Släkt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fyra generationer Bernadotte. Från vänster Gustaf V, Oscar II, Gustaf VI Adolf och Gustaf Adolf.

En släkt avser en eller flera familjer med gemensam förfader eller -moder. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och genetiska band (blodsband) är kända. Till släkten räknas ofta affinitiva relationer (ingifta) och adopterade.[1] Släktskap, släktband och släktrelationer avser förhållande mellan personer som gör att de tillhör samma släkt. Att vara släkt med någon är synonymt med att vara besläktad.

Samhällsbetydelse[redigera | redigera wikitext]

Släktskap har i olika kulturer juridisk betydelse för föräldraskap, arvsrätt, förbjudna led, släktskapsjäv samt för tronföljd vid arvmonarkier. Inom kultur- och socialantropologin har språks släktskapsterminologi kategoriserats i ett antal släktskapssystem. I synnerhet innan 1970-talets poststrukturalism tolkades släktskapssystemen som uttryck för regelbundna samhällsstrukturer och mönster av nära sociala relationer i småskaliga samhällen, med psykologiska, sociologiska och juridiska dimensioner. Om språket exempelvis gör skillnad på korskusiner (barn till syskon av samma kön) och parallellkusiner (barn till syskon av olika kön) tolkas det som tecken på att korskusiner anses giftbara i den aktuella kulturen. Släktskapsterminologi tolkas också som tecken på om matrilinjär, patrilinjär eller kognatisk härstamning tillämpas i en kultur, det vill säga om ett barn ärver och tillhör sin mors, fars eller bådas linje (klan) i klansamhällen där klanens medlemmar kan representera varandra juridiskt. Exempelvis om språket likställer en mans söner och systersöner tolkas det som tecken på att avunkulatet (relationen mellan en morbror och systerson) präglas av att mannen är en auktoritet under systersonens uppväxt, och systersonen ärver sin morbror, vilket är vanligt vid matrilinjär härstamning.[2][3]

Klaner, stammar och etniska folkgrupper är större sociala grupper, ofta bildade kring släkter med en gemensam stamfader eller -moder (en människa, gud eller totem, det vill säga ett mytologiskt djur) och har under historien ofta varit grund för nationsbildande. En dynasti är en härskarsläkt.

Kända släkter som uppstått under medeltiden kallas ibland ätter; med ätt avses emellertid vanligen kungliga och adliga släkter oavsett ålder.[4] Medlemskap i en släkt förvärvas framför allt genom börd och – vid adliga släkter – genom agnatisk härstamning, det vill säga på svärdssidan genom fädernet, och medlemmar har ofta samma släktnamn. Sedan Riddarhusordningens status som lag avskaffades i Sverige, saknar ordet släkt juridisk definition, och kan i många fall beteckna ett kognatiskt släktskap det vill säga som innefattar både manliga och kvinnliga led. Släktskapet gäller både i sidled om samtida personer, och i upp- och nedgående led om dem som varit och som kommer.[1]

Etymologier[redigera | redigera wikitext]

Ordet släktskap är bildat till substantivet släkt, som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur kommer av fornordiskans släkte, som härrör från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanska verbet slahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'.[1] Ordet finns även i danskan och norskan. Isländskan använder i stället ordet ættingi, som är avlett till ätt på samma sätt som ättling, samt orden frændi och frænka, vilka dock inte räknas som könsneutrala. Svenskan har likaledes orden frände och fränka (av frändkona, där frände är släkting och kona kvinna) som föråldrade benämningar, där frände är släkting (eller i utvidgad mening för att uttrycka samhörighet) och fränka specifikt kvinnlig släkting.

I ordböckerna nämns även de sinsemellan besläktade orden skyldungur i isländskan och skylding i norskan, men dessa är numera sällsynt förekommande i båda språken.

Släktforskning[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Genealogi och Genealogi i Sverige

En persons antavla eller anlista visar dennes anor (förfäder), medan en stamtavla visar personens ättlingar. Dessa släktskapsrelationer bildar ett släktträd som kan kartläggas med genealogiska metoder, i dagligt tal kallat släktforskning.

Släktsskapssystem[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kinship terminology, 2013-07-22.

