Ullared

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om tätorten Ullared. För varuhuset, se Gekås. Se även Ullared (TV-program).
Koordinater: 57°8′9″N 12°43′7″Ö / 57.13583°N 12.71861°Ö / 57.13583; 12.71861
Ullared
Tätort
Danska vägen, som många av ortens butiker ligger längs med och som leder fram till Gekås.
Danska vägen, som många av ortens butiker ligger längs med och som leder fram till Gekås.
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Falkenbergs kommun
Församling Ullareds församling
Koordinater 57°8′9″N 12°43′7″Ö / 57.13583°N 12.71861°Ö / 57.13583; 12.71861
Area 135,09 hektar
Folkmängd 791 (2010)[1]
Befolkningstäthet 5,86 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ullared
Postnummer 310 60
Riktnummer 0346
Tätortskod 4140
Ullareds läge i Hallands län
Red pog.svg
Ullareds läge i Hallands län

Ullared är en tätort i Falkenbergs kommun och kyrkbyn i Ullareds socken i Hallands län.

Ullared ligger cirka 30 km nordost om Falkenberg vid länsväg 154 och lika långt öster om Varberg vid länsväg 153.

Ullared är mest känt för varuhuset Gekås Ullared AB. Affären har en omsättning på mer än 2,9 miljarder kronor, drygt 1 000 anställda och omkring 3,9 miljoner besökare per år. Under 2009 utvidgades anläggningen med ett parkeringshus i tre plan.

Samhällsfunktioner[redigera | redigera wikitext]

Apelskolan har omkring 500 elever i årskurserna 0-9, de yngsta (0-5) går i Kärnhuset, som ligger intill skogen vid Apelskulle.[2] Skolans högstadium byggdes 1967. Orten har också vårdcentral, motell, reningsverk, avfallsdeponi, brandstation, äldreboende, slalombacke och camping. Samhället tar sitt vatten från Ängaberg. Sedan 1972 finns ett reningsverk för VA-nätet.

Ullared har förutom Gekås även ett stort antal andra butiker. Det gör att det finns totalt omkring 1 300 arbetsplatser, vilket medför att det sker en omfattande inpendling. Av befolkningen i åldrarna 16-64 år är 75% yrkesverksamma.

Ett bilmuseum som invigdes våren 2007, Göran Karlssons Motormuseum, är 2011 under avveckling.

Klubben Ullareds IK har såväl herr- som damfotbollslag i division 4 Elit respektive division 4. De har även gymnastik och tennis på programmet. Fotbollsplanen heter Hedevi.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kring Ullared ligger flera mindre sjöar, Kinnasjön, Sonnerängssjön och Musasjön. Genom samhället rinner Högvadsån och dess tillflöde, Hjärtaredsån. I förhållande till omgivningen ligger Ullared nedsänkt, vilket bland annat medfört att det behövts hjälpsändare för mark-TV.

Bebyggelsen domineras i den norra delen av samhället, Furet, av villabebyggelse. I de centrala delarna finns dominerar handel och service. Söder om centrum finns åter en del bostadsbebyggelse, liksom i väster. I söder finns även ett mindre industriområde: Hedens industriområde.

Tre kilometer från Ullared ligger det lilla samhället Fridhemsberg, där en hel del industrier finns. Samhällets å leder ut från Hjärtaredssjön.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I Ullared möts Länsväg 153 och Länsväg 154. Cirka 2 500 fordon per väg och dygn passerar samhället. Bussförbindelse finns på sträckorna Varberg-Ätran och Falkenberg-Älvsered. Längs länsväg 154 går en cykelväg genom delar av samhället. Falkenbergs järnväg från 1894 och järnvägen Varberg-Ätran (WbÄJ) från 1911 gick genom Ullared tills de lades ner 1961, den förstnämnda i etapper från 1959.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Enligt Svenskt dialektlexikon kommer förleden Ull- i ortnamnet från mansnamnet Ulli. Efterleden -red betecknar likt -ryd, röd och -rödje ett område där mark brutits eller röjts.

C. M. Rosenberg beskriver 1883 ett Ullared med 674 invånare och ett fastighetsvärde av 224 600 kr: "Bergig, mager trakt med någon skog, boskapsskötseln är av vigt. Byn Ullared ligger vid Högvadsån och har poststation samt qvarn tax. 4 000 kr., färgeri och garveri 600 kr. För öfrigt finnas ett par småsågar i sn (socknen). Ullared är annex till Fagered."

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes Falkenbergs järnväg (Falkenberg - Limmared) och WbÄJ (Varberg - Ätran 1911-1961), som bägge kom att genomkorsa orten, vilket gjorde att dess betydelse för Falkenbergs inland ökade. Bland annat fungerat orten som omlastningsplats för trävaror och handels betydelse ökade. Under 1960-talet skedde ett omfattandet bostadsbyggandet samt etablering av handel och service.

Rån med mera i modern tid[redigera | redigera wikitext]

Närvaron av Gekås har gjort att ett flertal bankrån och liknande attentat har genomförts i Ullared:

  • 1986 - Sparbanken rånas av Hall-rymlingarna Järnaligan. Bytet blir omkring en miljon kronor. Efter några månaders spaning grips ligan.
  • 1987 - Sparbanken rånas av en man utklädd till jultomte. Bytet blir 135 000 kronor. Mannen grips efter några veckor.
  • 1992 - Föreningsbanken, Sparbanken och Posten rånas av Militärligan. Det totala bytet blir drygt två miljoner kronor. Ligan grips senare och döms i oktober 1994.
  • 19 december 2004 - En liga försöker spränga sig in i Gekås kassavalv. Försöket misslyckas.
  • 28 april 2005 - En värdetransport rånas och skottlossning sker.
  • Oktober 2005 - Inbrott i elektronikaffären Netonnet. Tjuvarna kommer in i affären genom att köra en bil genom ett skyltfönster
  • Januari 2006 - Ännu ett inbrott i Netonnet. Även denna gång kördes en SUV genom ett skyltfönster, en modell Toyota.

Kända personer från Ullared[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ullared 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
420
1965
  
445
1970
  
560
1975
  
640
1980
  
742
1990
  
769 126
1995
  
835 126
2000
  
789 130
2005
  
820 130
2010
  
791 135

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Törnblom, Benedict Andreae (1907). Tal till nattvardsbarnen i Ullared år 1866 
  • Jonasson, Sven A. (1987). Grundvattenstudier och geologisk dokumentation i SNV:s försökskalkningsområden vid Hagfors, Ullared och Ringamåla 
  • Jenny Ericsson (1988). Ullared : en samhällsstudie 
  • Lång, Lars-Ove (1992). Geologiska förhållanden i SNV:s försökskalkningsområden vid Ullared, Hallands län, och Ringamåla, Blekinge län 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Apelskolan, på kommunens webbplats för Ullaredsområdet
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]