Scandinavian Airlines

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Scandinavian Airlines
IATA
SK
ICAO
SAS
Callsign
SCANDINAVIAN
Grundat 1946
Började flyga 1946
Flygbolagsnav Bergen, Köpenhamn Kastrup, Oslo Gardermoen, Stockholm Arlanda
Fokusstäder Stavanger, Göteborg, Helsingfors,Malmö
Bonusprogram EuroBonus
Flygplatslounge Scandinavian Lounge & Business Lounge
Allians Star Alliance
Flottstorlek 141
Destinationer 136
Företagsslogan Makes Your Travel Easier
Ägare SAS Group
Huvudkontor Arlanda
Nyckelpersoner Rickard Gustafson (VD)
Webbplats SAS.se

Scandinavian Airlines eller SAS, tidigare Scandinavian Airlines System, är ett konsortium baserat i de tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige. SAS Group som driver konsortiet ägs till hälften av de tre länderna (21,4 procent av Sverige, 14,3 procent av Norge och 14,3 procent av Danmark) och till hälften av privata investerare. Det bildades genom en sammanslagning av flera flygbolag från Sverige, Norge och Danmark.

SAS transporterade under 2012 över 28 miljoner passagerare och genomförde cirka 1 100 flygningar per dygn.[1]

Konsortiets verksamhet består främst av europeisk flygtrafik och inrikes, utgående från de tre skandinaviska huvudstäderna. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och främst Köpenhamn. Totalt åtta långlinjer finns idag. Vidare bedrivs regional norsk inrikestrafik samt trafik från Finland genom dotterbolagen Wideroe respektive Blue1.

Koncernens huvudkontor är sedan 2010, efter flytt från Solna, baserat på Stockholm-Arlanda flygplats.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

SAS huvudkontor vid Arlanda.

Andra världskriget innebar stora begränsningar för den civila luftfarten. I de ockuperade länderna Danmark och Norge låg den privata flygverksamheten nere. I Sverige försökte AB Aerotransport (ABA) att upprätthålla sin verksamhet, men hade naturligt nog stora svårigheter och kom att förstatligas. 1943 startade dock Wallenbergarna Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) för framtida utrikestrafik och beställde tio stycken flygmaskiner av typen DC-4. Redan 1945 kunde den första flygningen till New York genomföras med en modifierad Boeing B-17.

SAS flög till Grönland till mars 2003, återupptog rutten våren 2007 till januari 2009. Boeing 767-300ERKangerlussuaq flygplats år 2001

1946-1959: Ett skandinaviskt flygmonopol formeras[redigera | redigera wikitext]

SAS bildades den 1 augusti 1946 som ett gemensamt konsortium där grunden utgjordes av norska DNL, danska DDL och svenska Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Samma år skedde den första flygningen med Douglas DC-4. Dan Viking hette den DC-4 med vilken SAS gjorde sin första flygning över Atlanten, från Stockholm via Köpenhamn, Prestwick och Newfoundland till New York LaGuardia Airport. Resan tog ett drygt dygn.

Konsortieavtalet gällde enbart interkontinental trafik på Nord- och Sydamerika, där de tre bolagen skulle samverka under det samlande namnet Scandinavian Airlines System. På de europeiska linjerna förekom inte någon motsvarande samordning, utan på de stora destinationerna var DDL, DNL och det vid denna tid från SAS helt fristående ABA representerade med försäljningskontor i inbördes konkurrens, (visserligen utgående från var sin flygplats). Inrikestrafiken i respektive land fortsatte också under de egna bolagen DNL, DDL och ABA. Alla tre hade dessutom planer på att öppna egna linjer till Asien och Afrika.

Den 14 maj 1948 överfördes SILA:s verksamhet och engagemang i SAS till ABA och SILA blev holdingbolag för den därmed uppkomna privata ägarandelen av ABA. ABA ingick därefter ett nytt avtal med DDL och DNL om samordnad trafik på Europa från den 1 juli 1948. Dock motsatte sig ABA-personalen och dess fackföreningar sammanslagningen, vilket ledde till en fyra och en halv månader lång strejk innan verksamheten kunde starta. Nu var all internationell flygtrafik som utgick från Skandinavien inordnad i gemensamma konsortier, förutom trafiken som bedrevs av det 1946 bildade bolaget Braathens S.A.F.E. För de statliga bolagens vidkommande existerade dock fem olika organisationer parallellt: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA. Detta främjade inte den önskade kostnadseffektiviteten.

När Braathens blivit förbjudna att bedriva utrikeslinjer och hänvisade till Norsk inrikestrafik fick SAS i februari 1951 monopol på internationell flygtrafik utgående från Skandinavien. Samtidigt skedde en total sammanslagning av de i SAS ingående nationella bolagens trafik genom ett nytt konsortium. Således upphörde DDL, DNL och ABA att bedriva självständig flygtrafik. Konsortiet stipulerade sin egen bolagsform genom avtalet mellan staterna och har ännu bolagsformen "okänd" i bolagsverkets register. Säte för konsortiet blev inledningsvis ABA:s gamla huvudkontor vid Stockholm-Bromma flygplats.

1950 hade bl.a. stockholmstidningarna, för att bedriva fraktflygningar, startat bolaget Aero Scandia sedermera Airtaco. Tillsammans med SAS bildar man den 2 april 1957 det gemensamma aktiebolaget Linjeflyg för inrikesflygningar i Sverige med såväl passagerare som gods.

Under 1950-talet öppnade SAS många långlinjer och blev dessutom först med att flyga över Nordpolen med linjen Köpenhamn–Los Angeles. Linjen gick egentligen inte riktigt via Nordpolen utan via Grönland och norra Kanada, nära magnetiska nordpolen[3].

