Hässleholm

För andra betydelser, se Hässleholm (olika betydelser).

Hässleholm
Tätort Centralort
Järnvägsstationen från torget
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Hässleholms kommun
Församlingar	Hässleholms församling, Stoby församling, Vankiva församling
Koordinater	56°9′28″N 13°45′50″Ö
Area
- tätort	1 203,45 hektar (2010)
- kommun	126 853 hektar (2012-01-01)
Folkmängd
- tätort	18 500 (2010)
- kommun	50 092 (2013)
Befolkningstäthet
- tätort	15,37 inv./hektar
- kommun	0,39 inv./hektar
Grundad	1865 (som järnvägsknut)
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	HÄSSLEHOLM, VANKIVA
Postnummer	281 XX
Riktnummer	0451
Tätortskod	2936
Hässleholms läge i Skåne län

Hässleholms centralstation i bakgrunden och Stortorget. Gatan som går bortåt i bilden mot centralstationen är Hässleholms paradgata Första Avenyen.

Första Avenyen mot Hässleholms kyrka.

Hässleholm är centralort i Hässleholms kommun i Skåne län.

Historia

Hässleholms järnvägsstation vid Södra stambanan öppnades 1860 och fick sitt namn efter den närbelägna Hässleholmsgården i Stoby socken. Hässleholm blev järnvägsknut redan 1865 genom tillkomsten av Kristianstad-Hässleholms Järnvägar (CHJ) och 1875 tillkom även Hälsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ); dessa sträckningar går nu under det gemensamma namnet Skånebanan. 1890 invigdes Vittsjö–Hässleholms Järnväg (WHJ), vilken 1892 fick en förlängning till Markaryd och 1899 till Veinge. Hela sträckningen går numera under namnet Markarydsbanan och utgör en alternativförbindelse till Västkustbanan. Kring järnvägen och runt tätorten växte industrier upp, och även i dag kan Hässleholm karakteriseras som en industriort och ett lokalt centrum för omgivande orter.

Hässleholm utvecklades snabbt som järnvägsknut. När Hässleholm (fram till 1906 stavat Hessleholm) blev Hässleholms stad 1914 var den en av Sveriges minsta städer. Samma år invigdes Stadshotellet (numera Hotell Statt) och stadskyrkan.

Hässleholmsgården

Hässleholmsgården, förr Hässleholms säteri, är en herrgård i Hässleholm. Gården är känd sedan 1539, då Matz Torbensen, väpnare och hövitsman i Göinge, titulerade sig själv som "Herre till Hesselholm". Det nuvarande corps-de-logiet uppfördes 1819, medan flygelbyggnaderna är från 1780-talet.

1857 skänkte den dåvarande ägaren, August Ehrenborg, en del av gårdens mark till det pågående bygget av stambanan mellan Malmö och Nässjö. På en del av marken byggdes sedan Hässleholms järnvägsstation.

Militärstaden

Se även: Hässleholms garnison.

Hässleholm har under 1900-talet till stor del präglats av garnisonen. Skånska dragonregementet (P 2) förlades till staden under 1940-talet, och även Skånska trängkåren (T 4) hade Hässleholm som hemvist. Stora satsningar gjordes under 1990-talet i garnisonens byggnader och övningsfält, och så sent som 1994 flyttades Wendes artilleriregemente (A 3) från Kristianstad till P 2:s garnisonsområde i Hässleholm. Stadens regementes-era tog dock slut genom försvarsbeslutet 2000 där både P 2 och A 3 lades ned. 2000-2005 fanns dock militärdistriktsgruppen Skånska dragongruppen kvar i staden. Garnisonen var vid nedläggningen en av de större och modernare i landet. Numera finns det bostäder, kontor, vandrarhem och industrier på Garnisonen.

Administrativa tillhörigheter

Hässleholm var ett samhälle i både Stoby och Vankiva socken som efter kommunreformen 1862 låg i båda dessa landskommuner. För samhället bildades 22 januari 1887 Hässleholms municipalsamhälle. Detta med närområde bröts ut ur landskommunerna 1901 och bildades Hässleholms köping, vilken 1914 ombildades till Hässleholms stad. 1971 uppgick Hässleholms stad i Hässleholms kommun med Hässleholm som centralort.

I kyrkligt hänseende hör den centrala delen av orten till Hässleholms församling sedan 1910, Stoby och Vankiva församlingar dessförinnan. Delar av den expanderade tätorten ligger numer återigen i dessa två församlingar.

