Kristian V av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristian V
Samtida porträtt av kung Kristian
Kung av Danmark
Regeringstid 9 februari 1670–25 augusti 1699
(&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 år och &&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197 dagar)
Kröning Välsignelse: 7 juni 1671 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
Företrädare Fredrik III
Efterträdare Fredrik IV
Valspråk Med fromhet och rättfärdighet (latin: Pietate et iustitia)
Kung av Norge
Regeringstid 9 februari 1670–25 augusti 1699
(&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 år och &&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197 dagar)
Företrädare Fredrik III
Efterträdare Fredrik IV
Gemål Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Barn Fredrik IV
Christian Vilhelm
Christian
Sofie Hedvig
Karl
Christiane Charlotte
Vilhelm
Christiane Gyldenløve
Christian Gyldenløve
Ulrik Christian Gyldenløve
Ätt Oldenburgska ätten
Far Fredrik III
Mor Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Född 15 april 1646
Slottet Duburg i Flensburg i Schleswig
Död 25 augusti 1699
(&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053 år och &&&&&&&&&&&&0132.&&&&&0132 dagar)
Köpenhamns slott
Begravd Roskilde domkyrka

Kristian V, född 15 april 1646, död 25 augusti 1699, kung av Danmark och Norge 1670 till 1699.

Han var son till kung Fredrik III av Danmark och Norge och dennes gemål, drottning Sofia Amalia, hertiginna av Braunschweig-Lüneburg från födseln. Kristian var också svåger till den svenske kungen Karl XI, då han var äldre bror till dennes maka Ulrika Eleonora.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kung Kristian V.

Kristian fick en uppfostran som knappast gav honom någon djupare bildning, men djupt inpräntade hos honom högheten i hans blivande ställning som enväldig kung. Till naturen var han mild och godsint, samtidigt som han var intresserad av allehanda idrotter, och vann vid sin tronbestigning 1670 popularitet i breda befolkningslager.

Som regent var han inte särskilt betydande och kom att vara beroende av sina rådgivare. Samtidigt var han rädd för att släppa ifrån sig makten, något som var en av orsakerna till Peder Schumacher Griffenfelds fall. På det militära området ledde Kristian själv sitt rikes arméer i det skånska kriget, där han visserligen uppträdde med tapperhet, men saknade de nödvändiga fältherreegenskaperna.[1]

Han var den förste som besteg landets tron som enväldig arvkung. Under hans regeringstid avslutades arbetet med en ny samlad rikslagsstiftning, i och med tillkomsten av Danske Lov 1683 och Norske Lov 1687. Han förde en expansiv utrikespolitik, riktad främst mot Sverige och Gottorp.

Kristian V avled på Christiansborgs slott efter en jaktolycka i Jægersborg dyrehave.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 25 juni 1667 med Charlotta Amalia av Hessen-Kassel.

Barn:

  1. Fredrik (1671-1730), kung av Danmark och Norge 1699-1730
  2. Christian Vilhelm (1672-1673)
  3. Christian (1675-1695)
  4. Sofia Hedvig (1677-1735)
  5. Karl (1680-1729)
  6. Christiane Charlotte (död i späd ålder)
  7. Vilhelm (1687-1705)

Kristian hade också ett utomäktenskapligt förhållande med Sophie Amalie Moth, med henne fick han fem barn:

  1. Christiane Gyldenløve (1672-1689)
  2. Christian Wilhelm Gyldenløve (1674-1703)
  3. Sophie Christiane Gyldenløve (1675-1677)
  4. Anna Christiane Gyldenløve (1676-1677)
  5. Ulrik Christian Gyldenløve (1678-1719)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik II av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IV av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Joakim Fredrik av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina av Brandenburg-Küstrin
 
 
 
Kristian V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm den yngre av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorothea av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig V av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena av Brandenburg
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna inte krönta, utan välsignade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 46