islamiska kulturföreningen i Borås, finansierades av Saudiarabien.[12] Sunni
Södra Sverige
Malmö moské Malmö 1984  Moskén drivs av Islamic Center.      
Umm Al-Mu’minin Khadijah-moskén Malmö Moskén har bekostats av Qatar och drivs av wahhabitsalafistiska Det skandinaviska trossamfundet i Sverige (WAKF).[28] Sunni
Mahmoodmoskén Malmö 2016 Drivs av Ahmadiyya Muslimska Samförbundet.[29] Ahmadiyya Rizwan Ahmad Afzal 2016–[30]
Masjid Lund Lund 2013 Församlingen har omkring 140 medlemmar.[31] Salafism /

Sunni

Muslimska församlingen i Malmö Malmö 1972 Muslimska församlingen i Malmö är en turkisk församling som styrs av turkiska myndigheten Diyanet. Den har enligt egen uppgift 2200 medlemmar. Enligt myndigheten SST har moskén goda relationer till Millî Görüş Malmöavdelning.[32] År 2011, efter decennier av insamling, köpte församlingen en lokal att anvnda som moské för 8 miljoner. År 2017, skänktes lokalen till Svenska Islam stiftelsen (turkiska: Isveç Diyanet Vakfı) som är en del av Diyanet.[31]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”"Islam i Sverige", Fokus 10 mars, 2006”. http://www.fokus.se/2006/03/islam-i-sverige/. Läst 2 september 2008. 
  2. ^ ”"Islam influerar Europas vardagliga liv", Sverige Radio – Ekot 14 juli 2005”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090224095245/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=657780. Läst 2 september 2008. 
  3. ^ ”"Djup splittring bland Malmös muslimer", Sydsvenskan 8, 9 februari 2006”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120113112554/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece. Läst 2 september 2008. 
  4. ^ ”Klartecken för böneutrop i Växjö - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 8 maj 2018. https://www.dn.se/nyheter/sverige/klartecken-for-boneutrop-i-vaxjo/. Läst 8 maj 2018. 
  5. ^ ,, Yamile Lindgren, (17 november 2017). ”Hör premiären för böneutrop i Blekinge - Blekinge Läns Tidning”. Blekinge Läns Tidning. http://www.blt.se/karlskrona/hor-premiaren-for-boneutrop-i-karlskrona/. Läst 8 maj 2018. 
  6. ^ ”Moskén i Fittja först i landet med böneutrop”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/mosken-i-fittja-forst-i-landet-med-boneutrop. Läst 8 maj 2018. 
  7. ^ ”Blekinge har fått sin första minaret”. SVT Nyheter. 30 oktober 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/blekinge-har-fatt-sin-forsta-minaret. Läst 8 maj 2018. 
  8. ^ ”Karlskrona får böneutrop”. www.varldenidag.se. http://www.varldenidag.se/nyheter/karlskrona-far-boneutrop/repqkj!Ng1KEhNoXRfR5ihKrCZSw/. Läst 8 maj 2018. 
  9. ^ ”Polisen håller presskonferens om böneutropet i Växjö”. SVT Nyheter. 8 maj 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/polisen-haller-presskonferens-om-boneutropet-i-vaxjo. Läst 8 maj 2018. 
  10. ^ ”Ljudkablar dras för första böneutropet - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 24 april 2013. https://www.dn.se/sthlm/ljudkablar-dras-for-forsta-boneutropet/. Läst 8 maj 2018. 
  11. ^ ”Inga klagomål på böneutrop från Fittja moské - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 15 mars 2018. https://www.dn.se/sthlm/inga-klagomal-pa-boneutrop-fran-fittja-moske/. Läst 8 maj 2018. 
  12. ^ [a b c d e f g h i j] Ankersen, Dag (8 november 2017). ”Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské”. ETC. Arkiverad från originalet den 15 november 2017. https://web.archive.org/web/20171115011131/https://www.etc.se/inrikes/saudiarabien-finansierar-var-fjarde-svensk-moske. Läst 26 december 2019. 
  13. ^ ”Masjid Aysha”. https://aysha.se. 
  14. ^ ”Erdogans kampanj sprider rädsla bland turksvenskar”. DN.SE. Dagens Nyheter. 2017-04-01. https://www.dn.se/nyheter/sverige/erdogans-kampanj-sprider-radsla-bland-turksvenskar/. ”Genom statsanställda imamer har Turkiet inflytande i nio svenska moskéer. Många turksvenskar i Stockholm, Göteborg och Malmö har slutat gå till moskén av rädsla. Den alltmer auktoritära turkiska regimen skrämmer och kartlägger meningsmotståndare i Sverige.” 