Orten ingick till 1971 i Västra Göinge tingslag, från 1914 benämnd Västra Göinge domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Hässleholm i Hässleholms tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hässleholm 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			13 356
1965			15 772
1970			16 984
1975			16 813
1980			16 106
1990			16 507	1 109
1995			17 472	1 158
2000			17 289	1 159
2005			17 730	1 171
2010			18 500	1 203

Stadsbild

En gammal väderkvarn i Hembygdsparken.

Hässleholms centralstation med buss- och tågtrafik.

Staden blev i kraft av sin belägenhet i Göinge och som kommunikationsknutpunkt "Göinges (huvud)stad" eller Göingemetropolen som staden alltjämt kallas för.

Intill järnvägsstationen byggdes centrum upp på östra sidan av bangården. Modern bebyggelse från efterkrigstiden dominerar i stadsbilden. Ett antal byggnader som minner om Hässleholm som idyll vid tiden kring förra sekelskiftet återstår, men mycket har rivits och de tre avenyerna, som anlades som trädkantade promenadstråk, är i dag gågata respektive trafikstråk. Ett kulturhus, Hässleholm kulturhus, invigdes 2000. Öster om centrum finns en hembygdspark. I hembygdsparken finns en staty, kallad "Snapphanen", av Axel Ebbe. Statyn anknyter till traktens äldre rötter som centrum för snapphanar och deras verksamhet.

En av Hässleholms karaktärsbyggnader är centralstationen. Hässleholms kyrka, invigd 1914, ligger vid östra änden av huvudgatan Första Avenyen.

Näringsliv

Industrihistoria

Historiska industrier:

• Göinge Mekaniska Verkstad
• Hässleholms Bryggeri
• Hässleholms filfabrik
• Hässleholms Kapsyl- och Stanniolfabrik
• Hässleholms Verkstäder

Utbildning

Grundskolor

• T4-skolan, årskurserna F-9, grundskola med montessoriinriktning 1-9 samt den obligatoriska särskolan 1-10; skolan har cirka 550 elever totalt och används som vallokal under allmänna val
• Västerskolan, kommunal F-9-grundskola, byggd 1966
• Grönängsskolan, kommunal F-6-grundskola
• Linnéskolan, kommunal 6-9 grundskola
• Läredaskolan, kommunal F-9-grundskola
• Röinge skola F-6

Gymnasieskolor

• Hässleholms tekniska skola, grundad 1912 som den enda skola i Sydsverige där ingenjörer utbildades.
• Jacobsskolan
• John Bauergymnasiet
• Linnéskolan
• Norrängsskolan (gymnasiesärskola)
• Ungdomscentrum

Kultur

2000 invigdes Hässleholm kulturhus med bibliotek, biograf, restauranger och samlingslokaler.

Hässleholm har under senare år blivit något av ett fäste för elektronica i Sverige. Lokala akter som Andreas Tilliander och Sophie Rimheden har nått stora framgångar både nationellt och internationellt. Flera andra artister har producerat och givit ut elektronisk musik som spänner över vida fält. Bland övriga artister kan nämnas Stefan Thor (alias Folie), Andreas Hörlén, Johan T Karlsson (alias Familjen), Son Kite och Porn och Grafik. Fenomenet uppmärksammades i en kortare tv-dokumentär som visades i Sveriges Televisions Musikbyrån den 6 april 2007.

Varje år, sista helgen i maj, tar hässleholmarna Siesta!. Siesta! är en musikfestival som genomförs av Kulturföreningen Markan.

På Hässleholms museum, som ställer ut Transport, Teknik och Militär, med mängder av arméfordon och tillhörande materiel, finns också en av Sveriges största modelljärnvägar på nära 200 kvadratmeter.

Kända profiler

• Pernilla Andersson, sångerska
• Bengt Bauler, skådespelare/regissör
• Jan Brink, ryttare
• Andreas Dahl, fotbollsspelare
• Sofie Engel, innebandyspelare
• Grönwalls, orkester
• Pia Hansen, skytt
• Martin Ingvarsson, fotbollsdomare
• Joddla med Siv, musikgrupp
• Jon Jönsson, fotbollsspelare
• Johan T Karlsson (artistnamnet Familjen), musiker
• Ida-Theres Nerell, brottare
• Daniel Nicklasson, fotbollsspelare
• Anders S. Nilsson, TV-profil
• Robin Stjernberg, musiker
• Ingrid Swede, porrskådespelerska
• Peter Swärdh, fotbollstränare
• Jeanette Thelander, författare
• Andreas Tilliander, musiker
• Lars-Göran Wiberg, kommunalråd

Se även

• Vankiva socken
• Stoby socken
• Personer från Hässleholm
• Lista över fasta fornminnen i Hässleholm (för omfattning av detta område, se Hässleholms stad#Sockenkod)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hässleholm.
  Bilder & media