Oxalsyra

Oxalsyra
Systematiskt namn	Etandisyra
Kemisk formel	C2O2(OH)2 eller (COOH)2
Molmassa	90,035 g/mol
Utseende	Vita eller färglösa kristaller
CAS-nummer	144-62-7
SMILES	OC(=O)C(O)=O
Egenskaper
Densitet	1,9 g/cm³
Löslighet (vatten)	95 g/l
Smältpunkt	102 °C
Kokpunkt	157 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara	Hälsovådlig
NFPA 704	1 3 0
LD50	7500 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Oxalsyra (C₂O₂(OH)₂) är en relativt stark (3000 gånger starkare än ättiksyra) karboxylsyra som finns i flera olika växter, exempelvis harsyra och rabarber. Namnet kommer från det vetenskapliga namnet för harsyra, Oxalis acetosella. Oxalsyrans salter kallas oxalater.

Framställning

Syran tillverkas genom oxidation av kolhydrater eller glukos, med hjälp av salpetersyra eller luft och vanadinpentoxid. Som prekursor används vanligen etylenglykol eller glykolsyra.

Egenskaper

Ämnet är svagt giftigt, och irriterar mag- och tarmkanalen vid intag. Det reagerar med kroppens kalcium och bildar kalciumoxalat som är svårlösligt i vatten. Vid alltför stort intag av oxalsyra eller andra oxalater fälls kalciumoxalat ut och man kan drabbas av kalciumbrist eller njursten.

Vissa metaller kan angripas av oxalsyra även i måttliga koncentrationer. Exempel på sådana metaller är olika aluminiumlegeringar. Även galvaniserade ytor reagerar starkt med oxalsyra.

Användning

Oxalsyra kan med fördel användas för att ta bort rostfläckar, så kallad flygrost, metallspån från dubb och plogblad som kan fastna i lacken på bilar under vintern.

Oxalsyra kan även användas för att bleka mörknade föremål av ek, exempelvis trösklar.

Oxalsyra används inom biodling för bekämpning av varroa, endast oxalsyra-2-hydrat skall användas.

Se även

• Malonsyra
• Bärnstenssyra