Inom strukturalistisk kultur- och socialantropologin har olika språks släktskapsterminologi varit ett centralt forskningsfält. Området grundades av antropologen Lewis H. Morgan (1818-1870), som menade att släktskapstermerna bland de flesta icke-europeiska folk används i syftet att klassificera personer i sociala grupper snarare än att beskriva deras biologiska relationer.[2] Morgan definierade sex klassifikatoriska släktskapssystem:[5]

Hawaiianskt släktskap
det mest klassifikatoriska systemet, skiljer endast mellan kön och generation. Således kan syskon och kusiner inte särskiljas (samma termer används för båda typerna av släktingar).
Sudanesiskt släktskap
det mest beskrivande, två typer av släktingar har inte samma term. Syskon särskiljs från kusiner, och olika termer används för varje typ av kusin (farbrors barn, fasters barn, mosters barn och morbrors barn).
Eskimåsläktskap
har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan släktingar i rätt nedstigande led (de som följer direkt enligt en släktlinje) och sidosläktingar (med blodsband, men inte en rak släktlinje). Linjära släktband har mycket beskrivande termer, släktband på parallella linjer har mycket klassifikatoriska termer. Således särskiljs syskon från kusiner, medan alla typer av kusiner grupperas tillsammans. Det engelska språkets släktskapstermer faller in i "Eskimo"-typen.
Irokesiskt släktskap
har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan syskon av olika kön i föräldragenerationen. Syskon grupperas samman med giftbara parallellkusiner (barn till syskon av samma kön), medan särskilda termer används för korskusiner (barn till syskon av olika kön). En genealogisk relation genom ett par syskon av samma kön är klassat som blodsband, medan relation via syskon av motsatt kön kan betraktas som svågerskap (eng. in-law). Trots att det inte finns någon genetisk skillnad mellan parallell- och korskusiner, är i vissa kusinäktenskap i vissa samhällen tillåtet mellan korskusiner, men tabu mellan parallellkusiner. Dessutom kallar man sin moster "mor" och sin farbror "far". Däremot användare man separata begrepp om sin morbror och sin faster (ofta begreppen för "svärfar" och "svärmor", eftersom korskusiner kan vara fördelaktiga som äktenskapspartner).
Kråkindianskt släktskap (crow-terminologi)
som Irokesiskt, men gör ytterligare skillnad mellan mors och fars sidor. Släktingar på moderns sida har mer beskrivande ord, och släktingar på faderns sida har mer klassifikatoriska termer. Således är Kråkindianskt släktskapsystem som Irokesikt släktskapsystem, med tillägget att en fars matrilinjära släktingar grupperas tillsammans, utan generationsskillnader, så att samma term används för både sin faster och fasterdotter, etc. Kråkindiander förmodas ha levt i ett matrilinjärt samhällssystem. Efter äktenskapet, flyttade mannen till svärmors hus. I matrilinjära samhällen är morbrodern därmed i regel en auktoritet med ett avgörande inflytande på systersonens uppfostran, och den senare ärver ofta morbroderns egendom och status. Eftersom morbrors barn i crow-terminologi likställs med hans egna barn har crow-terminologi tolkats som uttryck för matrilinjära släktlinjer. Detta i motsats till kulturer med patrilinjär härstamning, där avunkulatet präglas av att morbrodern står som överseende motpol till den stränge fadern.[2][3]
Omaha-släktskap
som Irokesiskt, men gör ytterligare skillnader mellan mors och fars sidor. Släktingar på moderns sida av familjen har fler klassifikatoriska termer, och släktingar på faderns sida har mer beskrivande termer. Således är Omaha-släktskap som Irokesiskt, med tillägget att ett antal släktingar som tillhör en mors patrilinjära härstamning grupperas samman, utan hänsyn till generationsskillnader, så att samma term används för både en morbror som en morbrors son, etc.

Släktskapsterminologi i svenska språket[redigera | redigera wikitext]

En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen "-männing" används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation (barnbarns barnbarn till en gemensam ana). I äldre källor definieras fyrmänning även som syskonbarns barnbarn.[6] Tabellen nedan visar dialektala synonymer som förekommer i olika landsändar.[7][8]

Den högra kolumnen visar grad av släktskap (eng. degree of relatedness) inom biologin, det vill säga sannolikheten att en gen som den ena personen är bärare av, och som är ovanlig i befolkningen, också delas av den andra personen. Denna koefficient introducerades 1922 av genetikern Sewall Wright.[9] Koefficienten får ett högre värde än som anges i tabellen om anförlust inträffat, det vill säga om samma person förekommer som ana på flera positioner i ett släktträd.

Generation Benämning Benämning Benämning* Benämning** Benämning*** Benämning**** Grad av släktskap
1:a generation Enäggstvilling,
annat syskon (bror om det är en man, syster om det är en kvinna),
eller halvsyskon (om bara den ena föräldern är gemensam)
1
1/2
1/4
2:a generation Kusin[10] Tvåmänning[11] 1/8
3:e generation Syssling[12] Tremänning[13] A-kusin Andrakusin Småkusin Nästkusin 1/32
4:e generation Brylling[14] Fyrmänning[6] B-kusin Tredjekusin 1/128
5:e generation Pyssling[15] Femmänning[16] C-kusin Fjärdekusin 1/512
6:e generation Sexmänning[17] D-kusin Femtekusin 1/2048

* Gotland. ** Norra Norrland bland annat i Tornedalen. *** På finlandssvenska. ****Blekinge, Skåne och Halland

Syskon[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Syskon

Syskon kallas personer som har samma föräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger man halvsyskon. Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). Ett manligt syskon kallas bror medan ett kvinnligt kallas syster.

