Magnus Stenbock

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För författaren och konstnären, se Magnus Stenbock (1911–2007).
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock
Information
Född 12 maj 1665
Stockholm
Död 23 februari 1717 (51 år)
fångenskap i Köpenhamn, Danmark
Begravningsplats Uppsala domkyrka
Grad Fältmarskalk
Befäl Kalmar regemente (från 1699)
Dalregementet (från 1700)
Slag/krig Narva 1700
Kliszów 1702
Helsingborg 1710
Gadebusch 1712
Relationer Son till riksamiralen, kanslern vid Lunds universitet Gustav Otto Stenbock och Kristina Katarina De la Gardie, dotter till riksmarsken Jakob De la Gardie
Övrigt arbete Generalguvernör i Skåne

Magnus Stenbock, Måns Bock, Måns Lurifax[1], född troligen 12 maj 1665[2], död 23 februari 1717, var en svensk greve och officer. Stenbock ledde Kalmar regemente från 1699 och Dalregementet från 1700 samt utnämndes till generallöjtnant 1704, general 1705, generalguvernör i Skåne 1705 och fältmarskalk 1713.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stenbock deltog redan år 1690 i slaget vid Fleurus[3]. Senare kom han att delta i slaget vid Narva 1700 och i slaget vid Kliszów 1702. Han ledde även den karolinska armén till seger i slaget vid Helsingborg 1710 samt i slaget vid Gadebusch 1712. Han deltog i kapitulationen i Tönningen den 6 maj 1713, blev där tillfångatagen och sedan fängslad på Fredrikshavns kastell vid Köpenhamn. Bitter över att inte ha släppts trots erlagd lösesumma planerade han sin flykt. Då detta uppdagades sattes han som straff i ett rum där endast några plankor utgjorde golv över en vattenpöl. Han vädjade om ett frigivande efter mångårigt lidande i danskt fångenskap med att skriva ett brev 26 februari 1716 till Danmarks kung Fredrik IV där det stod bl.a. följande:

… * Mitt fängelse är mig vida svårare än döden själv, och jag sitter här som en slaf, liksom instängd i en bur och utesluten från allt umgänge, ja äfven kristlig hjälp mot min af Gud tillskickade sjuklighet, sedan 15 månader innesluten öfver en källare med ruttnande vatten och utan att komma till den ringaste motion…Min kropp är redan på grund af källarens stinkande dunster så förstörd, att utan ett gudomligt under kan jag ej göra mig någon förhoppning, äfven om eders K. M:t näst Gud lämnar mig lifvet, att jag under mina återstående dagar skall öfvervinna det redan insupna giftet, utan måste såsom krympling tillbringa resten af mitt lif….

Han ber också kung Fredrik att göra ett slut på hans lidande på ett eller annat sätt med orden "För Jesu blodiga sårs skull". Fredrik IV struntade i brevet och nästan ett år senare dog Magnus Stenbock i sitt fängelse den 23 februari 1717. Han ligger begravd i ett sidokor i Uppsala domkyrka.

Magnus Stenbocks släkt hade sitt ursprung från Kinds härad i Västergötland [4] men själv föddes han i Stockholm. Detta som son till Gustav Otto Stenbock och Kristina Katarina De la Gardie. Han gifte in sig i den berömda Oxenstiernasläkten genom giftermål med Eva Magdalena Oxenstierna. De fick elva barn (nio söner och två döttrar), varav fyra dog i späd ålder. En dotter hette Eva Carlotta Victoria 1710-1785, gift med generalguvernören och landshövdingen friherre Christer Barnekow 1694-1762 [5].

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

En ryttarstaty av Magnus Stenbock, skapad av skulptören John Börjeson, avtäcktes den 3 december 1901 på Stortorget i Helsingborg. Det är en av mycket få icke kungliga ryttarstatyer i Sverige. Magnus Stenbocks ryttarstaty är mycket omdiskuterad. [6] Helsingborgs Dagblads Sören Sommelius föreslog 1997 att man skulle sänka "slaktaren från Ringstorp" med häst och allt i Inre Hamnen i Helsingsborg. 1999 skrev folkpartisten Maria Winberg Nordström och vänsterpartisten Peter Ahlbom en motion till Helsingsborgs kommunfullmäktige med förslaget att statyn skulle ersättas med en fredssymbol. I december 1999 röstade majoriteten av Helsingborgs kommunpolitiker mot förslaget. [7] Statyn har av trafikmässiga skäl flyttats ett 20 tal meter. Den stod ursprungligen mitt på Drottninggatan.

Förutom ryttarstaty har Stenbock även hedrats på ett flertal andra sätt i samma stad. Bland annat genom att ett kvarter, ett hotell, en galleria, flera gator, skolor och föreningar också har namngivits efter Stenbock. Han förekommer t.o.m. på en äldre öletikett. Ett av Skånetrafikens s.k. pågatåg (lokaltåg) har också döpts till Magnus Stenbock.

Slaget vid Helsingborg omtalas i Snoilskys dikt Stenbocks kurir.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Karl XII: En biografi. Lund: Historiska media. Sid. 96. ISBN 91-85377-14-7 
  2. ^ Eriksson, Ingvar (2007). Karolinen Magnus Stenbock. Atlantis. ISBN 978-91-7353-158-0 
  3. ^ Rystad, Göran; Karl XI - en biografi, Historiska media, Lund 2010, ISBN 978-91-89442-94-8, sid 276
  4. ^ Stenbock-en svensk släkt
  5. ^ Elgenstierna, Gustaf Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925-36)
  6. ^ Helsingborgs Dagblad 2010-04-08
  7. ^ Helsingborgs Dagblad 2009-10-22
Källor
  • Alexander Jonsson. Magnus Stenbock : fältherre med hemlängtan. s. 45-59. I: Personhistorisk tidskrift,nr. 1, 2006
  • Andreas Marklund. Kungens favorit förlorade allt. s. 36-41. I: Populär historia, nr. 1, 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]