Mellankrigstiden
 |
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. Motivering: Dålig struktur och bitvis mycket dåligt språk (2011-04) Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Mellankrigstiden är den historiska perioden 1918-1939, det vill säga mellan första världskrigets slut och andra världskrigets början. Begreppet är en retronym, som började användas först efter periodens slut.
Efter första världskrigets slut tvingades Tyskland att betala skadestånd till segrarmakterna Frankrike, USA och Storbritannien. För att sätta press på Tyskland ockuperade franska trupper Ruhrområdet. Där låg de flesta tyska industrierna.
Den tyska regeringen försökte komma undan genom att trycka mer valuta. Genom den skenande inflationen som uppstod blev till slut situationen ohållbar då det gick 4 000 000 000 000 Papiermark på en dollar i slutet av 1923.[källa behövs] Ett vanligt frimärke kostade hundratals miljoner mark. Människors besparingar blev värdelösa, det blev omöjligt att sälja hus och det lönade sig inte att arbeta.
[redigera] Bättre tider, och bakslag
Mellankrigstiden är berömd för sina konjunktursvängningar, som det "glada 1920-talet", som framför allt andra halvan av 1920-talet kallas, och "Den stora depressionen" som utlöstes vid börskraschen i USA i 1 oktober 1929.
Under andra hälften av 1920-talet steg levnadsstandarden för de flesta människor i Tyskland och andra industriländer. USA lånade ut pengar till Tyskland. Industrin kom sakta igång och Frankrike drog sig tillbaka från Ruhrområdet, men Tyskland fick inte flytta dit några egna soldater.
I september 1929 kom ett bakslag för ekonomin. Det hela började i USA. Jordbruket där hade inte fått del av de goda tiderna. Produktionen hade ökat kraftigt under första världskriget, men sedan fick bönderna svårt att bli av med vete och majs. När kriget var slut behövdes inte lika mycket livsmedel. Priserna sjönk till hälften. Jordbrukarna försökte hålla sina inkomster uppe genom att odla mer. Då blev det mer livsmedel på marknaden och priset sjönk ännu mer. De som levde av jordbruk fick ont om pengar och fick inte råd att köpa mer än det allra nödvändigaste i butikerna. Tusentals bönder var tvungna att lämna sina gårdar.
Fabriker som tillverkade kläder och skor sålde mindre och tvingades avskeda anställda. Då ökade arbetslösheten och gruppen som inte hade pengar att köpa varor för blev större. Även andra fabriker fick svårt att sälja och började avskeda mer personal. Butiker gick i konkurs.
Kreugerkraschen kom 1932 som utlöstes av depressionen och många människor i hela världen förlorade sina besparingar.
[redigera] Ekonomi och politik
De dåliga tiderna under 1930-talet ledde i en del länder till extremare politik. Tydligast märktes detta i Tyskland där nazistpartiet under Adolf Hitler fick mer makt efter löften om arbete, mat och ordning. Det Hitler lovade folket att utkämpa det efterfrågan ville. Adolf Hitler var karismatisk och framstod som en stark person, många människor lockades av hans löften om bättre levnadsförhållande och revansch.
I andra länder, till exempel Sverige och USA, byggdes socialförsäkringssystemet ut.
