Revy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se livet i revy för näradödenupplevelsen.

Revy är en teatertradition med anor från mitten av 1800-talet.

Revy är en underhållningsform som består av en blandning av musik, dans, sketch och monolog. Till kupletterna och sångerna används ofta kända musikstycken som försetts med nyskrivna texter. I sketcherna behandlas aktuella ämnen med satir och humor.

Revy i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Sverige har en av de starkaste revytraditionerna i världen. Det som kallades den första svenska revyn hade premiär på nyårsdagen 1845 på Nya Teatern i Stockholm. Författaren August Blanche hade hämtat inspiration från de teaterstycken som spelades i Paris vid nyårstid och som behandlade det gångna årets händelser. Bland Blanches efterträdare kan nämnas Frans Hedberg som satte upp ett flertal revyer på Södra Teatern i Stockholm. Andra tidiga revyförfattare i Sverige var Emil Norlander och Axel Engdahl med mycket slagkraftiga texter.

Under 1920-talet utvecklades två spår inom svensk revy, dels lyxrevyn med prakt och överdåd på scenen representerad av Ernst Rolf och dels den satiriska revyformen med skarpa texter som växte fram med Karl Gerhard. Drag av bägge sorterna fanns hos både Rolf och Gerhard. Lyxrevyn och den satiriska revyn bör snarare ses som extrempunkterna på en skala, än som två väsensskilda former. Ett av Karl Gerhards satiriska revynummer signerat är Den ökända hästen från Troja, där han tog kritiserade medlöperi med nazismen under andra världskriget.

Genom åren förändrades revygenren ytterligare. Gösta Bernhard och Stig Bergendorff skapade Casinorevyn och införde den snabba och effektiva crazyhumorn i Sverige på 1940-talet. Povel Ramel präglade revykonsten med sina Knäppupp, som kännetecknades av en originalitet och uppfinningsrikedom utöver det vanliga. Knäppupp tog efter cirkusar och frikyrkor och turnerade landet runt i tält.

Hans Alfredson och Tage Danielsson startade produktionsbolaget AB Svenska Ord och skapade klassiska revyer som Gröna Hund, Gula Hund och Glaset i örat med flera.

Från 1980-talet har Galenskaparna och After Shave med stor framgång fört den svenska revytraditionen vidare.

I dag är revygenren mer sällsynt på de stora teaterscenerna. Revytraditionen hålls vid liv av amatörsällskap som varje år spelar så kallade lokalrevyer eller nyårsrevyer.

Nyårsrevyer har premiär på själva nyårsafton eller upp till flera månader efter, och stor del av numren brukar behandla saker som hänt i under året, på såväl lokalt som riksplan. Ofta används kända melodier som får nya texter.

Lokalrevyerna har en samarbetsorganisation, Riksförbundet Lokalrevyer i Sverige, som årligen delar ut priset Povels penna.

Kända svenska revyartister och revyskapare[redigera | redigera wikitext]