- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ängelholms stad. För orten se Ängelholm, för dagens kommun, se Ängelholms kommun.
Ängelholms stad var en tidigare kommun i Kristianstads län.
[redigera] Administrativ historik
Den 16 oktober 1516 utfärdade kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad.
Ängelholms stad blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1952 Höja landskommun och Rebbelberga landskommun och uppgick 1971 i den då nybildade Ängelholms kommun.
Ängelholms församling var stadens församling.
Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
[redigera] Mandatfördelning i valen 1919-1966
| Valår |
V |
S |
SNF |
C |
FP |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1919 |
3 |
9 |
|
|
2 |
11 |
|
25 |
80,4 |
|
| 1920 |
2 |
10 |
|
|
2 |
11 |
|
25 |
62,3 |
|
| 1922-23 |
|
13 |
|
|
|
12 |
|
25 |
68,9 |
|
| 1926-27 |
|
12 |
|
|
|
13 |
|
25 |
69,9 |
|
| 1930-31 |
|
13 |
|
|
|
12 |
|
25 |
78,0 |
|
| 1934-35 |
|
13 |
|
|
|
12 |
|
25 |
76,3 |
|
| 1938 |
|
15 |
3 |
|
|
7 |
|
25 |
75,4 |
|
| 1942 |
|
16 |
2 |
|
1 |
6 |
|
25 |
78,3 |
|
| 1946 |
|
15 |
|
|
3 |
7 |
|
25 |
77,2 |
|
| 1950 |
|
19 |
|
2 |
6 |
8 |
|
35 |
83,0 |
|
| 1954 |
|
18 |
|
2 |
4 |
11 |
|
35 |
83,3 |
|
| 1958 |
|
17 |
|
2 |
3 |
13 |
|
35 |
83,9 |
|
| 1962 |
|
18 |
|
3 |
4 |
10 |
|
35 |
83,7 |
|
| 1966 |
|
15 |
|
4 |
4 |
12 |
|
35 |
83,4 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
