Känguruspringmöss

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Känguruspringmöss
individ av okänd art
individ av okänd art
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Castorimorpha
Familj Påsmöss
Heteromyidae
Släkte Känguruspringmöss
Dipodomys
Vetenskapligt namn
§ Dipodomys
Auktor Gray, 1841
Arter
se text
Hitta fler artiklar om djur med

Känguruspringmöss (Dipodomys) är ett släkte i familjen påsmöss bland gnagarna. De förekommer huvudsakligen i öknar och halvöknar av sydvästra USA och Mexiko. Namnet syftar på deras rörelsesätt, då de liksom känguruer hoppar på sina bakre extremiteter.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

I släktet finns omkring 21 arter med en kroppslängd mellan 100 och 200 millimeter. Därtill kommer en ungefär lika lång svans. Vikten varierar mellan 35 och 180 gram. Påfallande är deras långa bakre extremiteter som används för att hoppa. Arternas pälsfärg är anpassade till ökensanden med olika nyanser av brun, buken är nästan alltid ljusare. Många arter har vita strimmor vid höfterna. Svansen är ofta svart med en tofs av långa hår i spetsen.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Känguruspringmöss fyller i Nordamerika samma ekologiska nisch som ökenspringråttan i Afrika och Asien eller mindre australisk punghoppråtta (Antechinomys laniger) i Australien. Dessa djur har liknande egenskaper som uppkom genom konvergent evolution. Känguruspringmöss gömmer sig i underjordiska bon som skydd mot hettan.

Föda utgörs av blad, frön, frukter och andra vegetabiliska ämnen samt insekter. Många arter lagrar födan i bon. Till exempel hittades hos en individ av arten Dipodomys spectabilis 6 kilogram födoämnen. Liksom andra påsmöss har de ett slags påse vid kinden som används för att bära födan. För att tömma påsen har de särskilda muskler. Alla arter har doftkörtlar vid skuldrorna och vissa arter markerar sitt revir med avföring.

Mellan november och mars vistas en del arter bara vid nymåne utanför bon. På så sätt blir de inte upptäckta av fiender som prärievarg och ugglor. Vid mindre tillgång till föda avviker de från detta beteende.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Vanligen skiljs mellan de följande 21 arter:

Känguruspringmöss och människor[redigera | redigera wikitext]

Vissa känguruspringmöss är jämförelsevis talrika. De lever ibland i närheten av fält och äter sädesväxter men de är inte lika skadliga som andra gnagare. Tidigare fanns fler arter som dog ut på grund av människans direkta eller indirekta inverkan. En del arter föredrar områden med många buskar. Dessa försvann efter att buskarna röjdes och därför etablerade sig känguruspringmöss som föredrar öppna landskap.

IUCN listar fyra arter som starkt hotade eller sårbara. Särskilt hotad är arten Dipodomys gravipes på Baja California som redan tidigare hade ett begränsat utbredningsområde och som hotas genom förstöringen av habitatet. Kritisk är situationen även för de andra arterna med begränsad utbredning.

De följande underarterna är antingen utdöda eller akut hotade:

  • Dipodomys microps russeolus, på Dolphin Island i Great Salt Lake, dog troligen ut efter stora översvämningar under 1940-talet.
  • Dipodomys microps alfredi, på Gunnison Island i Great Salt Lake, antagligen utdöd.
  • Dipodomys heermanni morroensis, lever eller levde vid kustlinjen av Morro Bay, hotad genom urbanisering.
  • Dipodomys nitratoides nitratoides och Dipodomys nitratoides exilis, förekommer i San Joaquin Valley i Kalifornien och är akut hotade.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 februari 2009.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0801857899