Lomma

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°40′N 13°5′Ö / 55.667°N 13.083°Ö / 55.667; 13.083
Lomma
Tätort
Centralort
Lomma hamn
Lomma hamn
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Lomma kommun
Församling Lomma församling
Koordinater 55°40′N 13°5′Ö / 55.667°N 13.083°Ö / 55.667; 13.083
Area
 - tätort 481,99 hektar
Folkmängd
 - tätort 10 837 (2010)[1]
 - kommun 22 894 (2014)
 - storstadsområde 685 428 (2014[2])
del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet
 - tätort 22,48 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Lomma
Postnummer 234 XX
Riktnummer 040
Tätortskod 3576
Lommas läge i Skåne län
Red pog.svg
Lommas läge i Skåne län

Lomma är en tätort i Skåne och centralort i Lomma kommun, Skåne län.

Lomma ligger nära Lund och Malmö.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Historiker anser att Lomma nämndes i Knut den heliges gåvobrev under namnet Lumaby år 1085. Skånes kulturella centrum låg på den tiden på Lundaslätten, vars livsnerv var Höje å och de transporter som kunde göras på vattendraget. Via Höje å gick det på den tiden att transportera gods och varor till Uppåkra, Lund, Heddinge (Nuvarande Kyrkheddinge) och Dalby med sin kungsgård.

På grund av läget vid Höje ås mynning och blev Lomma en naturlig hamn för tull, omlastning och handel och hade stadsrättigheter, men fick senare sina rättigheter inskränkta till förmån för Malmö. Fram till bron byggdes 1682 fanns en färja för att ta sig över ån (med olika taxor för häst, skodd och oskodd vagn). Anledningen till att bron inte byggdes tidigare är att den skulle hindrat båttrafiken, som uppenbarligen var av större betydelse än trafiken via land.

Redan 1682 fanns det ett tegelbruk i Lomma, men samhället växte ytterligare efter det att Frans Henrik Kockum förlade ytterligare ett lerbruk till Lomma 1854, ett lerbruk som länge var ett av Skånes största. Spåren efter det återfinns via de många dammar som ännu finns kvar i nordvästra Lomma. Årstillverkningen var länge drygt 2,5 miljoner tegelstenar och produktionen fick även hamnen att expandera, då havet blev den naturliga transportvägen.

Förutom att leran kring Lomma var lämplig för tegel, var den även lämplig som en av råvarorna för cement. Skånska Cement AB grundades 1871 och började året därpå tillverka Portlandcement i Lomma. Kalken (som är den andra beståndsdelen i cement) kom bland annat från Saltholm. Av naturliga skäl var tegel och kalktillverkning säsongsarbete och som mest kunde 350 personer arbeta vid cementfabriken under sommarhalvåret.

Lomma har blivit omskrivet för de stora skandalerna kring eternitfabriken i Lomma.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Lomma var och är kyrkby i Lomma socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Lomma landskommun där Lomma municipalsamhälle inrättats 12 september 1900. 1951 ombildades landskommunen till Lomma köping som utökades 1963 med Flädie landskommun. 1971 uppgick köpingskommunen i Lomma kommun med Lomma som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har Lomma alltid hört till Lomma församling.[4]

Orten ingick till 1900 i Bara härads tingslag, därefter till 1971 i Torna och Bara domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Lomma i Malmö tingsrätts domsaga och från 2005 ingår orten i Lunds tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lomma 1900–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 934
1960
  
3 872
1965
  
4 877
1970
  
6 419
1975
  
7 396
1980
  
6 891
1990
  
7 665 388
1995
  
8 156 402
2000
  
8 373 411
2005
  
8 820 420
2010
  
10 837 482

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Lomma finns Lomma kyrka och en långgrund sandstrand "Lomma beach" och marina. Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp ligger i Alnarp mellan Lomma och Åkarp, nära Lommas sydöstra utkant.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]