Mindre teatern

Från Wikipedia

För andra teatrar som kallats Mindre teatern, se Mindre teatern (olika betydelser).
För andra betydelser, se Nya teatern.
Mindre teatern. Teckning av Hilding Nyman

Mindre teatern i Stockholm uppfördes 1842 vid Östra Trädgårdsgatan (nuvarande Kungsträdgårdsgatan) av kaptenen och teaterledaren Anders Lindeberg. Huset låg intill- och norr om hörnhuset, nuvarande gamla Jernkontorets hus, vid Arsenalsgatan. Teatern hette från början Nya teatern, och hade från 1846 namnet Mindre teatern, men i folkmun kallades den Lindebergska teatern eller -scenen. För fasaderna svarade arkitekten Johan Adolf Hawerman och för planerna byggmästaren Carl Hallström.[1] Teatern byggdes om 1860 och försågs med en ny fasad av Johan Fredrik Åbom.[2]

Teatern köptes 1863 av Karl XV,[3] som överlät den på Kungliga Teatern att användas som talscen för det borgerliga skådespelet och lustspelet. Den nya talscenen som fick namnet Kungliga Dramatiska Teatern invigdes i september 1863 med ett skådespel av Gustav III.[4] Sista föreställningen på "Dramatiskan", som den då kallades,[5] spelades 1907. Huset revs 1910 inför uppförandet av Stockholms Enskilda Banks huvudkontor[1]


Dramaten flyttade sin verksamhet till den nuvarande byggnaden vid Nybroplan som stod klar 1908.

  • Teaterbyggnaden före rivningen
  • Fasaden mot Kungsträdgården
    Fasaden mot Kungsträdgården
  • Salongen sedd från scenen
    Salongen sedd från scenen

Uppsättningar

Nya teatern 1842-1846

Anders Lindeberg (1842-1846)

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1842 Agne
Pehr Henrik Ling Premiär 1 november 1842[6]
Edvard Stjernström
Invigningsföreställning
Prövningen
Onkel Adam Premiär 1 november 1842[6]
Georg Norrby
Invigningsföreställning
1845 Nu ska vi roa oss
Einen Jux will er sich machen		 Johann Nestroy Premiär 14 maj 1845[7]

Mindre teatern 1846-1863

Ulrik Torsslow och Edvard Stjernström (1846-1850)

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1846 Mor och son
Charlotte Birch-Pfeiffer Premiär 6 oktober 1846[8]
Clavigo
Johann Wolfgang von Goethe Premiär 21 oktober 1846
Ulrik Torsslow, herr Björkman, Charlotte Lindmark, Edvard Stjernström[9]
Betjänten professor
Die beiden Hofmeister		 Louis Angely Premiär 21 oktober 1846
Edvard Stjernström, Ludvig Zetterholm, herr Malmström, fröken Frösslund, fröken Embring, Edvard Swartz[9]

Ulrik Torsslow (1850-1854)

Edvard Stjernström (1854-1863)

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1855 Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius och August Söderman[10]
1860 Majkungen
Frans Hedberg Premiär 3 maj 1860
Scenografi Marcus Larson[11]
1861 Kotteriernas makt
La camaraderie		 Eugène Scribe Premiär 6 december 1861
Fröken Hammarstrand, Fredrik Deland, Edvard Stjernström, Adolf Hellander, Rickard Wagner[12]

Dramaten (1863-1907)

