Rolfstorp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°08′49″N 12°28′46″Ö / 57.14694°N 12.47944°Ö / 57.14694; 12.47944
Rolfstorp
Tätort
Rolfstorps kyrka
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Varbergs kommun
Församling Himledalens församling
Koordinater 57°08′49″N 12°28′46″Ö / 57.14694°N 12.47944°Ö / 57.14694; 12.47944
Area 74,84 hektar
Folkmängd 513 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,85 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Rolfstorp
Postnummer 432 97[2]
Riktnummer 0340
Tätortskod 4060
Rolfstorps läge i Hallands län.
Red pog.svg
Rolfstorps läge i Hallands län.

Rolfstorp är en tätort i Varbergs kommun i Hallands län och kyrkbyn i Rolfstorps socken.

Namnet kommer från mansnamnet Rolf eller Roald och efterledet torp, i betydelsen nybygge. Efterledet antyder att byn fått sitt namn under perioden 1000-1200-talen.

Viktiga byggnader och institutioner[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rolfstorps kyrka

De äldsta delarna av Rolfstorps kyrka, som är byggd i romantisk stil, är främre och mellersta långhuset som uppfördes under medeltiden, eventuellt 1200-talet. I slutet av 1700-talet byggdes ett klocktorn i trä. 1926 ersattes trätornet av ett stentorn.

Patronatsrätten till kyrkan innehölls ända fram till slutet av 1800-talet till ägarna av Torstorp.

Mer känd än själva kyrkan är sannolikt den ros som växer i ett av kyrkans fönster. Rosen, som är av arten Rosa canina, växer mellan de bägge glasen i fönstret vilket gör att den blommar tidigt eftersom glasen gör att utrymmet fungerar som ett växthus.


Borgruinen vid kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Schaktet och den östra muren, sedd från kyrkan
Fasaden i den västra muren, sedd mot kyrkan

Hösten 2005 genomförde Varbergs fornminnesförening en provundersökning vid Rolfstorps kyrka under ledning av Lena Bjuggner från Länsantikvarien, Halmstad. Anledningen till detta var att man i samband med sammanställningen av Rolfstorps hembygdsbok fann äldre dokument från Kungliga byggnadsstyrelsen från 1923, där man hade dokumenterat upptäckten av en cirkulär byggnadsrest omedelbart öster om kyrkogårdsmuren.

Ett 1 meter brett och 7,2 meter långt schakt grävdes för hand rakt igenom anläggningen och i den sydöstra delen frilades en mur med en svag bågform, med en tänkt centrumpunkt i schaktets mittdel. Kärnmuren var lagt med natursten i hårt kalkbruk och med en yttre skalmur bestående av både kallmurade och brukmurade kluvna stenar. Denna del av muren vilade på ett stenparti som antogs bestå av fast klippa men kan eventuellt bestå av ett större stenlagt parti av hällar.

I schaktets nordvästra del frilades och framrensades endast fasaden av insidan av den cirkulära byggnaden (utsidan är här borttagen vid ombyggnaden av kyrkogårdsmuren). Fasaden, eller mur-resten, bestod av en tuktad kallmur, fem skift hög och som även denna hade en svag bågform. Utrymmet mellan dessa två murar bestod av raseringsmaterial från den ursprungliga byggnaden och bestod mest av mindre sten med fastsittande kalkbruk samt en del större sten som sannolikt har ingått i skalmurarna. Byggnaden har således sannolikt haft en en cirkulär form med ca 3,8 meters innerdiameter.

Fyndresultaten från utgrävningen omfattade glaserad och oglaserad medeltida keramik, fragment av kritpipor, djurben (mestadels mindre gnagare), järnbeslag, hästskosöm (medeltida), kol, slagg, flinta(!), samt ett mindre beslag av brons. Någon mer preciserad datering av anläggningens uppförande eller bruksperiod kan i nuläget inte göras mer än till medeltid. De fynd som gjordes ger heller inte någon större vägledning mer än att anläggningen bör ha blivit raserad senast under 1700-talet, av fynden av kritpipor att döma.

