Hässleholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hässleholm (olika betydelser).
Koordinater: 56°9′28″N 13°45′50″Ö / 56.15778°N 13.76389°Ö / 56.15778; 13.76389
Hässleholm
Tätort
Centralort
Järnvägsstationen från torget
Järnvägsstationen från torget
Land  Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Hässleholms kommun
Församlingar Hässleholms församling, Stoby församling, Vankiva församling
Koordinater 56°9′28″N 13°45′50″Ö / 56.15778°N 13.76389°Ö / 56.15778; 13.76389
Area
 - tätort 1 203,45 hektar (2010)[1]
 - kommun 126 853 hektar (2013-01-01)[2]
Folkmängd
 - tätort 18 500 (2010)[1]
 - kommun 50 224 (2014)[3]
Befolkningstäthet
 - tätort 15,37 inv./hektar
 - kommun 0,4 inv./hektar
Grundad 1865 (som järnvägsknut)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Hässleholm, Vankiva
Postnummer 281 XX
Riktnummer 0451
Tätortskod 2936
Hässleholms läge i Skåne län
Red pog.svg
Hässleholms läge i Skåne län
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Hässleholms centralstation i bakgrunden och Stortorget. Gatan som går bortåt i bilden mot centralstationen är Hässleholms paradgata Första Avenyen.
Första Avenyen mot Hässleholms kyrka.

Hässleholm är centralort i Hässleholms kommun i Skåne län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hässleholms järnvägsstation vid Södra stambanan öppnades 1860 och fick sitt namn efter den närbelägna Hässleholmsgården i Stoby socken. Hässleholm blev järnvägsknut redan 1865 genom tillkomsten av Kristianstad-Hässleholms Järnvägar (CHJ) och 1875 tillkom även Hälsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ); dessa sträckningar går nu under det gemensamma namnet Skånebanan. 1890 invigdes Vittsjö–Hässleholms Järnväg (WHJ), vilken 1892 fick en förlängning till Markaryd och 1899 till Veinge. Hela sträckningen går numera under namnet Markarydsbanan och utgör en alternativförbindelse till Västkustbanan. Kring järnvägen och runt tätorten växte industrier upp, och även i dag kan Hässleholm karakteriseras som en industriort och ett lokalt centrum för omgivande orter.

Hässleholm utvecklades snabbt som järnvägsknut. När Hässleholm (fram till 1906 stavat Hessleholm) blev Hässleholms stad 1914 var den en av Sveriges minsta städer. Samma år invigdes Stadshotellet (numera Hotell Statt) och stadskyrkan.

Hässleholmsgården[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hässleholmsgården

Hässleholmsgården, förr Hässleholms säteri, är en herrgård i Hässleholm. Gården är känd sedan 1539, då Matz Torbensen, väpnare och hövitsman i Göinge, titulerade sig själv som "Herre till Hesselholm". Det nuvarande corps-de-logiet uppfördes 1819, medan flygelbyggnaderna är från 1780-talet.

1857 skänkte den dåvarande ägaren, August Ehrenborg, en del av gårdens mark till det pågående bygget av stambanan mellan Malmö och Nässjö. På en del av marken byggdes sedan Hässleholms järnvägsstation.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Hässleholm har under 1900-talet till stor del präglats av garnisonen. Skånska dragonregementet (P 2) förlades till staden under 1940-talet, och även Skånska trängkåren (T 4) hade Hässleholm som hemvist. Stora satsningar gjordes under 1990-talet i garnisonens byggnader och övningsfält, och så sent som 1994 flyttades Wendes artilleriregemente (A 3) från Kristianstad till P 2:s garnisonsområde i Hässleholm. Stadens regementes-era tog dock slut genom försvarsbeslutet 2000 där både P 2 och A 3 lades ned. 2000-2005 fanns dock militärdistriktsgruppen Skånska dragongruppen kvar i staden. Garnisonen var vid nedläggningen en av de större och modernare i landet. Numera finns det bostäder, kontor, vandrarhem och industrier på Garnisonen.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hässleholm var ett samhälle i både Stoby och Vankiva socken som efter kommunreformen 1862 låg i båda dessa landskommuner. För samhället bildades 22 januari 1887 Hässleholms municipalsamhälle. Detta med närområde bröts ut ur landskommunerna 1901 och bildades Hässleholms köping, vilken 1914 ombildades till Hässleholms stad. 1971 uppgick Hässleholms stad i Hässleholms kommun med Hässleholm som centralort.[4]

I kyrkligt hänseende hör den centrala delen av orten till Hässleholms församling sedan 1910, Stoby och Vankiva församlingar dessförinnan. Delar av den expanderade tätorten ligger numer återigen i dessa två församlingar.[5]

Orten ingick till 1971 i Västra Göinge tingslag, från 1914 benämnd Västra Göinge domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Hässleholm i Hässleholms tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hässleholm 1900–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
2 240
1960
  
13 356
1965
  
15 772
1970
  
16 984
1975
  
16 813
1980
  
16 106
1990
  
16 507 1 109
1995
  
17 472 1 158
2000
  
17 289 1 159
2005
  
17 730 1 171
2010
  
18 500 1 203

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Hässleholms centralstation med buss- och tågtrafik.

Staden blev i kraft av sin belägenhet i Göinge och som kommunikationsknutpunkt "Göinges (huvud)stad" eller Göingemetropolen som staden alltjämt kallas för.

Intill järnvägsstationen byggdes centrum upp på östra sidan av bangården. Modern bebyggelse från efterkrigstiden dominerar i stadsbilden. Ett antal byggnader som minner om Hässleholm som idyll vid tiden kring förra sekelskiftet återstår, men mycket har rivits och de tre avenyerna, som anlades som trädkantade promenadstråk, är i dag gågata respektive trafikstråk. Ett kulturhus, Hässleholm kulturhus, invigdes 2000. Öster om centrum finns en hembygdspark. I hembygdsparken finns en staty, kallad "Snapphanen", av Axel Ebbe. Statyn anknyter till traktens äldre rötter som centrum för snapphanar och deras verksamhet.

