Militär själavårdspersonal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marinpastor N. D. Lindner leder en minnesgudstjänst över dödade besättningsmedlemmar ombord på amerikanska slagskeppet USS South Dakota efter japanska flygattacker under Slaget om Filippinska sjön 19 juni 1944.

Militär själavårdspersonal är en personalkategori i många länders försvarsmakter, som har till uppgift att medverka vid soldaternas religionsutövning, som gudstjänster, firande av religiösa högtider och annat som i det civila livet utförs av det egna samfundet. En särskilt viktig del av den militära själavården är att hjälpa soldaterna att hantera döden. Det kan ske genom själavårdande samtal, genom den militära själavårdspersonalens deltagande i militära begravningar och genom det vardagliga gudstjänstlivet.

Allteftersom landets och militärens religiösa sammansättning kan den militära själavårdspersonalen tillhöra olika religioner och olika trossamfund. Militär själavårdspersonal har samma folkrättsliga skydd som sjukvårdspersonal.

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Från vänster till höger: judisk fältrabbin, muslimsk fältimam, katolsk fältpräst.

Den militära själavårdspersonalen i Frankrike administreras av Sjukvårdstjänsten (Service de la santé), en egen försvarsgren, men de tjänstgör i alla försvarsgrenar.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

De svenska fältprästernas historia går tillbaka till 1621, då fältkonsistoriet inrättades. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades fältpräster. Den militära själavården fick en modern form 1962. Den militära själavården skulle ledas av en fältprost som skulle ingå i dåvarande Försvarsstaben. En stabspastor skulle finnas vid varje militärbefälhavarestab (MB-stab), och varje försvarsgren, alltså armén, marinen och flygvapnet, skulle ha en militärpastor. Rekryteringsbasen var präster i de ordinarie församlingarna.

Fältpräster ingick i försvarets krigsförbandfördelningsnivå och där i Sektion III. I organisationen skulle det ingå en ordinarie fältpräst och en ställföreträdande fältpräst. Den ene av dem skulle vara en präst i Svenska kyrkan, den andre en pastor från något frikyrkosamfund.

Idag (2012) leds den militära själavården centralt av fältprosten. Fältprosten lyder direkt under Försvarsmaktens personaldirektör. I Högkvarterets personalstab ingår en stabspastor, som ansvarar för själavården för Högkvarterets personal och för personalen vid Försvarsmaktens logistik. Vid varje militärdistrikt finns en militärpastor som leder den regionala verksamheten. Under dessa finns fältpastorer (värnpliktiga präster och pastorer krigsplacerade som själavårdspersonal). Dessutom finns en eller flera bataljonspastorer med utlandsuppdrag.

Befattningen utövas oavsett trosinriktning. I religiösa frågor representerar fältpastorn sitt eget trossamfund, men skall ordna kontakt med fältpastorer från andra trossamfund.

Fältpastorn ansvarar för den militära själavården vid förband enligt förbandschefens anvisningar. Fältpastorn skall därvid:

  • utarbeta underlag för själavårdens ledning
  • genomföra korum, minnesgudstjänster och kyrkliga handlingar
  • genomföra enskild själavård
  • utbilda i krisstöd och folkrätt.
  • på begäran utföra de vanliga kyrkliga tjänsterna som vigsel och dop och liknande.

En särskild uppgift är att stödja verksamheten vid de så kallade soldathemmen.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Militärpastor Jorma Heiskanen utdelar nattvarden i en korsuKollafronten 1940

I den finländska försvarsmakten kallas den militära själavårdspersonalen militärpräster och militärdiakoner. Militärprästerna ansvarar för den militära själavården, och det finns både lutherska och ortodoxa militärpräster. Vid mobilisering, repetitionsövningar och vid internationella uppdrag kan själavården även skötas av militärdiakoner. Det finns 26 heltidsanställda militärpräster och ca 20 deltids- och arvodeanställda. Förutom dessa finns det värnpliktiga präster, präster och diakoner i reserven samt präster och diakoner som tjänstgör vid de finländska trupperna i internationell uppdrag.

