Morganatiskt äktenskap
Morganatiskt äktenskap (mlat. matrimonium ad morganaticam) är ett äktenskap mellan en manlig medlem av furstehus och en kvinna av lägre rang: dvs högadel, lågadel eller ofrälse. Kvinnan och de blivande barnen fick, genom ett särskilt avtal, ingen delaktighet i vare sig mannens bördsrätt, stånd och villkor. Brukligt var att mannen gav bort en del av sin fasta förmögenhet som morgongåva (morganatica), eftersom varken barn eller hustru hade någon arvsrätt efter mannen.
I motsats till konkubinatet räknas i kyrkligt hänseende det morganatiska äktenskapet som ett fullgiltigt äktenskap i avseende på att samlivet inte gav upphov till horsbrott. Bruket att mannen vid sådan vigsel räcker vänstra handen åt bruden har givit anledning till benämningen äktenskap till vänster (ty. Ehe zur linken Hand). Även ordet "vänsterprassel" härrör från denna sedvänja.
Denna form av äktenskap har förekommit ända sedan medeltiden, i såväl Italien – matrimonia lege salica – som i Tyskland. Även män tillhörande högadel och lågadeln kunde ingå morganatiska äktenskap med ofrälse kvinnor. Det fanns även motsvarigheter till de morganatiska äktenskapen, då en kvinna av furstlig börd, utan att avstå från sin ställning, gifte sig med en icke jämbördig man.
Kända exempel på morganatiska äktenskap [redigera]
- 1615, Kung Kristian IV av Danmark och Kirsten Munk.
- 1835, Alexander, hertig av Württemberg och Claudine Rhédey von Kis-Rhéde
- 1850, Kung Fredrik VII av Danmark och Louise Rasmussen (grevinnan Danner).
- 1851, Prins Alexander av Hessen-Darmstadt och Julia von Haucke
- 1880, Kejsar Alexander II av Ryssland och Jekaterina Dolgorukova.
- 1900, Ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike och Sophie von Chotek (furstinna av Hohenberg).
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Morganatic marriage
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
