Mikael Agricola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Mikael Agricola
Mikael Agricola, teckning av Albert Edelfelt
Mikael Agricola, teckning av Albert Edelfelt
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Åbo stift biskop
Period 15541557
Företrädare Martin Skytte
Efterträdare Petrus Follingius

Prästvigd ca 1531
Biskopsvigd 1554 av Botvid Sunesson i Strängnäs domkyrka
Född ca 1507 i Torsby, Pernå socken
Död 9 april 1557 i Nykyrka socken

Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507[1] i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift (då halva Finland), rektor för Åbo skola och uppfattas som det finska skriftspråkets fader.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Agricola var son till en nyländsk bonde och hans skolgång började i Viborg. Han gick tidigt över till protestantismen och blev 1529 sekreterare åt biskopen Martin Skytte i Åbo stift. Han studerade teologi och språk i Wittenberg för både Martin Luther och Philipp Melanchthon under perioden 1536–1539. Efter att ha utexaminierats som magister återvände han till Åbo för att bli rektor vid katedralskolan i Åbo, vilket han var fram till 1548 då han tog arbete som biskop Skyttes assistent fram till dennes död i slutet av år 1550. 1554 tillsattes han som biskop i Åbo stift och blev därmed Finlands förste protestantiske biskop.

Det finska skriftspråkets fader[redigera | redigera wikitext]

Han kallas ofta det finska skriftspråkets fader, då han publicerade de första tryckta böckerna på finska[1][a] och genom dessa skapade en skriftspråksnorm. Den första boken var Abckiria, ABC-boken, som var en samling av de viktigaste områdena inom den kristna tron såsom budorden, Fader vår, trosbekännelsen m.m. Sedan följde den cirka 900 sidor tjocka böneboken Rucouskiria 1544, sedan hans översättning av Nya Testamentet, Se Wsi Testamenti, 1548 och Davids psalmer 15511552 till finska[1] Han gav även ut Luthers Lilla Katekes med flera böcker. Han baserade sitt skrivsätt på svenskan, eftersom Finland var en del av svenska riket och svenska var det förhärskande språket i landets officiella liv, vid sidan om tyska och latin.

Var han lärt sig finska är omtvistat. Hans hemby var svenskspråkig men hans mor kan ha varit från det finskspråkiga inlandet. Vissa drag i hans språk tyder på influenser i barndomen, både från inlandet och från estniskan (kontakterna över Finska viken var rätt livliga), också om hans finska språk i huvudsak bygger på dialekterna i sydväst. Det är tydligt att han hade lätt för språk, varför hans goda och idiomatiska finska kan ha inhämtats senare än i hemmet.

Hans dödsdag den 9 april är vedertagen flaggdag i Finland och firas som finska språkets dag.

Freden i Novgorod[redigera | redigera wikitext]

Efter Gustav Vasas ryska krig 1555-1556 sändes Agricola i en delegation [b] i februari 1557 till Moskva för att fredsförhandla med Ivan IV Vasiljevitj (Ivan den förskräcklige). Uppdraget lyckades och freden slöts i Novgorod den 2 april 1557, men Mikael Agricola avled den 9 april i sin släde under hemresan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dessa nio böcker trycktes i kungliga boktryckeriet i Stockholm under perioden 1543–1552.
  2. ^ I delegationen till Moskva ingick även ärkebiskop Laurentius Petri, riksråden Sten Leijonhuvud, Bengt Gylta, Knut Lillie samt sekreteraren Olov Larsson.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Anna Perälä (2008) Mikael Agricola. Det kungliga boktryckeriets mest betydande kund., Biblis, nr.43, sid:3-23, ISSN 1403-3313

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]