Kusin[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kusin

Kusin,[10] eller tvåmänning[11], är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra. En kusin till x är alltså en person som är barn till ett syskon till x:s far eller mor. Alltså mammas brors/systers barn eller pappas brors/systers barn. Kusiner är barnbarn till en gemensam ana.

Syssling[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Syssling

Sysslingar,[12] nästkusiner eller tremänningar,[13] är två personer vars föräldrar är kusiner. Andra ord för syssling är nästkusin, a-kusin, andrakusin och småkusin. Sysslingar är barnbarnsbarn till en gemensam ana. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar med varandra.

Brylling[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brylling

Bryllingar,[14] eller fyrmänningar,[6] är två människor vars föräldrar är sysslingar. Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet. Bryllingar är barnbarns barnbarn till en gemensam ana. Barn till bryllingar blir femmänningar.

Femmänning[redigera | redigera wikitext]

Femmänning[16] är en släkting i femte led, det vill säga barn till bryllingar. Femmänningar är barnbarns barnbarns barn till en gemensam ana. Femmänningar kallas ibland även pysslingar[15] (ålderdomligt, men ändå tillkommit som skämtsamt uttryckt sent i historien) eller bryllingbarn.

Sexmänning[redigera | redigera wikitext]

Sexmänning[17] är en släkting i sjätte led, det vill säga barn till femmänningar, pysslingbarn. Sexmänningar är barnbarns barnbarns barnbarn till en gemensam ana. En skämtsamt använd synonym som tillkommit sent i historien är trassling, [18][19] vilket även kan avse komplicerade eller avlägsna släktrelationer generellt.

Alternativa betydelser[redigera | redigera wikitext]

Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes 1702–1721 om soldater i ersättningsregementen.

Övriga släktskapsrelationer[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Alternativa
beteckningar
Relation Grad av släktskap
Far Pappa, Fader Manlig förälder 1/2
Mor Mamma, Moder Kvinnlig förälder 1/2
Styvfar[20] Styvpappa,
Bonuspappa
Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man, blir denne barnets styvfar ≈0
Styvmor[21] Styvmamma,
Bonusmamma
Om ett barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny kvinna, blir denna barnets styvmor ≈0
Adoptivfar Adoptivpappa En man som adopterar ett barn ≈0
Adoptivmor Adoptivmamma En kvinna som adopterar ett barn ≈0
Gudfar[22] Fadder[23] Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudfar. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges i samband med dopkandidatens dopgudstjänst. Manlig gudförälder. Annat namn för gudförälder är Fadder. ≈0
Gudmor[24] Fadder Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudmor. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges i samband med dopkandidatens dopgudstjänst. Kvinnlig gudförälder. Annat namn för gudförälder är Fadder. ≈0
Son Manligt barn 1/2
Dotter Kvinnligt barn 1/2
Styvson Om ett manligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiske son dennes styvson ≈0
Styvdotter Om ett kvinnligt barns ena biologiska förälder gifter om sig med en ny man/kvinna, blir förälderns biologiska dotter dennes styvdotter ≈0
Adoptivson Manligt barn som blivit adopterat ≈0
Adoptivdotter Kvinnligt barn som blivit adopterat ≈0
Fosterson[25] Manligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led ≈0
Fosterdotter[26] Kvinnligt barn som inte adopterats, men bor hos en familj där ingen av föräldrarna är släkt med barnet i rakt nedstigande led ≈0
Fosterfar[27] Fadersfigur eller manlig förebild i en familj där ett barn bor, men där barnet inte är släkt med familjen i rakt nedstigande led eller har adopterats. ≈0
Fostermor[28] Modersfigur eller kvinnlig förebild i en familj där ett barn bor, men där barnet inte är släkt med familjen i rakt nedstigande led eller har adopterats. ≈0
Fosterbror[29] Andra barn i en familj där ett specifikt barn bor, men där detta barn inte är släkt med familjen i rakt nedstigande led eller har adopterats. ≈0
Gudson[30] Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Manligt gudbarn. ≈0
Guddotter[31] Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Kvinnligt gudbarn. ≈0
Bror Broder Man med samma föräldrar/förälder som en annan person 1/2
Syster Kvinna med samma föräldrar/förälder som en annan person 1/2
Brorson Nevö[32] Brors son 1/4
Brorsdotter Niece[33] Brors dotter 1/4
Systerson Nevö Systers son 1/4
Systerdotter Niece Systers dotter 1/4
Make Man Manlig person som någon har ingått äktenskap med ≈0
Maka Hustru, Fru Kvinnlig person som någon har ingått äktenskap med ≈0
Sambo Person som någon är sammanboende med under äktenskapsliknande förhållanden. ≈0
Fästmö[34] Kvinna som någon har förlovat sig med. ≈0
Fästman[35] Man som någon har förlovat sig med. ≈0
Farfar En faders far 1/4
Farmor En faders mor 1/4
Morfar En mors far 1/4
Mormor En mors mor 1/4
Syskonbarn Barn till ens syskon 1/4
Farbror[36] Onkel[37] Fars bror,
eller ingift farbror om fars systers man (även om vuxna män generellt).
1/4
≈0
Faster[38] Tant[39] Fars syster,
eller ingift faster om fars brors hustru.
1/4
≈0
Morbror[40] Onkel Mors bror, eller
ingift morbror om mors systers man.
1/4
≈0
Moster[41] Tant Mors syster, eller
ingift moster om mors brors hustru.
1/4
≈0
Svåger[42] (Förr måg) Systers man eller hustrus bror. Se även svågerpolitik. ≈0
Svägerska[43] Brors hustru eller makes syster. ≈0
Svärfar[44] (Förr måg) Make/makas far ≈0
Svärmor[45] Make/makas mor ≈0
Svärson Måg[46] Avkomlings make ≈0
Svärdotter[47] Avkomlings maka ≈0
Gammelfarfar Fars eller mors farfar (dvs farfars far eller morfars far) 1/8
Gammelfarmor Fars eller mors farmor 1/8
Gammelmorfar Fars eller mors morfar 1/8
Gammelmormor Fars eller mors mormor 1/8
Gammelfarbror Fars eller mors farbror 1/8
Gammelfaster Fars eller mors faster 1/8
Gammelmorbror Fars eller mors morbror 1/8
Gammelmoster Fars eller mors moster 1/8
Frände[48] Avlägsen manlig släkting
Fränka[49] Avlägsen kvinnlig släkting
Relationerna mellan begrepp för släktskap i svenska språket.

