Påsmöss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Påsmöss
Dipodomys ordii
Dipodomys ordii
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Castorimorpha
Familj Påsmöss
Heteromyidae
Vetenskapligt namn
§ Heteromyidae
Auktor Gray, 1868
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Påsmöss, kindpåsspringmöss eller kängururåttor (Heteromyidae) är en familj i ordningen gnagare med arter som lever i Nord- och Centralamerika.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur har påsar av päls vid utsidan av kinderna för att förvara föda i dem. Insidan av påsarna kan flyttas utåt för att rengöra kroppsdelen. Angående arternas utseende finns stora skillnader mellan de olika släktena. Flera arter har ett typiskt mössutseende, men hos två släkten, Microdipodops och Dipodomys, har arterna kraftig utvecklade bakre extremiteter för att göra långa hopp. Kroppens längd ligger mellan 6 och 18 centimeter och svanslängden mellan 5 och 21 centimeter. Deras pälsfärg är oftast anpassade till markens färg i utbredningsområdet[1].

Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 1/1 M 3/3, alltså 20 tänder.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Familjens utbredningsområde sträcker sig från södra Kanada över USA och Centralamerika till Colombia och Ecuador. Mexiko har största antalet arter. Påsmöss finns i olika habitat, de förekommer både i öknar och i tropisk regnskog eller andra områden.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur skapar avancerade tunnelsystem under markytan. De är aktiva på natten och vilar på dagen i sina bon. Födan utgörs av frön och andra växtdelar samt i mindre skala av maskar och insekter. Ofta bäras födan i de nämnda påsarna till bon för att lämna den i särskilda förvaringskamrar. Vid kallt eller blött väder stannar påsmöss i bon och lever av sitt förråd.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Trots olikartad utseende är påsmöss nära släkt med kindpåsråttor. Gemensamma kännetecken är pälsfikorna och likheter i skallens och tändernas uppbyggnad. Ibland sammanfattas bägge grupper till en gemensam familj.

Till familjen räknas 6 släkten med tillsammans omkring 60 arter[1] som enligt Hafner & Hafner är fördelade på tre underfamiljer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  • J.C. Hafner & M.S. Hafner: Evolutionary relationships in Heteromyid rodents. I: Great Basin Naturalist Memoirs 1983, bd. 7, S. 3-29
  1. ^ [a b c] Family Heteromyidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 6 december 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]