Röd titiapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röd titiapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Röd titiapa (Callicebus cupres) på Skansen akvariet, Stockholm
Röd titiapa (Callicebus cupres) på Skansen akvariet, Stockholm
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Infraordning Brednäsor
Platyrrhini
Familj Pitheciidae
Släkte Springapor
Callicebus
Art Röd titiapa
C. cupreus
Vetenskapligt namn
§ Callicebus cupreus
Auktor Spix, 1823
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Röd titiapa (Callicebus cupreus) är en primat i släktet springapor som förekommer i nordvästra Brasilien och östra Peru.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Närbild

Arten är en liten primat med tät päls och lång svans. Storleksuppgifterna varierar lite på grund av att vissa populationer antingen räknas som underarter eller som självständiga arter (se systematik). De ligger allmänt vid 28 till 39 cm för längden från huvudet till svansroten och därtill kommer en något längre svans. För vikten anges mellan 1 000 gram (genomsnitt) och 1 500 gram (maximal). Svansen är yvig och används inte som gripverktyg. Pälsen har på ryggen, sidorna och största delen av svansen en gråbrun till mörkbrun färg, extremiteternas insida, buken och ett slags skägg är rödaktiga.[2][3]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Röd titiapa lever i nordvästra Brasilien och östra Peru. Utbredningsområdet begränsas av floderna Marañon i norr, Ucayali i väst och Purus i sydost. Habitatet utgörs av olika sorters skogar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra springapor är arten aktiv på dagen och vistas främst på träd. Individerna hittas sällan på marken. De klättrar ofta på fyra fötter över grenar och har bra förmåga att hoppa. Röd titiapa bildar allmänt mindre grupper (2 till 4 individer) av ett monogamt par föräldrar och deras ungar. Varje flock har ett avgränsat revir som bara i undantagsfall överlappar med reviret av andra grupper. För att visa anspråk på territoriet sjunger hannen och honan varje morgon i duett. Dessutom har arten flera andra läten för kommunikationen. Sällan uppstår strider mellan medlemmar av olika flockar där två revir gränser mot varandra.[2][3]

Födan utgörs främst av frukter (75 %) och dessutom äter de löv, unga växtskott och insekter.[2]

Efter dräktigheten som varar ungefär 130 dagar föds mellan november och mars ett enda ungdjur, sällan tvillingar. Efter en kort tid är hannen huvudansvarig för ungens uppfostring, till exempel genom att bära ungdjuret, och honan ger bara di. Ungen avvänjas efter cirka fyra månader och efter genomsnittlig två år lämnar ungen sin familj. Individer i fångenskap blev upp till 25 år gamla.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Artens utbredningsområde är bara glest befolkat och dessutom lever röd titiapa i några skyddsområden. IUCN listar arten därför som livskraftig (Least Concern).[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Röd titiapa är en av cirka 30 arter i släktet springapor. Enligt Wilson & Reeder (2005) bildar den med 6 närbesläktade arter en artgrupp, den så kallade cupreus-gruppen. Andra zoologer räknar några av dessa 6 arter som underarter till röd titiapa.[4][5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 oktober 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Veiga, L.M. 2008 Callicebus cupreus Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 19 november 2011.
  2. ^ [a b c d] Sproll, I. & E. Sargis. 2007 Callicebus cupreus på Animal Diversity Web (engelska), läst 19 november 2011.
  3. ^ [a b] Sean Flannery, Red Titi på theprimata.com (engelska), läst 19 november 2011.
  4. ^ Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (red.): Mammal Species of the World. A taxonomic and geographic Reference. Johns Hopkins University Press, Baltimore MD 2005, ISBN 0-8018-8221-4. online
  5. ^ Marc G. M. van Roosmalen, Tomas van Roosmalen und Russell A. Mittermeier: A Taxonomic Review of the Titi Monkeys, Genus „Callicebus“ Thomas 1903, with the Description of two New Species: „Callicebus bernhardi“ and „Callicebus stepehnnashi“, from Brazilian Amazonia. In: Neotropical Primates. 10, ISSN 1413-4703, 2002, S. 1–52, PDF.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]