Hagge Geigert

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hagge Geigert
Hagge Geigert och Monica Zetterlund.
Hagge Geigert och Monica Zetterlund.
Född Elof Gösta Harry Geigert
30 juni 1925
Lerdal, Dalsland, Sverige
Död 14 februari 2000 (74 år)
Göteborg, Sverige
Yrke Författare, journalist, teaterdirektör, programledare
Nationalitet Sverige Svensk
Språk svenska
Verksam 19551997

Elof Gösta Harry "Hagge" Geigert (ursprungligen Johansson, namnbyte 1945), född 30 juni 1925 i Lerdal, Dalsland, död i lungemfysem 14 februari 2000 i Göteborg, var en svensk revyförfattare, teaterdirektör, tv-underhållare, författare, journalist och debattör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Hagge Geigert började som journalist på tidningen Bohusläningen i hemstaden Uddevalla, och det var här som han 1945 tog sig pseudonymen Hagge. Det var i Uddevalla som han inledde sin karriär som framgångsrik revyförfattare. 1955 gjorde han sin första revy, Stan kring Thordén. Geigert lyckades locka stora stjärnor som Git Gay, Nils Poppe och Brita Borg till Folkets Hus i Uddevalla. Han upptäckte också nya stjärnskott som Lill Lindfors, Anita Lindblom och Laila Westersund som alla inledde sin artistkarriär hos Geigert.

Under många somrar var han konferencier för de omåttligt populära trivselkvällarna i Kungsträdgården i Stockholm där han presenterade många av dåtidens allra största artister.

Lisebergsteatern och kamper[redigera | redigera wikitext]

Åren 1965–1997 var han teaterchef för Lisebergsteatern i Göteborg där Hagges revy blev en årlig tradition.

Geigert var en satiriker, hans texter var vassa och kvicka. Trots sin uppkäftighet blev han folkkär men också missaktad i vissa kretsar. Han tog tidigt ställning mot nazism och främlingsfientlighet, ett engagemang som grundlades när han efter andra världskriget hjälpte till att ta emot överlevande från förintelselägren.[1]

I början av 1950-talet arbetade Geigert som ombudsman i Folkpartiets ungdomsförbund (FPU).[1] Han var under hela sitt liv också en varm anhängare av staten Israel.[1] Han mordhotades åtskilliga gånger under sitt liv, bland annat av Anders Klarström som senare blev Sverigedemokraternas förste partiledare.[2]

Under 1970-talet blev han utfrusen av den tidens röda teaterelit som ansåg att Geigerts underhållning var för ytlig. Sin sista stora kamp förde han mot tobaksbolagen. Han var själv svårt sjuk i lungemfysem och tog strid på tidningarnas debattsidor mot rökning.

TV-karriär[redigera | redigera wikitext]

Som tv-man gjorde Geigert flera uppskattade underhållningsprogram. Redan 1958 ledde han Måndagsposten. Samma år svarade han för underhållningen under ATP-valvakan då han lyckades sammanföra Tage Erlander och Karl Gerhard.

År 1975 kom tv-serien Gäst hos Hagge som blev en långkörare med miljonpublik. Bland hans många gäster kan nämnas bland andra Georg Rydeberg, Sven Stolpe, Lill-Babs, Sten Broman, Ingvar Carlsson, Olof Palme, Sigge Fürst, Christina Schollin, Anita Ekberg, Anni-Frid Lyngstad och Agnetha Fältskog.

Krönikor[redigera | redigera wikitext]

Under många år var Hagge krönikör i Göteborgs-Posten, där hans kåserier både roade och retade läsekretsen. Flera av hans bästa kåserier finns återutgivna i boken Hagge på hugget som utkom 1990.

Hagge Geigerts grav på Västra kyrkogården i Göteborg.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hagge Geigert var son till nämndeman Ivan Johansson och Boletta Johansson, född Paulsdotter. Han var gift första gången 1958-84 med Kerstin Wahlqvist, dotter till fabrikör David Wahlqvist och Clara Wahlqvist, född Andersson. Han gifte sig andra gången 4 juli 1989 med sjuksköterskan Inger Nyström (i hennes andra gifte), dotter till reparatör Gösta Nyström och Elisabeth Nyström, född Björksjö.[3]

Han bodde under många år på adressen Lilla Bergsgatan 3, en trappväg från Lilla Bergsgatan och upp till Nilssonsberg.[4]

Hagge Geigert avled 14 februari 2000. Han ligger begraven på Västra kyrkogården i Göteborg.

Hans son Joakim Geigert arbetar också inom TV-branschen.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hagge Geigert hedrades med många utmärkelser under sin karriär, inte minst för sitt hängivna arbete mot nazismen. År 2011 fick han Hagge Geigerts Trappor inom stadsdelen Annedal uppkallade efter sig.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ahlmark, Per (20 februari 2000). ”Sjöbolunch med Hagge Geigert”. Dagens Nyheter. 
  2. ^ Källa: Boken Extremhögern av Anna-Lena Lodenius och Stieg Larsson / Utskrift av telefonsamtal till Hagge Geigert, Förundersökningsprotokoll, Göteborgs PD, Dnr K 12585/84, bilaga 3, sid 1.
  3. ^ The Royal Bachelors' Club 1769-1994 : Jubileumsskrift, Royal Bachelors' Club (Göteborg) & Ulf Andersson, Göteborg 1994. "Biografisk matrikel", s. 372
  4. ^ Göteborgs Stad, Kultur, Protokoll, Kulturnämnden, Sammanträdesdatum, 2011-04-28