Ytterligare etymologi[redigera | redigera wikitext]

Nevö (av franskans neveu, som i sin tur kommer från latinets nepos) är en sällan använd benämning för brorson eller systerson. Ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[50] då svenska språket var mycket influerat av franskan, men blev aldrig särskilt etablerat utanför den snäva adliga och borgerliga krets som föredrog detta "finare" ord framför brorson och systerson, som funnits i svenskan sedan forntiden.[51][32]

Niece (av franskans nièce, som i sin tur kommer från latinets neptia) är motsvarande sällan använda benämning för brorsdotter eller systerdotter. Även det ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[52] som ett "finare" alternativ till fornsvenskans brorsdotter och systerdotter.[53][33]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Släkt (Tryckår 1978)
  2. ^ [a b c] Släktskap i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2013-07-22.
  3. ^ [a b] [1] i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  4. ^ "Ätt" i Nordisk familjebok
  5. ^ Lewis Henry Morgan (1871), "Systems of Consanguinity and Affinity of the Human Family"
  6. ^ [a b c] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fyrmänning
  7. ^ Anbytarforum: Efter syssling kommer?, läst 24 april 2014
  8. ^ Anbytarforum: Dialektala skillnader på tvåmänningar, läst 24 april 2014
  9. ^ Wright, Sewall (1922). ”Coefficients of inbreeding and relationship”. American Naturalist "56": sid. 330–338. 
  10. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Kusin
  11. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Tvåmänning
  12. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Syssling
  13. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Tremänning
  14. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Brylling
  15. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Pyssling
  16. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Femmänning
  17. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Sexmänning
  18. ^ Saisonen: magasin för Konst, nyheter och moder, Volym 4, 1919
  19. ^ Victor Örnberg, Svenska Ättartal
  20. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Styvfar
  21. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Styvmor
  22. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Gudfar
  23. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fadder
  24. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Gudmor
  25. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fosterson
  26. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fosterdotter
  27. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fosterfar
  28. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fostermor
  29. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fostermor
  30. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Gudson
  31. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Guddotter
  32. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Nevö
  33. ^ [a b] SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Niece
  34. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fästmö
  35. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fästman
  36. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Farbror
  37. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Onkel
  38. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Faster
  39. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Tant
  40. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Morbror
  41. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Moster
  42. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Svåger
  43. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Svägerska
  44. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Svärfar
  45. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Svärson
  46. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Måg
  47. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Svärdotter
  48. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Frände
  49. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Fränka
  50. ^ Nationalencyklopedin: nevö Länkad 2011-09-30
  51. ^ Nationalencyklopedin: brorson Länkad 2011-09-30
  52. ^ Nationalencyklopedin: niece Länkad 2011-09-30
  53. ^ Nationalencyklopedin: brorsdotter Länkad 2011-09-30

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]