Rosengård
Wikipedia
| Rosengård | |
|---|---|
| Folkmängd(2007) | 21 955 |
| Area | 331 hektar |
| Hemsida | Malmö stad - Rosengård |
Rosengård är en stadsdel i Malmö stad i Skåne (Skåne län).
Stadsdelen gränsar till stadsdelarna Centrum, Kirseberg, Husie, Fosie och Södra Innerstaden, och avgränsas mot övriga Malmö av Östra Kyrkogården, Inre ringvägen, Ystadgatan och Kontinentalbanan.
Huvuddelen av stadsdelens bebyggelse utgörs av flerbostadshus som uppfördes under perioden 1967-1972, inom ramen för det så kallade Miljonprogrammet. Dessa omger köpcentrat Rosengård Centrum som överbryggar Amiralsgatan vilken genomskär stadsdelen i öst-västlig riktning.
Innehåll |
[redigera] Delområden
Stadsdelen Rosengårds nuvarande omfattning fastställdes genom stadsdelsreformen 1996 varvid Malmö kommun uppdelades i tio stadsdelsområden med visst självstyre och med var sitt stadsdelsfullmäktige som beslutsorgan.
Förutom miljonprogramsområdena Apelgården, Herrgården, Kryddgården, Törnrosen och Örtagården omfattar stadsdelen även industriområdet Emilstorp, 1950-talsområdet Persborg, villaområdet Västra Kattarp och Östra Kyrkogården.
[redigera] Demografi
Rosengårds befolkning uppgår till 21 447 personer av vilka 59% är födda i utlandet, och ytterligare 26% är födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i utlandet. Forna Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen utgör de fem största ursprungsländerna.[1]
Andelen unga är hög i stadsdelen. En tredjedel av befolkningen är under arton år, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 21%.[2] I delområdet Herrgården uppgår antalet barn och ungdomar till 50% av befolkningen.[3]
[redigera] Historia
Detta stycke behandlar planeringen, uppförandet och utvecklingen av miljonprogramsområdena Apelgården, Herrgården, Kryddgården, Törnrosen och Örtagården från 1950-talet och framåt.
[redigera] Planering av Rosengård, 1950-talet
Rosengård byggdes som en del av Miljonprogrammet mellan 1967 och 1972. Platsen där bostadsområdet Rosengård är belägen var fram till 1960-talet ett jordbruksområde och namnet kommer från en lantegendom med anor från 1700-talet.
De första skisserna till stadsplan för Rosengård utarbetades av Malmös stadsplanechef Gunnar Lindman. Han utformade 1956 en dispositionsplan för Rosengårdsstaden där han tänkte sig ett område med ca 8 700 lägenheter. För att Rosengård inte skulle bli en renodlad ”sovstad” föreslog Lindman ett industriområde i nordöstra delen med 2 000 till 3 000 arbetsplatser. Det var dock ett av många projekt i Rosengård som aldrig förverkligades.
Rosengård planerades även för stor biltäthet och livlig stadstrafik. Det skulle kompletteras med ett stort centrum, som skulle vara lättillgängligt med bil och som därmed var tänkt att avlasta stadskärnan. Amiralsgatan skulle gå genom Rosengård och på så sätt förlängas ytterligare. Den skulle bli en trafikhuvudled och resterande gator skulle bli anslutande gator, så kallade matargator. Gatusystemet tänktes dela upp Rosengård i fem väl åtskilda bostadsområden, där gående och biltrafik var helt separerade från varandra. De fem delområdena fick senare namnen Törnrosen, Apelgården, Herrgården, Örtagården och Kryddgården.
Varje område planerades för 1 200 till 1 500 lägenheter byggda av olika byggherrar, vilket skulle ge delarna individuell form. Inom Rosengårdsstaden skulle det vidare finnas sex skolor samt församlingsbyggnader för både stadskyrkan och frikyrkor i anslutning till centrumanläggningen. Under tio års tid arbetade man på stadsingenjörskontoret med planeringen av Rosengård. Den första etappen (Rosengård I, senare kallad Törnrosen) byggdes omedelbart öster om Kontinentalbanan i början av 1960-talet. På grund av närheten till Bulltofta flygplats fick utbyggnaden avvakta några år tills beslut om flygplatsens nerläggning hade tagits.