År Produktion Upphovsmän Regi Noter
1871 En trappa upp och på nedre botten
August Blanche[13] Premiär 2 april 1871
Frun av stånd och frun i ståndet
Frans Hedberg[14]
Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche[14]
1846 och 1946 August Blanche[15]
Fabriksflickan
Johann Nestroy
Bearbetning Frans Hodell[16]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[17]
Valborgsmässoaftonen
Frans Hedberg [18]
1875 En lektion i matlagning
Louis-Adolphe Turpin de Sansay[19]
Visitlådan
Frans Hodell[19]
Svensken i Paris
Frans Hodell[20]
Gubbar på kärleksäventyr[21]
Löjtnanten och hans kalfaktor
Frans Isak von Heland[22]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[23]
Översättning Ernst Wallmark		 Premiär 4 februari 1875
Fru ärkehertigen
Madame l'archiduc		 Jacques Offenbach och Albert Millaud[24]
Översättning Ernst Wallmark
Han reser för sitt nöje
Trottmann le touriste		 Bernhard Lopez och Charles Narrey[25]
En soirée i Kåkbrinken
M. Choufleuri restera chez lui le...		 Jacques Offenbach och M. de Saint Rémy[25]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[26]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel[27]
Lucifers minister
Erik Bøgh[28]
Syfröknarna
Frans Hodell[29]
Prinsessan av Trebizonde
La princesse de Trébizonde		 Jacques Offenbach, Charles-Louis-Étienne Nuitter och Étienne Tréfeu[30]
Skuggsidor eller Mor och dotter
Eugène Grangé och Lambert Thiboust[31]
Kusin Rocambole och hans arvingar
Le docteur Chiendent, ou L'heritage de Rocambole		 Charles Varin[32]
Ett resande teatersällskap
August Blanche[32]
Läderlappen
Die Fledermaus		 Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée[33]
1876 Jag bränner min svärmor
Julius Rosen[34]
Kamrer Pettersons nyårsvisiter
Frans Hodell[34]
Trettio millioner
Les Trente Millions de Gladiator		 Eugène Labiche och Philippe Gille[35]
Den förmente prinsen
Der verwünschte Prinz		 Wenzel Müller[35]
De övergivna
Les Deux Orphelines		 Adolphe d'Ennery och Eugène Cormon[36]
Presidenten
W. Kläger[37]
Herr Boisjolis bröllopsäventyr
Les deux noces de Boisjoli		 Alfred Duru[37]
Nerkingarne
Axel Anrep[38]
En lektion i matlagning
Georges Douay[39]
En söndag på Amager
En Søndag paa Amager		 Johanne Luise Heiberg[40]
Peder Rank och hans fästmö
Olof Hermelin och Karl Johan Lewerth[41]
Den grå paletån
Den graa Paletot		 Erik Bögh[41]
På egen botten
Richard Gustafsson[42]
Giroflé-Girofla
Charles Lecocq, Albert Vanloooch Eugène Leterrier Gästspel av Södra Teatern[43]
Min Leopold
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[44]
Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell Gästspel av Södra Teatern[44]
Till Österland vill jag fara
Gustaf Bellander[45]
Sköna Helena
La belle Hélène		 Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[46]
Trubaduren
Il trovatore		 Giuseppe Verdi, Salvatore Cammarano och Leone Emanuele Bardare Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[47]
Tsar och timmerman
Zar und Zimmermann		 Albert Lortzing Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[47]
Judinnan
La juive		 Jacques Fromental Élie Halévy och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[47]
De muntra fruarna i Windsor
Die lustigen Weiber von Windsor		 Otto Nicolai och Salomon Hermann Mosenthal Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[48]
Tannhäuser
Richard Wagner Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[48]
Figaros bröllop
Le nozze di Figaro		 Wolfgang Amadeus Mozart och Lorenzo da Ponte Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[49]
Fra Diavolo
Daniel Auber och Eugène Scribe Gästspel av Richard Hennebergs operasällskap[50]
Nu ska vi roa oss
Einen Jux will er sich machen		 Johann Nestroy[51]
Duellen
Le Duel de Benjamin		 Émile Jonas och Eugène Mestépès[52]
Familjen Danicheff
Les Danicheff 		Pierre Nevsky[53]
Fatinitza
Franz von Suppé, Friedrich Zell och Richard Genée[54]
1878 Lille hertigen
Le petit duc		 Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy[55]
1882 Greven av Monte Christo
Le Comte de Monte-Cristo		 Alexandre Dumas den äldre[56]
Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson[57]
Carbonanerna
Carl Zeller och Moritz West[58]
1883 Gengångare
Gengangere		 Henrik Ibsen[59]
1886 Ett dockhem
Et Dukkehjem		 Henrik Ibsen[60]
Klädeshandlaren
Le gendre de M. Poirier		 Émile Augier[60]
Tre par
Alexander Kielland[60]
1889 Gnistan[61]
Lärt folk i stubb
Les Femmes savantes		 Molière[61]
Sveas fana[61]
Pépa[61]
Den vilda jakten[62]
Frun från havet
Fruen fra havet		 Henrik Ibsen[62]
Hjärter dam[62]
Duvals skilsmässa
Les Surprises du divorce		 Alexandre Bisson och Antony Mars[62]
En Parisare
Le Parisien		 Edmond Gondinet[62]
Galeotto
El gran Galeoto		 José Echegaray[62]
En räddande engel
Anne Charlotte Leffler[62]
Han är inte svartsjuk[62]
I telefon[62]
En kopp thé[62]
Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew		 William Shakespeare[63]
Guldfiskar
Goldfische		 Franz von Schönthan och Gustav Kadelburg[62]
En räddare
Tor Hedberg[64]
Trassel[64]
Mellan fyra ögon[65]
Lilla svärmor
Belle-maman		 Victorien Sardou[65]
Kärlekens komedi
Kjærlighedens Komedie		 Henrik Ibsen[66]
Exemplets makt
Henri Meilhac och Ludovic Halévy[67]
En för bägge och bägge för en
Fælles sag		 Emma Gad[67]
1890 Chamillac
Octave Feuillet[68]
1895 Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius[69]
1896 Dora
Victorien Sardou[70]
Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou[70]
Unge grefven
Knut Michaelson[70]
1906 Minna von Barnhelm
Gotthold Ephraim Lessing[71]
Livets maskerad
Maskerade		 Ludwig Fulda[72]
Fregattkaptenen
The Sea Captain or, the birthright		 Edward Bulwer-Lytton[73]
Ära
Die Ehre		 Hermann Sudermann[73]

