Paul Claudel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Paul Claudel.

Louis Charles Paul Claudel, född 6 augusti 1868 i Villeneuve-sur-Fère i Aisne, död 23 februari 1955 i Paris, var en fransk författare och diplomat. Han var bror till skulptören Camille Claudel.

Han debuterade 1882 med L'endormie ('Den sovande'). Under en vesper i Notre-Dame i Paris den 25 december 1886 genomgick han en religiös omvändelse och blev en hängiven katolik. Som diplomat var han först som konsul förlagd till New York 1895, därefter till Shanghai, Peking, Tientsin, Frankfurt am Main från 1911 samt Hamburg. Därefter var han från 1916 minister i Rio de Janeiro, i Köpenhamn från 1919, i Tokyo från 1921 och i Washington från 1926.

Han skrev dramer och lyrik, som präglades av religiös mystik, och han var influerad av symbolismen. Han tog även tydliga intryck av Aischylos, vars verk Orestien han översatte till Franska. Bland hans verk märks prosaverket Connaissance de l'est (1900), dramerna Tête d'or (1890), L'Annonce faite à Marie (1912; 'Bebådelse'), trilogin L'otange, Le pain dur och Le père humilié (1911-19), samt Le Soulier de Satin (1929, 'Sidenskon'), som utspelar sig i 1500-talets Spanien. Dessutom lyrikverken Cinq Grandes Odes (1910; 'Anden och vattnet'), Vers d'exil (1911-12), Trois poèmes de guerre (1915), samt Corona benignitatis anni Dei (1915).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]