Plananläggningen av Rosengård som gjordes på 1950-talet kom att styra genomförandet ända till slutet av 1960-talet. Stadsplanerna för de olika delområde gjordes formellt av Lindmans efterträdare Gabriel Winge men andra arkitekter hade stor del i planeringen (Thorsten Roos och Bror Thornberg för Rosengård I (Törnrosen), Riksbyggens arkitektkontor genom Bo Ahlström för Kryddgården och Thorsten Roos Arkitektkontor med Svenivar Ekstrand för Herrgården). Stort inflytande över planeringen hade också Oscar Stenberg i sin dubbla roll som kommunfullmäktiges ordförande och vd för HSB.
[redigera] Rosengård byggs
Bostadsområdena fördelades till tre olika byggherrar: MKB, HSB och BGB. Centrumanläggningen lät de uppföra gemensamt.
”Rosengård byggdes som en drömvärld av historiska tablåer över det moderna livets möjligheter. Hit ut skulle människorna flytta från de förslummade, osunda och mörka innerstadsområdena och det var inte enbart en geografisk förflyttning i tid utan också en förflyttning in i den moderna tiden” (citerat från Ristilammi ?).
Största delen av Rosengård uppfattades när det byggdes som välplanerat och betydligt bättre än de tidigare områdena i miljonprogrammet. Rosengård sågs som framtidens och som möjligheternas plats, en plats som började från noll och på vilken framtida Malmö skulle byggas. Hela Rosengård planerades ursprungligen för mellan 20 000-25 000 invånare. Under de två första åren flyttade över 16 000 personer in i Rosengård, varav de flesta kom från andra städer och från landsbygden och en tredjedel kom från Malmös innerstad.
Det byggdes sammanlagt 7000 lägenheter varav MKB stod som byggherre för drygt hälften. Omkring en fjärdedel uppfördes som bostadsrätter inom HSB och resterande som privata hyresrätter. Hälften av lägenheterna bestod av tre rum och kök, ca 15% var fyror eller större och 30% var tvåor. En del av de ursprungliga lägenheterna har idag byggts om till kontor.
[redigera] Service - Rosengård centrum
All kommersiell service i Rosengård samlades i en enda stor centrumanläggning. Denna kom att kallas för Rosengård centrum eller RoCent. Det placerades i mitten av Rosengårds hela område, tvärs över den breda trafikleden, Amiralsgatan. Anläggningen ritades av Thorsten Roos Arkitektkontor mellan 1968 och 1971. Rosengård centrum var Malmös första stora centrumanläggning. 1300-talsbron Ponte Vecchio i Florens lär ha varit en förebild när centrumanläggningen byggdes.
RoCent tänktes fungera som ett kommersiellt centrum och träffpunkt för invånarna som bodde i Rosengård. Här skulle all handel koncentreras och ute i området tilläts inga butiker. Mottot var ”ju mer som är samlat på ett enda ställe, ju mer publik”. Förutom de vanliga mat- och klädaffärerna fanns även bank, post, apotek, systembolag, bibliotek, barnavårdscentral, tandläkare, socialbyrå, försäkringskassa, fritidsgård, idrottshall, församlingslokaler m.m.
RoCent uppfördes även för att avlasta handeln i Malmö centrum och för att skapa ett nytt stadsdelscentrum för östra Malmö. När RoCent öppnades 1971 hade det gått tre år sedan de första människorna flyttade in till Rosengård. Eftersom det inte fanns några butiker utanför RoCent så tog det lång tid för människor som bodde i utkanten av Rosengård att komma till RoCent. Avsaknaden av närservice kom att bli den viktigaste kritiken mot Rosengård.
På köpcentret Rosengård centrum ligger idag bl.a. stormarknaden City Gross, medborgarkontoret och en sporthall.
