Fredrik VII av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik VII
Porträtt av kung Fredrik från 1861 av Vilhelm Gertner
Kung av Danmark
Regeringstid 20 januari 1848–15 november 1863
(&&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 år och &&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299 dagar)
Företrädare Kristian VIII
Efterträdare Kristian IX
Valspråk Folkets kärlek, min styrka
Gemåler Vilhelmina av Danmark
Mariana av Mecklenburg-Strelitz
Louise Rasmussen
Ätt Huset Oldenburg
Far Kristian VIII
Mor Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
Född 6 oktober 1808
Amalienborgs slott i Köpenhamn
Död 15 november 1863
(&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055 år och &&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040 dagar)
Glücksburgs slott i Schleswig
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik VII (danska: Frederik 7.), född 6 oktober 1808, död 15 november 1863, var kung av Danmark från 1848 till 1863. Han var son till Kristian VIII av Danmark och hans första gemål, Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter föräldrarnas skilsmässa 1810 blev Fredrik uppfostrad bland främlingar och uppehöll sig senare några år i utlandet, särskilt i Genève. 1826 utnämndes han till generalmajor, och gifte sig 1828 med sin kusin Vilhelmina av Danmark , men hans oregelbundna liv och festande ledde till skilsmässa. Hans oregerliga liv ledde till att Fredrik VI förvisade honom först till Island, sedan till Fredericia.

Då hans far 1839 besteg tronen, utnämnde han sin son till guvernör över Fyn och kommenderande general över Jylland och Fyn men genomdrev i gengäld Fredriks äktenskap med Mariana av Mecklenburg-Strelitz 1841. Likaledes barnlöst slutade även detta äktenskap i skilsmässa, till dels för att kronprinsen inte ville överge sin älskarinna, Louise Rasmussen, som efter Fredriks tronbestigning 1850 blev hans hustru i ett morganatiskt äktenskap och grevinna Danner.[1]

Fredriks liv blev nu lyckligare, särskilt när han fick tillfälle att lämna regeringsbestyren i Köpenhamn. Hans hälsa var dock inte den bästa, då han led av glomerulonefrit, något som inte blev bättre av en ymnig alkoholkonsumtion. Grevinnan Danner, hade dock framgångar i att få honom att minska sitt drickande. Överklassens missnöje med grevinnan Danner var något som gjorde honom mycket förbittrad.

Fredrik VII hade ett stort intresse för friluftsliv, och studiet av dansk arkeologi var ett annat av hans stora nöjen.[1]

Folklig och enkel till sitt sätt, delade han sedan 1847 barndomsvännen Carl Emil Bardenfleths planer på en konstitutionell författning. Efter sin tronbestigning 20 januari 1848 avsade han sig redan 28 januari enväldesmakten. 21 mars avskedade han faderns rådgivare och kallade de nationalliberala ledarna till makten. Han hade redan som kronprins tillsammans med Poul Christian von Stemann gentemot sin far försvarat danskhetens rätt i Slesvig.

Han kom under sitt första regentår att stödja regeringens Eiderprogram, och tanken på Slesvigs delning strandade 1849 på hans motstånd. Han blandade sig dock inte i riksförsamlingens förhandlingar 1848-49. Efter viss tvekan gjodkände han den nya grundlagen 5 juni 1849. Senare försökte han dock att inte blanda sig i den danska politiken, efter Bardenfleths tillbakaträdande biföll han Christian Albrecht Bluhmes konservativa regering, och kom under de fortsatta åren att stödja den politiska riktning som för tillfället hade överhanden.[1]

Fredrik VII var, trots sina många fel och brister, en mycket folkkär kung. I slutet av hans regeringstid utbröt dock stora problem, vilka förebådade frågan om Schleswig-Holstein.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 1) med Vilhelmina av Danmark (skilda 1837) (dotter till Fredrik VI av Danmark)
Gift 2) med Mariana av Mecklenburg-Strelitz (skilda 1846)
Gift 3) morganatiskt 1850 med sin älskarinna, balettdansösen Louise Rasmussen, som fick namnet grevinna Danner.

Fredrik VII dog barnlös och med honom utslocknade huvudgrenen av huset Oldenburg, vilken avlöstes av den Oldenburgska sidogrenen Glücksburg.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Fredrik V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Kristian VIII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig of Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotte Sophie av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
Kung Fredrik VII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotte Sophie av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan August of Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise, grevinna Reuss av Schleiz
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932