Se även

Referenser

Tryckta källor

  • Nordensvan, Georg (1918). Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Senare delen, 1842-1918. Stockholm: Bonnier. Libris 8073966 
  • Selander, Nils; Selander Edvard (1920). Två gamla Stockholmares anteckningar. Stockholm: Norstedt. Libris 421795 
  • Stockholms teatrar i Nordisk familjebok (första upplagan, 1891)

Noter

  1. ^ [a b] Stockholms Teaterlokaler 1801-1898, Stiftelsen Arena Teater Institutet
  2. ^ KulturNav: Åbom, Johan Fredrik
  3. ^ Stjernström: Teater eller Varieté, avsnitt 2
  4. ^ Nationalencyklopedin; Dramaten
  5. ^ Tjänstekvinnans son av August Strindberg
  6. ^ [a b] ”Stockholm den 2 Nov.”. Aftonbladet: s. 2. 2 november 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-11-02/edition/0/part/1/page/2. Läst 5 maj 2016. 
  7. ^ ”Spektakel”. Aftonbladet: s. 1. 13 maj 1845. http://tidningar.kb.se/4112678/1845-05-13/edition/s/part/1/page/1. Läst 5 maj 2016. 
  8. ^ ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 7 oktober 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-10-07/edition/0/part/1/page/2. Läst 5 maj 2016. 
  9. ^ [a b] ”Stockholm”. Aftonbladet: s. 1. 22 oktober 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-10-22/edition/0/part/1/page/1. Läst 5 maj 2016. 
  10. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-23/3396/2. Läst 11 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 2 maj 1860. http://tidningar.kb.se/4112678/1860-05-02/edition/0/part/1/page/1/. Läst 16 maj 2016. 
  12. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 7 december 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-12-07/3637/1. Läst 17 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-01/1911/3. Läst 6 augusti 2015. 
  14. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-11/1917/3. Läst 6 augusti 2015. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-14/1920/3. Läst 6 augusti 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-15/1921/3. Läst 6 augusti 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-22/1927/3. Läst 6 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-29/1933/3. Läst 6 augusti 2015. 
  19. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-05/3051/3. Läst 30 juli 2015. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-16/3060/3. Läst 30 juli 2015. 
  21. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 27 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-27/3069/2. Läst 30 juli 2015. 
  22. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 januari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-01-28/3070/3. Läst 30 juli 2015. 
  23. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-03/3075/3. Läst 30 juli 2015. 
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-03/3123/3. Läst 30 juli 2015. 
  25. ^ [a b] ”Kristiania teater”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-13/3131/2. Läst 30 juli 2015. 
  26. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-19/3136/3. Läst 30 juli 2015. 
  27. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-24/3141/3. Läst 30 juli 2015. 
  28. ^ ”Från teaterverlden”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-07/3151/2. Läst 30 juli 2015. 
  29. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-06/3279/3. Läst 31 juli 2015. 
  30. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-15/3287/2. Läst 31 juli 2015. 
  31. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 oktober 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-10-28/3298/2. Läst 31 juli 2015. 
  32. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-23/3320/3. Läst 31 juli 2015. 
  33. ^ ”Stockholms-nyheter”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 december 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-12-01/3327/2. Läst 31 juli 2015. 
  34. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-03/3353/3. Läst 9 augusti 2015. 
  35. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-21/3368/3. Läst 9 augusti 2015. 
  36. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-02/3378/3. Läst 10 augusti 2015. 
  37. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-19/3393/3. Läst 10 augusti 2015. 
  38. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-04/3405/3. Läst 11 augusti 2015. 
