Natt och Dag

Från Wikipedia
Version från den 25 december 2017 kl. 21.49 av Critici (Diskussion | Bidrag) (källan ger inte täckning för först)
Den här artikeln handlar om adelsätten Natt och Dag. För blomman, se Natt och dag (växt).
Natt och Dag
Adelsätten Natt och Dags vapensköld: 'Delad i guld och blått.
Adelsätten Natt och Dags vapensköldSvenska riddarhuset
Stamfarriddaren Nils Sigfridsson
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1631
GradAdlig ätt nr 13
Friherriga ätten Natt och Dag
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1653
Gradfriherrig ätt nr 23
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1677

Natt och Dag är en månghövdad svensk uradlig ätt från Östergötland, varav den adliga ätten nummer 13, känd från 1280 enligt Riksarkivet, utgör den äldsta nu levande svenska, adliga ätten.

Släktens äldste kände stamfader var riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend, Nils Sigridsson (Sigritæson, död tidigast 1299), känd sedan 11 maj 1280. Sitt testamente gjorde han den 16 juli 1299 och förordnade då att han skulle begravas i Askeby kloster bredvid sin maka. Från dennes sonsons sonsons son, riksrådet, riddaren och lagmannen i Närke, Magnus Bengtsson (död mellan 1473 och 1477) härstammar den nu kända ätten. Dennes sonsons sonson introducerades på Riddarhuset 1625.

Den nu utdöda friherreliga ätten hade nummer 23 i Riddarhuset.[1] En annan friherrlig ätt från släkten, Sture nr 187, är likaså utslocknad.

Namnet anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. Genealogen Rasmus Ludvigsson kallade ätten på 1500-talet Dag och natt. I en uppräkning över släkter hos riddarhuset 1632 kallas den slächten som föhra Natt och Dagh. Det är dock först i början av 1700-talet som medlemmarna själva börjar skriva sig såsom Natt och Dag.[2]

Ätten var länge betydelsefulla vid området Njudung i Småland där den residerade på slotten Ekesjö Hovgård, strax utanför nuvarande Sävsjö stad. Natt och Dags betydelse för området återspeglas i Sävsjö kommuns vapen där ättens vapensköld utgör den botten på vilken en bild av Ekesjö slott finns återspeglat.

Gabriel Anrep, en släktforskare på 1800-talet, spekulerade:

Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.

Den 6 september 2012 hade 57 personer i Sverige efternamnet Natt och Dag.[3]

Heraldiskt vapen

  • Sköld: Delad i guld och blått.
  • Hjälm: Sex påfågelfjädrar mellan två fänikor.

I början av 1500-talet präglades svenska mynt med ätten Natt och Dags vapen,[4] med anledning av att medlemmar av släkten var riksföreståndare.

Medlemmar i urval

Galleri

Se även

Referenser

Noter

Källor

  • Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del II : von Nackreij-Örnskiöld, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1900, s. 2f
  • Natt och Dag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Externa länkar