Militärprästerna tillhör befälet. De bär uniform i tjänsten, men under gudstjänster och kyrkliga förrättningar bär de prästdräkt. I stället för militär gradbeteckning bär militärprästerna tjänstegradstecken.

Grad Jämställd grad
Militärpastor Major
Fältprost Överstelöjtnant
Fältbiskopen Generalmajor

I den militära hierarkin jämställs militärdiakoner med militärtjänstemän.

Extern länk: Det kyrkliga arbetet inom försvarsmakten

Norge[redigera | redigera wikitext]

Den norska försvarsmaktens fältpräster ansvarar för den militära själavården oberoende av trossamfund, och tillhör Feltprestkorpset (FPK), en försvarsgrensövergripande personalkår. Kårens chef är feltprosten, som ingår i den norska försvarsstaben. Fältprosten är som stabsofficer religiös och etisk rådgivare till chefen för den norska försvarsmakten. Fältprästkåren fungerar även som ett kontrakt (prosteri) inom Oslo stift och är i religiöst hänseende underställt biskopen i Oslo.

Fältprosten har överstes grad. I övrigt kan norska fältpräster ha militära grader från sergeant till överstelöjtnant.

Externa länkar: Feltprestkorpset Feltpresters distinksjoner

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Prästerna i den danska försvarsmakten kallas værnspræster. Som chef för den militära själavården finns en militärprost, værnsprovst, för varje försvarsgren; en fältprost för armén, en örlogsprost för marinen och en flygarprost för flygvapnet. Militärprostarna ingår i respektive försvarsgrensstab. De är i religiöst hänseende underställda biskopen av Köpenhamn.

De danska militärprästerna är alla präster i den danska statskyrkan, som samtidigt som de verkar som församlingspräster i en civil församling är deltidstjänstgörande i försvarsmakten. Det fanns år 2002, 96 fältpräster för armén, 7 örlogspräster för marinen och 15 flygarpräster för flygvapnet. Fältprosten är tillika kyrkoherde vid Kastelskirken i Köpenhamn. Örlogsprosten är tillika kyrkoherde för Holmens kirke i Köpenhamn och kontraktsprost för Holmens kontrakt, där även Kastellkyrkans församling ingår. Till tjänsten som flygarprost är ingen särskild civil kyrklig befattning knuten. Till de danska militärprästerna räknas även de värnpliktiga teologerna. Det är värnpliktiga som avlagt teologisk ämbetsexamen men ännu inte prästvigts.

De danska militärprästerna står utanför den militära rangordningen. De bär dock gradbeteckningar som anger deras grad som militärpräster (präst, prost eller värnpliktig teolog).

Extern länk: Gradbeteckningar för militärpräster i den danska armén

Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Den schweiziska försvarsmakten har fältpräster från de katolska och protestantiska statskyrkorna, men inga från frikyrkorna. De protestantiska kan även vara kvinnor. Varje bataljon har sedan sin egen fältpräst. Dessa lyder under en tjänstegrenschefer för den militära själavården i varje brigad och försvarsområde. Dessa lyder i sin tur under tjänstegrenschefen för den militära själavården i den schweiziska arméstaben.

Schweiziska fältpräster (Feldprediger), diakoner (Feldprediger Diakon) och församlingsassistenter (Feldprediger Pastoralassistent) kallas sedan 2003 Armeeseelsorger, och alla har graden Hauptmann Armeeseelsorger och tjänsteställning som kapten, oberoende av innehavd befattning. För att bli fältpräst krävs genomgången militär grundutbildning, fälttjänstduglighet, genomgången teologisk utbildning på akademisk nivå samt prästvigning eller motsvarande.

Extern länk: Armeeseelsorge

Se även[redigera | redigera wikitext]