Mårten Eskil Winge
Mårten Eskil Winge | |
Född | 21 september 1825 Stockholm |
---|---|
Död | 22 april 1896 (70 år) Enköping |
Begravningsplats | Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
Nationalitet | Sverige |
Föräldrar | Isak Martin Winge |
Make/maka | Hanna Winge[3] |
Konstnärskap | |
Fält | Måleri |
Utbildning | Konstakademien |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Mårten Eskil Winge, född 21 september 1825 i Stockholm, död 22 april 1896 i Enköping, var en svensk konstnär och professor vid Konstakademien i Stockholm. Han var gift 1867 med konstnären Hanna Mathilda Tengelin (1838-1896).
Biografi
Mårten Eskil Winge föddes 1825 som son till rektorn och kyrkoherden Isak Martin Winge och Andrietta Sofia Rothman. Han avlade studentexamen 1846 i Uppsala och började sedan som lärling hos mästaren P. E. Wallander i Stockholm. År 1847 skrevs han in vid Konstakademien. Samtidigt med studierna tjänstgjorde han inom postverket; dessutom skaffade han sig extra inkomster genom att måla porträtt. I föräldrahemmet hade hans intresse väckts för de fornnordiska sagorna och under lärotiden uppmärksammades han för sina teckningar med fornnordiska motiv. Bland annat utförde han illustrationer till Adam Oehlenschlägers Nordens Gudar och kronprins Karls dikter "Fosterbröderna". Han attraherades av göticismen och tillsammans med sin studiekamrat och vän konstnären August Malmström göt han nytt liv i de historiska traditionerna.
År 1856 blev Mårten Eskil Winge elev hos Johan Christoffer Boklund i akademiens nyinrättade målarskola. Följande år fick han kunglig medalj för målningen Karl X Gustav vid Axel Oxenstiernas dödsbädd och företog medelst ett stipendium en studieresa via Düsseldorf till Paris, där han bland annat besökte Louvren och kopierade Peter Paul Rubens. År 1859 gjorde han en avstickare till Rom innan han 1863 återvände till Sverige.
År 1864 blev Mårten ledamot av Konstakademien och så småningom, efter att ha haft olika tjänster som teckningslärare, även professor. År 1865 öppnade han målarskola i sin ateljé och 1877 gav han sig åter iväg till Italien. Rom gav honom stora konstnärliga upplevelser och inspirationer.
Galleri
-
Loke och Sigyn (1863)
-
Tors strid med jättarna (1872)
-
Sankt Pauli kyrka, Malmö (1882)
-
Aslög i harpan (1856)
-
Kraka (1862)
Verk
Urval:
- Nationalmuseum[4], Stockholm: Kraka (1862).
- Nationalmuseum, Stockholm: Loke och Sigyn (1863).
- Sankta Maria kyrka, Borrby, Skåne: Altartavla Jesus kommer till byn, (1866).
- Vänersborgs museum, Västergötland (deposition): Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö (1866).
- Örebro läns museum: Olav Tryggvason och Sigrid Storråda i Konghäll (1868).
- Rogberga kyrka, Småland: Altartavla (1869).
- Nationalmuseum, Stockholm: Tors strid med jättarna (1866-1872).
- Borgeby kyrka, Skåne: Altartavla "Kristus i Getsemane" (1870-talet).
- Landeryds kyrka, Östergötland: Altartavla "Kristus med nattvardskalken" (1872).
- Västanfors kyrka, Västmanland: Altartavla (1873).
- Färgaryds kyrka, Småland: Altartavla (1874).
- Kulla Gunnarstorps slott, Skåne: Takmedaljonger Årstiderna (1874).
- Hedemora kyrka, Dalarna: Altartavla (1878?)
- Caroli kyrka, Malmö: Altartavla (1880).
- Bolinderska huset, Stockholm: Barnmotiv (1881).
- Fleninge kyrka, Skåne: Altartavla De vise männens tillbedjan av Jesus, (1882).
- Sankt Pauli kyrka, Malmö: Altartavla (1882).
- Lilla Isie kyrka, Skåne: Altartavla Jesus och Marta (1883).
- Kvidinge kyrka, Skåne: Altartavla Jesu besök i Emmaus (1886).
- Vallerstads kyrka, Östergötland: Altartavla "Kristi förklaring" (1890).
- Konstakademien, Stockholm: Självporträtt (1896).
- Kronovalls slott, Skåne: Altartavla.
Referenser
- Mårten Eskil Winge (Anders konstorientering)
- Mårten Eskil Winge: Loke & Sigyn – bild (Från vår konstverld 1881)
- Mårten Eskil Winge: Årstiderna I – bild (Från vår konstverld 1881)
- Mårten Eskil Winge: Årstiderna II – bild (Från vår konstverld 1881)
- Svenskt konstnärslexikonА, band V, sid. 700-701, Allhems förlag, Malmö 1967
- Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
Noter
- ^ Winge, MÅRTEN E., Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 574 – Mårten Winge, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andrej Somov, Винге, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Mårten Eskil Winge.
|