PUK (organisation)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

PUK (Kurdistans Patriotiska Union) var en del av det första kurdiska partiet Partiye demokrata Kurdistan som grundades av mulla Mustafa Barzani1950-talet. PUK var inte alls del av det kurdiska partiet utan bildades av flera organisationer bland annat av Komala som bildades 1970 och var en marxistisk-leninistisk organisation.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Patriotic Union of Kurdistan (PUK) bildades den 1 juni 1975, genom ett samarbete mellan Jalal Talabani och Nawshirwan Mustafa. Detta efter ett missnöje med Kurdistans demokratiska patriotiska allians (KDP). 1975 bröt de sig ur partiet och bildade Komala-komala bildades år 1970- (en grupp marxister, som bestod av kurder från norra Irak. Partiet hade stor stöd från soranitalande kurder, som var liberala akademiker. Även inom "Komala" fanns en höger-vänsterfalang. De liberala kallade sig för PUK (Kurdiska Patriotiska Unionen), och de som antog en marxistisk ideologi kallade sig fortfarande för Komala uttalas [Kåmalla]. År 1984 fick PUK ett avtal med Baathpartiet, vapenvila och amnesti för PUK-medlemmar. Kurdiska barn fick nu studera på sitt modersmål. Alla skolböcker översattes från arabiska till kurdiska från årskurs ett till tolv.

PUK skapade en egen gerillaarmé och kämpade mot Saddam Husseins baathregim i Irak under hela 1980-talet. När Kuwaitkriget började såg PUK sin chans och mobiliserade sina styrkor i de kurdiska städerna. USA lovade att stödja deras aktioner mot Saddam Hussein, men när PUK-styrkorna attackerade blev de svikna av och USA lämnades ensamma emot Saddam Hussein. Efter cirka två år avbröt Saddam Hussein avtalet mot PUK och de blev förföljda. Återigen gick alla medlemmar i landsflykt i bergsområden samt till Iran. Där bosatte många kurder mellan 1986-1990.

Hatet mot Saddam Hussein hade vuxit enormt under 1980-talet, då Saddams Baath-parti utförde en kampanj som kom att kallas för Al-Anfal. Den resulterade i att hundratusentals kurder mördades och fängslades och än idag hittar man massgravar från denna tid. Den mest omtalade delen av Al-Anfal-kampanjen är bombningen av staden Halabja i mars 1988, då biologiska vapen dödade 5 000 människor inom loppet av några minuter.

Under 1990-talet utkämpade PUK och PDK ett blodigt inbördeskrig mot varandra vilket var en stor påfrestning för det krigströtta folket som upplevde ännu en svår period, men denna gång på grund av de egna ledarnas agerande.

Under Irakkriget var PUK en av USA:s viktigaste allierade. Uppgifter säger att det även var PUK:s säkerhetsstyrkor som hittade Saddam Hussein i hans gömställe.[källa behövs]

Idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är PUK:s grundare Jalal Talabani president i Irak och partiledare för PUK. PUK styr över ett område på ungefär 10 000 kvadratmeter och har ett utbrett stöd bland den kurdiska befolkningen i Irak. På senare tid har PUK kritiserats för att förbjuda oliktänkande och för korruption. Under Irakvalet ställde de kurdiska partierna PUK och PDK upp som ett och samma parti och fick över 25% av totala rösterna, vilket gjorde det möjligt för Jalal Talabani att väljas till president.

PUK har länge varit aktiva i Sverige och många PUK-politiker har varit bosatta och "skolade" i Sverige. Efter Irak-kriget återvände många av dessa hem.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]