[redigera] Utemiljön i Rosengård
När Rosengård byggdes var utemiljön mycket fattig på grönområden. Istället fanns stora asfaltytor och låga artfattiga buskage. De nyplanterade träden hade svårt att växa på grund av den hårdpackade marken som orsakats av byggsmaskiner. Denna byggnadsmiljö har kritiserats mycket inom miljonprogrammet. I början av 1980-talet genomfördes ett projekt som omfattade flera åtgärder för att förbättra utemiljön. En av dessa är Cronhielmsparken, som ligger mellan Apelgården och Östra kyrkogården. Parken utgörs av ett kulligt landskap med gräsmattor och ängar. Stora delar av parken fylls ut av sandlådor, gungor, lekplatser, grillplatser, bollplaner, boulebana med mera. I öster avslutas grönområdet med en idrottsplats i anslutning till Kryddgårdsskolan. Längst i väster ligger Apelgårdsskolan.
[redigera] Historien sedan Rosengård byggts
De som bosatte sig i Rosengård kom oftast från landsbygden eller från lägenheter med låg standard. I Rosengård kunde de nya och moderna lägenheterna tyckas vara ofattbart lyxiga. Flytten till det nya och moderna upplevdes som fantastisk och omtumlande. Trots detta började ”nybyggarandan” mattas av när byggprocessen var klar. Många av de boende började känna att folkhems- och grannskapsgemensamheten inte riktigt motsvarade de förhoppningar och drömmar de haft. Känslan av otrygghet och osäkerhet började växa fram i Rosengård. Området började ifrågasättas, vilket inte var konstigt med tanke på till exempel den kalla utemiljön där grönska saknades och där stora delar utgjordes av likformiga och höga hus. Rosengård sågs inte längre som ett framtidssamhälle utan snarare som ett socialt utkantsområde. När Rosengård blev färdigbyggt var lägenheterna svåra att hyra ut, eftersom bostadsbristen i stor utsträckning byggts bort. Samtidigt hade inkomsten höjts och efterfrågan på småhus och radhus ökat på bekostnad av lägenheter.
På så sätt kom Rosengårds befolkning att förändras. De som hade ekonomiska möjligheter flyttade vidare till villaförorterna. Personer med sociala problem och folk som nyligen invandrat till Sverige flyttade in och bodde kvar i Rosengård. 1972 var 20% av Rosengårds befolkning invandrare. Denna andel har därefter successivt ökat. År 1998 var den 80% och år 2007 var det 94%. Mediernas negativa skriverier gav Rosengård en dålig stämpel som gjorde att många tvekade att flytta dit. Man vet inte säkert varför Rosengård utvecklades från att vara den moderna framtidsstaden till att bli en förort i utkanten av Malmö, men några orsaker som tycks ligga bakom är:
- Hög omflyttning av boende.
- Förändring i hushållsstruktur.
- Förändring i åldersstruktur.
- Ökande andel hushåll med ekonomiska problem.
- Ökande andel hushåll med sociala problem.
- Bostadsområdet får låg attraktivitet och dåligt rykte.
- Förslumning av mänskliga relationer.
- Ordningen i området blir dåligt med hög förslitning av kollektiv miljö.
- Ökande utflyttning.
Från bostadsbolagens håll hoppades man att kritiken mot Rosengård skulle gå över, precis som den hade gjort med de nybyggda Augustenborg och Lorensborg, men Rosengård förblev oattraktiv och kritiken höll i sig.
[redigera] Utbildning
De kommunala grundskolorna Apelgårdsskolan, Kryddgårdsskolan, Rosengårdsskolan, Värner Rydénskolan och Örtagårdsskolan är belägna i stadsdelen, och det totala elevantalet uppgår till 2700 elever i skolår 1-9.[4] Den muslimska friskolan Ögårdsskolan ligger vidare i omedelbar anslutning till stadsdelen.[5]
På Rosengårdsskolan finns även vuxenutbildning. Östra Grevie Folkhögskola har en filial, Rosengårds Folkhögskola, i stadsdelen och den katolska folkhögskolan Sankta Maria Folkhögskola är belägen på Rosengård centrum.[6][7]
Rosengård betraktas sedan flera år som ett potentiellt säte för en ny polishögskola.[8][9][10] Förslaget att inrätta en polishögskola på Rosengård har bl.a. varit föremål för en motion från dåvarande riksdagsmannen, nuvarande migrationsministern Tobias Billström, ett brev från Malmö Kommunstyrelse till Regeringen och en interpellationsfråga från riksdagsman Luciano Astudillo till justitieminister Beatrice Ask. Ärendet bereds nu av en statlig utredning som kommer att presentera sina slutsatser under år 2008.[11][12][13]
[redigera] Idrott
Flera kända idrottsföreningar såsom fotbollsklubben Malmö Anadolu Boll & Idrottsförening, (MABI), Malmö Boxningsklubb och brottarklubben Malmö Tigers är belägna i stadsdelen.