  15. ^ Handen Camii
  16. ^ www.isvecdiyanetvakfi.org. ”Camilerimiz” (på engelska). www.diyanet.se. http://www.diyanet.se/inc.php?p=camiiler&id=169. Läst 28 december 2019. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian” (på bosniska). Arkiverad från originalet den 23 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220123065253/https://www.bizstockholm.se/imam/. Läst 14 maj 2022. 
  18. ^ ”Terroristfinansiär kopplas till grundandet av Gävle moské”. dt.se. 4 december 2015. Arkiverad från originalet den 26 december 2019. https://web.archive.org/web/20191226100730/https://www.dt.se/artikel/terroristfinansiar-kopplas-till-grundandet-av-gavle-moske. Läst 26 december 2019. 
  19. ^ ”Svensk politi anholder en efter brand i moské” (på danska). DR. https://www.dr.dk/nyheder/udland/svensk-politi-anholder-en-efter-brand-i-moske. Läst 26 december 2019. 
  20. ^ P4, Nyheter. ”Bokstavstrogna har köpt inflytande i moskéerna i Örebro och Gävle”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6317875. Läst 26 december 2019. 
  21. ^ Adamson. ”Örebros bosniska moské färdigbyggt”. www.muslimer.se. https://www.muslimer.se/orebros-bosniska-moske-fardigbyggt. Läst 17 oktober 2021. 
  22. ^ www.isvecdiyanetvakfi.org. ”Camilerimiz” (på engelska). www.diyanet.se. http://www.diyanet.se/inc.php?p=camiiler&id=172. Läst 28 december 2019. 
  23. ^ ”Islamiska Förbundet i Göteborg”. 23 april 2017. Arkiverad från originalet den 23 april 2017. https://web.archive.org/web/20170423132300/http://www.ifig.se/. Läst 23 april 2017. 
  24. ^ ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext : ideologisk kontinuitet eller förändring? (PDF)”. www.msb.se. Myndigheten för Samhällsberedskap och Malmö Universitet. sid. 28. Arkiverad från originalet den 25 april 2020. https://web.archive.org/web/20200425063745/https://www.msb.se/sv/publikationer/islamisk-aktivism-i-en-mangkulturell-kontext--ideologisk-kontinuitet-eller-forandring/. Läst 27 januari 2020. 
  25. ^ ”Planer på moskébygge i Halmstad stoppas - P4 Halland”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6968167. Läst 29 december 2019. 
  26. ^ Magnusson, Fredrik (19 oktober 2015). ”Moskén förlorar statsbidrag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/forsamling-riskerar-uteslutning. Läst 29 december 2019. 
  27. ^ Lodin, Oskar; 0522-67 00 (31 mars 2015). ”FP i Trollhättan: Bör Saudiarabien betala för nya moskén?”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6130576. Läst 26 december 2019. 
  28. ^ Sydsvenskan 17 maj 2014
  29. ^ ”Ahmadiyyas nya moské invigd”. P4 Malmöhus. 13 maj 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6431944. 
  30. ^ ”Inviger med fullsatt fredagsbön”. Skånska Dagbladet. 11 maj 2016. Arkiverad från originalet den 16 september 2017. https://web.archive.org/web/20170916052913/http://www.skd.se/2016/05/11/inviger-med-fullsatt-fredagsbon/. Läst 15 september 2017. 
  31. ^ [a b] ”Muslimska församlingar och föreningar i Malmö och Lund – en ögonblicksbild (pdf)”. Myndigheten SST / CENTRUM FÖR MELLANÖSTERNSTUDIER vid LUNDS UNIVERSITET. sid. 15–16, 32, 34–35. Arkiverad från originalet den 17 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190217030155/https://www.myndighetensst.se/download/18.3db44c2e1556f5611c3a4256/1466687300493/Malmo__rapporten_20160415.pdf. Läst 16 juli 2019. 
  32. ^ Rickard Lagervall & Leif Stenberg. ”Muslimska församlingar och föreningar i Malmö och Lund – en ögonblicksbild” (PDF). Lunds Universitet / Center for Middle Eastern Studies (CMES). Arkiverad från originalet den 16 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190216083632/https://www.myndighetensst.se/download/18.3db44c2e1556f5611c3a4256/1466687300493/Malmo__rapporten_20160415.pdf. Läst 16 februari 2019.