Norrköpings stad

Norrköpings stad
(före 1384–1970)
Norrköpings stadsvapen
Län	Östergötlands län
Landskap	Östergötland
Centralort	Norrköping
Kommunkod	0581
Numera del av	Norrköpings kommun

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Norrköpings stad. För orten se Norrköping, för dagens kommun, se Norrköpings kommun.

Norrköpings stad var en tidigare kommun i Östergötlands län.

Administrativ historik

Norrköping tros ha fått stadsrättigheter för första gången i början av 1300-talet. Det är dock oklart vem som gav dem dessa den första gången. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är undertecknat den 7 april 1384 av kung Albrekt av Mecklenburg.

Enligt privilegiebrevet omfattade staden då ett stort område, som till stor del var obebyggt. I öster gick gränsen då i nuvarande Kristinagatan, i söder längs Albrektsvägen, i väster vid Färgaregården och i norr mellan den plats där Finspångsrondellen och resterna av Johannisborg nu finns.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden utökades genom inkorporeringar:

• 1916 med Östra Eneby landskommun med Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle
• 1918 med Sankt Johannes landskommun
• 1936 med Borgs landskommun
• 1952 med Tingstads landskommun och Styrstads landskommun

1971 gick staden upp i den då nybildade Norrköpings kommun.

Åren 1872–1966 stod staden utanför landstinget i Östergötland och skötte landstingsangelägenheterna i egen regi.

Norrköpings stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) som förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Norrköpings tingsrätt.

Den ursprungliga stadsförsamlingen var Sankt Olofs församling, som 1879 namnändrades till Sankt Olai församling och 1885 till Norrköpings Sankt Olai församling och från 2010 till Norrköpings S:t Olofs församling. Från 15 augusti 1613 fanns också Tyska församlingen som efter 1885 namnändrades till Norrköpings Hedvigs församling. Från 1 maj 1885 fanns också Norrköpings Norra församling som 1935 namnändrades till Norrköpings Matteus församling. Med inkorporeringarna tillkom församlingar som hört till motsvarande landskommuner.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0470 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar Östra Eneby socken, Sankt Johannes socken och Borgs socken.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.

S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974.

Geografi

Norrköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 242,04 km², varav 204,86 km² land.

Tätorter i staden 1960

Tätort	Folkmängd
Norrköping	&&&&&&&&&&084325.&&&&&084 325
Smedby	&&&&&&&&&&&02273.&&&&&02 273
Lindö	&&&&&&&&&&&01057.&&&&&01 057
Svärtinge	&&&&&&&&&&&&0768.&&&&&0768
Ljunga, del av	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 97,6 %. Norrköping var 1960 Sveriges fjärde största tätort, efter Malmö och före Västerås. Detta kan jämföras med tätortsavgränsningen den 31 december 2010 då Norrköping var Sveriges tionde största tätort.

Politik

Mandatfördelning i valen 1912–1966

Valår	V	S	SP	C	FR	FP	LP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1912		7				4		41	7 4 41	52
1914		8				2		42	8 42	52
1916		9				3		43	9 3 43	55
1918		13				4		42	13 4 42	59
1919		26				3		31	26 3 31	60	56,6	52
1920		31				4		25	31 4 25	60	40,2	53
1922	3	30						27	3 30 27	60	41,7	54
1926	4	30			2		1	23	4 30 23	60	54,2	55
1930		33	1		3			23	33 3 23	60	59,4	56
1934		37				3		20	37 3 20	60	61,0	55
1938		41				3		16	41 3 16	60	67,9	55
1942	3	37				3		17	3 37 3 17	60	66,4	53
1946	8	34				5		13	8 34 5 13	60	78,0	50 10
1950	1	39				9		11	39 9 11	60	83,6	49 11
1954	3	33				11		13	3 33 11 13	60	80,9	50 10
1958	1	35		1		6		17	35 6 17	60	80,0	50 10
1962	1	37		1		9		12	37 9 12	60	81,6	50 10
1966	5	28		4		9		14	5 28 4 9 14	60	82,9	53
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

Noter

^a Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 83 531. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.
^b Tätorten Ljunga var delad mellan Norrköpings stad (51 inv.) och Västra Vikbolandets landskommun (199 inv.)

Tryckta källor

• Kulturmiljökommittén (1974). Miljöer och hus i Norrköpings innerstad. Norrköpings kommun. Libris 155886