Byggnadsstyrelsens dokumentation från 1923 anger en kastal eller borgtorn och det kan naturligtvis vara så. Andra tolkningar, framförda av utgrävning, menar på en tidigmedeltida rundkyrka liknande de kyrkor som idag finns bevarade i såväl Danmark som i Sverige. En omfattande byggnationen av stenkyrkor uppstod under tidig medeltid och antas idag i stor utsträckning ha initierats av lokala stormän, som då också haft ett personligt ägandeskap till dessa kyrkor.

I flera fall från Danmark kan man dessutom påvisa ett intimt sammanhang mellan kyrkbyggandet och en närliggande stormansbebyggelse. Allt för att följa den "nya tidens trend" med ett kristnande och naturligtvis för att markera och stärka sin maktposition i samhället. Inga av de framlagda hypoteserna har ännu kunnat beläggas.

Utanför undersökningsområdet fann gruppen visuella strukturer som behöver undersökas mer noggrant: österut på åsen finns högliknande markformationer som kan tyda på fler, numer raserade byggnader. Strax sydost om det förmodade gravkoret fann de i samband med återställandet av utgrävningsplatsen i dagen synliga, tätt liggande huggna stenar i jämn och rak linje och med en tänkt front mot söder.

Linjen, som löper i ost sydostlig riktning går lätt att följa i sin fortsättning genom jordsondering och är ca 5,5 m lång, för att därefter i 90 graders vinkel bryta av i nord nord ostlig riktning ca 4 meter varefter den är svårare att finna med jordsond på grund av topografin. Dessa stenrader kan eventuellt ingå en någon ytterligare byggnadskonstruktion och dessutom vara relaterade till den cirkulära anläggningen vilket i så fall kan ge fler ledtrådar om platsens ursprungliga funktion.

Skolan[redigera | redigera wikitext]

Den första skolan började byggas 1861, innan dess hade undervisningen skett av klockaren och i ambulerande roteskolor. År 1881 fanns två folkskolor (den andra var i en hyrd lokal) och fyra småskolor i socknen. En ny folkskolebyggnad uppfördes 1897. 1920 beslutades att införa ett sjunde skolår.

1931 byggdes en ny skolbyggnad. 1977 byggdes en ny skola som ersatte de gamla skolbyggnaderna och hade plats för sex årskullar. Skolan i Rolfstorp renoverades och byggdes ut 1999 och sedan 2001 är den en F-9-skola

Biblioteket[redigera | redigera wikitext]

1859 beslutades att ett bibliotek skulle bildas. I samband med att den nya folkskolan byggdes 1931 byggdes även ett särskilt rum för biblioteket. När Göthriks skola i Hunnestad blev färdig 1967 kom den skolan att bli huvudbibliotek i kommunen och Rolfstorps bibliotek blev ett filial till det biblioteket. När den nya skolan 1977 blev färdig ersatte dess bibliotek det som fanns i Göthriks skola, vars böcker flyttades till det nya biblioteket.

Telefon[redigera | redigera wikitext]

I Rolfstorp öppnade en telefonstation 1910 och i Åkulla 1929. En telegramexpedition inrättades 1937. Stationerna automatiserades 1962 respektive 1964.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

WbÄJ, som är förkortningen för Varberg-Ätrans Järnväg, var en 49 km lång, normalspårig järnväg mellan Varberg och Ätran. Den var i bruk från 1911 till 1961. I Rolfstorp placerades stationen på slätten ett stycke från bebyggelsen och bildade där ett litet stationssamhälle. Statistiska Centralbyrån (SCB) registrerar Rolfstorps f.d. stationssamhälle som en egen småort.

Sport och friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Kända personer i orten[redigera | redigera wikitext]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Länsväg 153 går genom Rolfstorp på sin väg mellan Varberg och Ullared. Länsväg N785 förbinder Rolfstorp med Åkulla och Svartrå.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Rolfstorp 1975–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1975
  
333
1980
  
382
1990
  
562 74
1995
  
550 75
2000
  
529 75
2005
  
502 75
2010
  
513 75
Anm.: Ny tätort 1975



Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.posten.se/i/kampanj/postnummersok/img/sammanstallning_pnrandringar_mars2011_a.pdf
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]