En av Hässleholms karaktärsbyggnader är centralstationen. Hässleholms kyrka, invigd 1914, ligger vid östra änden av huvudgatan Första Avenyen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Industrihistoria[redigera | redigera wikitext]

Historiska industrier:

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • T4-skolan, årskurserna F-9, grundskola med montessoriinriktning 1-9 samt den obligatoriska särskolan 1-10; skolan har cirka 550 elever totalt och används som vallokal under allmänna val
  • Västerskolan, kommunal F-9-grundskola, byggd 1966
  • Grönängsskolan, kommunal F-6-grundskola
  • Linnéskolan, kommunal 6-9 grundskola
  • Läredaskolan, kommunal F-9-grundskola
  • Röinge skola F-6
  • Karl-Oskarskolan, friskola F-6 grundskola, 72 elever, startades ht 2012

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

2000 invigdes Hässleholm kulturhus[9] med bibliotek, biograf, restauranger och samlingslokaler.

Hässleholm har under senare år blivit något av ett fäste för elektronica i Sverige. Lokala akter som Andreas Tilliander och Sophie Rimheden har nått stora framgångar både nationellt och internationellt. Flera andra artister har producerat och givit ut elektronisk musik som spänner över vida fält. Bland övriga artister kan nämnas Stefan Thor (alias Folie), Andreas Hörlén, Johan T Karlsson (alias Familjen), Son Kite och Porn och Grafik. Fenomenet uppmärksammades i en kortare tv-dokumentär som visades i Sveriges Televisions Musikbyrån den 6 april 2007.

Varje år, sista helgen i maj, tar hässleholmarna Siesta!. Siesta! är en musikfestival som genomförs av Kulturföreningen Markan.

På Hässleholms museum, som ställer ut Transport, Teknik och Militär, med mängder av arméfordon och tillhörande materiel, finns också en av Sveriges största modelljärnvägar på nära 200 kvadratmeter.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Hässleholm har flertalet idrottsföreningar. Föreningar finns inom de flesta större idrotter, bortsett vintersporter. Stadens ishockeylag, Hässleholms HK Dragons la ner sin verksamhet 2010. [10]

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Inom fotbollen finns där flertalet föreningar. De två största är Hässleholms IF och IFK Hässleholm. Mellan dessa två har det länge funnits en stor rivalitet. Bägge lagen har som bäst varit uppe i den näst högsta divisionen. Närmast spel i Allsvenskan var IFK Hässleholm som 1993 föll i kvalet mot Degerfors IF. 2014 kommer Hässleholms IF spela i division 2 och IFK Hässleholm i division 3. På damsidan är FC Hessleholm stadens enda lag. Klubben tillkom genom en sammanslagning av damsektionerna inom Hässleholms IF och IFK Hässleholm. Laget kommer 2014 att spela i division 1. På herrsidan finns ytterligare två fotbollsföreningar från innerstaden, nämligen Hässleholms Freeflow FC (division 6) och Wästra Allmänna FC, de sistnämnda spelar dock bara i B-lagsserien. Tidigare fanns även en fotbollsförening vid namn Kings Head FK.

Kampsport[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera kampsportsföreningar i Hässleholm. Dessa är Chae Taekwondo Sweden, Hässleholms Jujitsukl Daruma, Hässleholms Karateklubb, Zanshin Karateklubb och T.I.A. Hässleholm. I den sistnämnda föreningen utövas Kung-fu.

Övriga bollsporter[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett handbollslag, Hässleholms HF. I staden kan man även spela basket, detta inom Hässleholms IF. Hässleholms VK utövar volleyboll. Amerikansk fotboll utövas i Hässleholm Hurricans AFC medan stadens innebandylag heter Hessle IBK. Det finns även en tennisklubb som heter Hässleholms TK.

Övriga idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

  • BMK Gripen, (Badminton)
  • BK Velo, (Brottning)
  • BK59an, (Bowling)
  • BK Hammaren, (Bowling)
  • BK Hässle, (Bowling)
  • GF Balans, (Gymnastik)
  • GF Örnen, (Gymnastik)
  • Hässleholms FF, (Frisbee)
  • Hässleholm AIS, (Friidrott)
  • Hässleholms BSK, [Bågskytte)
  • Hässleholms CK, (Cykling)
  • Hässleholms DRK, (Dragracing)
  • Hässleholms Freeflow FC, (Löpning och Triathlon)
  • Hässleholms GK, (Golf)
  • Hässleholms Modellflyg L317
  • Hässleholms Motorklubb
  • Hässleholms OK, (Orientering)
  • Hässleholms Ridklubb
  • Hässleholms JSK, (Jaktskytte)
  • Lille Mats MCK, (Motorcykelklubb)
  • Orienteringsklubben Tuvan
  • S71, (Simning)
  • Sjövikens IF, (Bangolf)

Kända profiler[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/373921/. Läst 12 maj 2014. 
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Domsagohistorik för Hässleholms tingsrätt
  7. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  8. ^ ”Statistikdatabasen”. Statistiska centralbyrån. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Läst 5 september 2011. 
  9. ^ ”Fakta om kulturhusets lokaler”. Hässleholms kommun. http://www.hassleholm.se/2198. Läst 1 september 2011. 
  10. ^ ”Vilande eller död?”. laget.se/HHKDRAGONS. 8 oktober 2010. http://www.laget.se/HHKDRAGONS/News/1450046/Vilande-eller-dod-. Läst 20 mars 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]