Bland kända idrottsmän från Rosengård kan nämnas fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimović, Yksel Osmanovski, Labinot Harbuzi, Goran Slavkovski och Edis Djugumovic, EM-mästaren i brottning 2003 Kim Holk, samt fritidsledaren och boxningstränaren Dialy Mory Diabaté även känd som ”Dallas”.
[redigera] Kultur
Rosengård är idag mångkulturellt i betydelsen att olika invandrarkulturer och olika svenska kulturer lever i samma område. Det finns många föreningar på Rosengård som bygger på etnisk bakgrund, syftar till att upprätthålla och bevara traditioner och kulturarv, och vars verksamhet omfattar konst, poesi, musik, dans och teater. Det finns vidare flera mångkulturella mötespunkter såsom Apelgårds fritidsgård, Tegelhusets fritidsgård och Kamelia, en av MKB organiserad mötesplats för kvinnor.[14][15]
Drömmarnas hus beläget i den gamla herrgården i delområdet Herrgården anordnar kultur- och lägerverksamhet för barn och ungdomar.[16] En av författaren Max Lundgrens sista arbetsuppgifter var som manusförfattare i ”Malmö brinner”, ett kulturprojekt som drevs av Drömmarnas hus.[17]
Rosengårdsbiblioteket som är beläget i Rosengård Centrum är ett av stadens mest besökta bibliotek och har förutom böcker på flera språk även mer än 200 tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk.[18][19]
I stadsdelen finns åtskilliga offentliga utsmyckningar av kända svenska kostnärer: ”Figurer i Rosengård” är en samling skulpturer av Berto Marklund som står bakom gaveln vid Hårds väg 42.[20] Verk av konstnären John Wipp har funnits eller finns att beskåda i offentlig miljö på Rosengård, bland annat i kontorshuset Tre Skåne.[21] Tre entreer vid Bennets väg har utsmyckats av konstnären Ulf Trotzig.[22] Konstnären Per Hasselberg har utsmyckat tre gångtunnlar under Inre Ringvägen i Rosengård.[23] I Rosengård finns vidare tre monumentalhuvuden i granit av Alf Olsson som ska associera till de närliggande bronsåldershögarna.[24]
Malmö konsthall arrangerade år 1977 en utställning med samlingsnamnet Människor i Rosengård bestående av ett 20-tal monumentala tuschmålningar av konstnären Allan Friis.[25]
Bland kända kulturpersonligheter från Rosengård kan nämnas musikerna Jalle Lorensson och Daniel Cirera, hiphopgruppen Dollar Bill, samt journalisten och kolumnisten Anna Ekelund.
[redigera] Religion
I Rosengård finns helgedomar tillhörande ett flertal trossamfund. Den gamla sockenkyrkan Västra Skrävlinge kyrka, Malmö moské, som byggdes 1980 som den första moskén i Skandinavien, och den katolska kyrkan Sankta Maria i Rosengård vid Ramels väg söder om Herrgården kan placeras inom en tänkt cirkel med en radie på 300 meter.
I stadsdelen finns dessutom flera källarmoskéer såsom Islamiska Kulturföreningens Abu Bakr As-Sideeq-moské på Ramels väg.[26][27][28]
Tegelhusets fritidsgård var tidigare en kyrkobyggnad tillhörande Svenska kyrkan, och den kristna frikyrkan Centrumkyrkan hade tidigare sin församlingslokal belägen på Rosengårds köpcentrum RoCent.