  39. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-29/3425/3. Läst 11 augusti 2015. 
  40. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 3 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-03/3429/2. Läst 12 augusti 2015. 
  41. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-18/3440/3. Läst 12 augusti 2015. 
  42. ^ ”Teater”. Dagens Nyheter: s. 3. 21 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-04-21/3443/3. Läst 12 augusti 2015. 
  43. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 april 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-02/3452/2. Läst 13 augusti 2015. 
  44. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-15/3463/3. Läst 14 augusti 2015. 
  45. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-22/3469/3. Läst 14 augusti 2015. 
  46. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-08/3457/2. Läst 14 augusti 2015. 
  47. ^ [a b c] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-09/3534/3. Läst 14 augusti 2015. 
  48. ^ [a b] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-15/3539/3. Läst 14 augusti 2015. 
  49. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 17 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-17/3541/3. Läst 14 augusti 2015. 
  50. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-23/3546/3. Läst 14 augusti 2015. 
  51. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 9 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-09/3586/2. Läst 16 augusti 2015. 
  52. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-16/3592/2. Läst 16 augusti 2015. 
  53. ^ ”Teater och musik: Familjen Danicheff”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-23/3598/2. Läst 16 augusti 2015. 
  54. ^ ”Teater och musik: Fatiniza”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-16/3619/2. Läst 17 augusti 2015. 
  55. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  56. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015. 
  57. ^ ”Tidningsannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 15 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-15/5441/3. Läst 8 augusti 2015. 
  58. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 november 1882. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1882-11-23/5448/3. Läst 8 augusti 2015. 
  59. ^ Ord och Bild 1909 s. 60
  60. ^ [a b c] Ord och Bild 1892 s. 525
  61. ^ [a b c d] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-02/7355b/2. Läst 28 juli 2015. 
  62. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 11 maj 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-05-11/7412a/2. Läst 28 juli 2015. 
  63. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-24/7499a/2. Läst 29 juli 2015. 
  64. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 november 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-11-18/7572a/3. Läst 29 juli 2015. 
  65. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 10 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-10/7591/2. Läst 28 juli 2015. 
  66. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 november 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-11-28/7581/2. Läst 29 juli 2015. 
  67. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  68. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-31/7607/3. Läst 28 juli 2015. 
  69. ^ Ord och Bild 1895 s. 5
  70. ^ [a b c] Ord och Bild 1895 s. 6
  71. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-22/13144a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  72. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-28/13150a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  73. ^ [a b] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 1. 8 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-08/13160b/1. Läst 7 augusti 2015. 

Externa länkar

v • r
Kungliga Dramatiska Teatern
Stora Bollhuset 1788–1792 · Gustav III:s opera 1792–1793 · Arsenalsteatern 1793–1825 · Gustav III:s opera 1825–1863 · Mindre teatern 1863–1907 · Dramaten vid Nybroplan 1908– · Elverket 1997–
v • r
Kungsträdgårdsgatan
FastigheterSankta Eugenia katolska församling, Kungsträdgårdsgatan 12
Historik
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mindre_teatern&oldid=36439055”