Myrsyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myrsyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn Metansyra
Kemisk formel CH2O2 eller
HCOOH
Molmassa 46,03 g/mol
Utseende Färglös, vätska
CAS-nummer 64-18-6
SMILES O=CO
Egenskaper
Densitet 1,22 g/cm³
Löslighet (vatten) Löslig
Smältpunkt 8,4 °C
Kokpunkt 100,8 °C
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
NFPA 704

NFPA 704.svg

2
3
1
 
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Lösning med 85 procent myrsyra.

Myrsyra, metansyra, HCOOH, är den enklaste av karboxylsyrorna och därmed den enklaste organiska syran. Myrsyra utsöndras bland annat från giftkörtlarna hos vissa myrarter, därav namnet. Myrsyrans salter kallas formiater från syrans latinska namn, acidum formicum. Namnet kommer från formica som betyder "myra". Härav kommer även orden formaldehyd och formalin.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Myrsyra är till skillnad från de flesta andra karboxylsyror en relativt stark syra och bör därför handskas med försiktighet. Myrsyra är precis som ättiksyra löslig i vatten och är även löslig i många andra organiska lösningsmedel. Till skillnad från många andra karboxylsyror såsom ättiksyra kan myrsyra under normala förhållanden inte bilda sin anhydrid, det vill säga formylformiat. Vill man bilda myrsyrans anhydrid kan man låta formylfluorid och natriumformiat reagera vid –78 °C. Med en alken kan myrsyra bilda estrar, formiatestrar.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

När metanol och kolmonoxid kombineras med en stark bas som natriumhydroxid (NaOH) produceras estern metylformiat (CH3HCO2) som sedan medelst hydrolys kan sönderdelas till metanol och myrsyra.

\rm CH_3OH + CO \rightarrow CH_3HCO_2
\rm CH_3HCO_2 + H_2O \rightarrow HCOOH + CH_3OH

Myrsyra bildas också när man destillerar en blandning av oxalsyra (C2O2[OH]2) och glycerol. I denna reaktion fungerar glycerol som en katalysator.

\rm C_2O_2(OH)_2 \rightarrow HCOOH + CO_2

Myrsyra produceras ofta som biprodukt vid andra organiska reaktioner, men för att tillverka lika mycket syra som används behöver man producera mer än det man får som biprodukt.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Myrsyra används i stor utsträckning i lantbruk i samband med ensilering av grönmassa vid vallskörden. Oftast används flytande ensileringsmedel bestående av myrsyra i kombination med andra syror eller konserveringsmedel. Myrsyra används även för bekämpning av varroakvalster i bisamhällen, då en 60% lösning i vatten får avdunsta. Myrsyra kan också användas i laboratorier för att framställa kolmonoxid.

Säkerhet, giftighet, hälsofaror[redigera | redigera wikitext]

Vid kontakt med koncentrerad myrsyra på kroppen (speciellt ögonen) kan frätsår skapas. Myrsyra utanpå kroppen är inte giftig, men om man dricker syran kan man få frätsår i strupen. Syran är lättflyktig och ångorna från koncentrera syra irriterar ögonen och de övre luftvägarna.[1]

Frätande Irriterande
Frätande        Irriterande

Koncentration Märksymbol
2%-10% Irriterande (Xi)
10%-90% Frätande (C)
>90% Frätande (C)

En av de saker som orsakar metanolens (träspritens) giftighetär att , även kallad levern bryter ner metanol till myrsyra vilket sänker blodets pH-värde. Detta tillstånd, acidos, kan i sig vara livshotande.

Förekomst i naturen[redigera | redigera wikitext]

Förutom hos myror finns även myrsyra i brännhåren hos brännässla (Urtica dioica)[2][3], svett och urin.[4]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bo Birgersson, Olov Sterner, Erik Zimerson: Kemiska hälsorisker. Toxikologi i kemiskt perpektiv kap. "Karlboxylsyror". Liber Hermods, 1983.
  2. ^ Henriksson, Anders (2000). Naturkunskap B. Gleerups Utbildning AB. sid. 63. ISBN 91-40-63503-1 
  3. ^ http://www.ne.se/brännässla - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18 mars 2014
  4. ^ http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-branns-nasslor - läst datum: 18 mars 2014 - från tidningen allt om vetenskap med startsidan: http://www.alltomvetenskap.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]