Markaryd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°27′34″N 13°35′40″Ö / 56.45944°N 13.59444°V / 56.45944; -13.59444
Markaryd
Tätort
Markaryds kyrka
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Markaryds kommun
Koordinater 56°27′34″N 13°35′40″Ö / 56.45944°N 13.59444°V / 56.45944; -13.59444
Area 490,26 hektar
Folkmängd 3 966 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,09 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 1940
Markaryds läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Markaryds läge i Kronobergs län

Markaryd är en tätort och centralort i Markaryds kommun i Kronobergs län i Småland. Markaryd ligger längs motorvägen E4 och vid Markarydsbanan, nära den skånsk-småländska gränsen.

Innehåll

Historia [redigera]

Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse.

Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes Markaryd som då blev en järnvägsknut.

I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.

Administrativa tillhörigheter [redigera]

Markaryd var och är kyrkby i Markaryds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Markaryds landskommun. 1916 utbröts ur landskommunen Markaryds köping som sedan 1960 utökades med resterna av Markaryds landskommun, varefter samhällets omfattning bara var en en mindre del av köpingskommunens. 1971 uppgick köpingskommunen i Markaryds kommun med Markaryd som cenytralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Markaryds församling. [3]

Orten ingick till 1971 i Sunnerbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Ljungby tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Växjö tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Markaryd 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 506
1965
  
3 202
1970
  
4 121
1975
  
4 266
1980
  
4 325
1990
  
4 069 458
1995
  
3 888 468
2000
  
3 862 471
2005
  
3 826 471
2010
  
3 966 490

Industri [redigera]

Markaryd har en omfattande industriverksamhet där Nibe Industrier AB är ett av de största företagen. Andra industriföretag är bland annat Konecranes Lifttrucks AB, Markaryds Metallarmatur, Ekamant Productions (tillverkning av slipmaterial) och Johanson Design AB samt tidigare även Helmark Carosseri AB som gick i konkurs 2010.

Evenemang [redigera]

Andra helgen i september hålls varje år Markaryds marknad.


Idrott och kultur [redigera]

Markaryds fotbollsklubb heter Markaryds IF (MIF) och grundades 1924. A-laget spelar i division 4 elit. Markaryds IF har även junior och ungdomslag. A-lagets hemmamatcher spelas på Skärsjövallen.

Markaryds bästa idrottsklubb är annars bordtennisklubben som den 13 februari vann Superettan med två omgångar kvar att spela. Markaryds BTK har även vunnit ett Lag-SM guld för pojkar 13. Med i laget var då: Jimmie Karlsson, Milivoj Kocic och Arvid Sunesson. Arvid Sunesson var även med i laget som förde upp A-laget till Pingisligan.

Se även [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar [redigera]