[redigera] Litteratur om Rosengård
- Lasse Sandström, Rosengård i medieskugga : om medier som medel och hinder för integration, ISBN 91-7055-320-3, Stockholm : Sellin & partner : Stiftelsen Institutet för mediestudier, 2005
- Tove Lifvendahl, Vem kastar första stenen? : om stenkastning och utlänningar på Rosengård, ISBN 91-7566-540-9, Stockholm : Timbro, 2003
- Inger Pedersen, Rapport från Rosengård, ISBN 91-87336-98-7, Malmö: Malmö museer , cop. 2002
- Inger Pedersen, 16 mars 2001: dagbok från Rosengård, ISBN 91-87336-96-0, Malmö : Malmö museer, 2002
- Per-Markku Ristilammi, Rosengård och den svarta poesin : en studie av modern annorlundahet, ISBN 91-7139-191-6 (inb.); Stockholm ; Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994
- Margaretha Rolfson, Unga på drift : om sociala normer och social kontroll i Rosengård, [Lund], 1994 ;
- Carin Flemström & Alf Ronnby, Fallet Rosengård : en studie i svensk planerings- och bostadspolitik, ISBN 91-518-0019-5, Stockholm : [Solna] : Prisma ; [Seelig], 1972 ;
[redigera] Se även
[redigera] Källor
[redigera] Litteratur
- Björn Alfredsson, Göran Cars, Förvalta Rosengård, förnyelse och integration i praktiken
- Tyke Tykesson, Bostadsmiljöer i Malmö del 3
- Per-Markku Ristilammi, Rosengård och den svarta poesin : en studie av modern annorlundahet, ISBN 91-7139-191-6 (inb.); Stockholm ; Stehag : B. Östlings bokförl. Symposion, 1994
[redigera] Fotnoter
- ^ Malmö Stad: Områdesfakta Rosengård
- ^ http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26040.asp
- ^ http://www.malmo.se/download/18.14a154ad10e65e90c5e80002824/190.Herrg%C3%A5rden.pdf
- ^ http://www.malmo.se/stadsdelar/rosengard/forskolorgrundskolor/grundskolor.4.33aee30d103b8f15916800046681.html
- ^ http://sdsmedia.sydsvenskan.se/archive/00109/frsikolo2stor_109799a.jpg
- ^ http://www.ostragreviefolkhogskola.com/sid1_ros_index.html
- ^ http://www.sanktamaria.fhsk.se/omskolan.htm
- ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_460757.svd
- ^ http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/article87770.ece
- ^ http://www.expressen.se/1.438259
- ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&typ=mot&rm=2005/06&bet=Ju319
- ^ http://www.malmo.se/download/18.33aee30d103b8f15916800010180/malm%C3%B6+stads+skrivelse+till+regeringen+2.pdf
- ^ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:51&guid={3FB6E76B-D249-4718-A0C3-21FE4ADDA222}
- ^ http://www.malmo.se/stadsdelar/rosengard/kulturfritid/fritidsgardar.4.33aee30d103b8f15916800047377.html
- ^ http://www.mkbfastighet.se/templates/PageStandard.aspx?id=1904
- ^ http://sydsvenskan.se/malmo/article273913.ece
- ^ http://sydsvenskan.se/malmo/article106371.ece
- ^ http://sydsvenskan.se/malmo/article77184.ece
- ^ http://www.malmo.se/stadsdelar/rosengard/kulturfritid/biblioteket/tidskrifterochtidningar.4.33aee30d103b8f15916800047264.html
- ^ http://www.mkbnet.se/templates/Page.aspx?id=3975
- ^ http://wipp.se/art/john/Pages/Utsmyck.html
- ^ http://www.mkbnet.se/templates/Page.aspx?id=24222&nid=75724
- ^ http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/48479
- ^ http://www.trelleborgsallehanda.se/article/20071220/TRELLEBORG/385915266/1230/RSS
- ^ http://medlem.spray.se/processen/manniskor_i_rosengard.htm
- ^ http://sydsvenskan.se/sverige/article140874.ece
- ^ http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece
- ^ http://sydsvenskan.se/sverige/article141180.ece
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Rosengård
| Malmö stads stadsdelar |  |
|
| Centrum | Fosie | Husie | Hyllie | Limhamn-Bunkeflo | Kirseberg | Oxie | Rosengård | Södra Innerstaden | Västra Innerstaden | ||
| Kommuner i Skåne län |