1959-1979: Jetflyg, guldålder och oljekris[redigera | redigera wikitext]

Kort före jetålderns inträde köpte SAS ett stort antal propellerdrivna DC-7:or, vilket höll på att ruinera bolaget. För att senare kompensera detta anskaffades bl.a. DC-8:or med kort varsel och redan 1959 levererades det första jetflygplanet, det franska flygplanet Sud Aviation Caravelle III. Bolaget var första flygbolag att använda detta flygplan, till och med före franska Air France.

SAS satte 1960 in ett av världens mest använda långdistansflygplan Douglas DC-8 i trafik. Douglas DC-8 introduceras under året på linjen till New York den 1 maj, Los Angeles den 3 juni och Tokyo den 11 oktober. Introduktionen av DC-8:an innebar också att SAS flyttade sin interkontinentala trafik från Stockholm till Arlanda. Två år senare 1962 invigs Arlanda officiellt och all utrikestrafik flyttar dit. I Köpenhamn öppnade SAS sitt första hotell, SAS Royal. 1964 öppnades även en linje till Chicago. DC-9-41 anskaffades, ett kort- och medeldistansflygplan som kom att användas flitigt av SAS fram till 2002. Även linjen till Tokyo trafikerades över Nordpolen där planen mellanlandade i Anchorage i Alaska. Efter att Sovjetunionen till slut givit sitt tillstånd till överflygning av Sibirien kunde linjen trafikeras non-stop. Det thailändska flygbolaget Thai Airways International startas som ett joint-venture mellan SAS och den thailändska staten där SAS ägarandel blir 30 procent. Den 4 november 1976 blir SAS först i världen med DC-8-62, ett plan med en extremt lång räckvidd. De nya flygleden som öppnas kallas "Trans-Asien Express" mellan Köpenhamn och Sydostasien.

Under 1970-talet inleddes även leveranserna av Boeing 747-200, ett något tveksamt köp mot bakgrund av bolagets trafikunderlag, och konkurrensskäl har ofta förts fram som avgörande vid valet av plan. 1974 anskaffades flygplanet DC-10 av Douglas Aircraft Corp. 1977 köpte SAS sitt första flygplan från den europeiska tillverkaren Airbus i form av modellen Airbus A300. Flygplanet kom att användas för medeldistansflygningar som KöpenhamnLondon och StockholmLondon, samt trafik till Mellanöstern. Åren 1965–1975 betecknas som SAS guldålder, med trafik till alla kontinenter utom Oceanien. Alla kurvor pekade länge uppåt, men i slutet av 70-talet var guldåldern definitivt över. Bolaget hade förköpt sig med för stora flygplan och ett för tungt trafiknät med besättningar utplacerade under långa perioder runt om i världen, samtidigt som den globala nedgången i ekonomin minskade efterfrågan. Oljekrisen ökade kostnaderna, särskilt för långlinjerna.

1980-tal: Nystart och avreglering i antågande[redigera | redigera wikitext]

Jan Carlzon utnämndes 1981 till VD för SAS-koncernen. Med Carlzon vid rodret fick bolaget en kundtillvänd och innovativ ledare som fokuserade på affärsresenärens behov, bland annat avskaffades första klass och istället infördes business class (Euro-class). I januari 1984 utses SAS till "Airline of the Year" för året 1983 av tidningen Air Transport World. En svävare sätts in på trafiken mellan Köpenhamn och Malmö. En ny strategi som inte lika starkt fokuserade på Kastrup som nav infördes och de tre nationella marknadernas behandlades med jämbördigt. Detta innebar också att SAS till fullo kunde utnyttja den konkurrensfördel som monopolet på direktflygningar ut från Skandinavien fortfarande innebar.

I Sverige växte även inrikesmarknaden mycket starkt under 80-talet och mot slutet av decenniet var SAS/Linjeflygs nav på Arlanda koncernens största bas. 1984 bildades också ett dotterbolag avsett för matarflygningar i Danmark och Norge. För detta ändamål användes Fokker F-27 och senare Fokker F-50. Trafiken med Boeing 747-200 avvecklas, och 1988 beställde SAS nio stycken Boeing 767-300ER (kom totalt att uppgå till 13 stycken). Två Boeing 767-200 anskaffades för att betjäna tunna och långa linjer, såsom till Rio de Janeiro och Singapore. Planen var aldrig lönsamma och avyttrades efter kort tid. 61 stycken McDonnell Douglas MD-8X av varianterna 81/82/83/87 beställdes samma år. Boeing 767-300ER ansågs vara perfekt för SAS då non-stopflygningar kunde införas, och man slapp mellanlandningar inom Skandinavien före de långa resorna ut i världen. Tidigare hade rutter som Stockholm–Göteborg/Bergen–New York, eller Köpenhamn–Göteborg/Oslo–Chicago måst till för att fylla planen.

SAS köpte 1989 en andel på 18,4 procent av Continental Airlines moderbolag Texas Air Corporation och upprättar ett samarbete som medför att resenärer med SAS nya mindre 767:or som går direkt till New York från såväl Köpenhamn, Oslo och Stockholm kan nå de flesta orter i USA med endast ett byte. Härvid lämnar SAS JFK och börjar att flyga till Continentals bas Newark. SAS engagerar sig i Spanair, och köper även delar av Air Greenland. Den 28 september avtalas European Quality Alliance ( EQA ) genom att samarbetsavtal tecknas med Swissair, Finnair och Austrian Airlines. EQA börjar att verka från den 25 mars 1990. SAS blir första västerländska flygbolag som börjar operera i Baltikum.

I mitten av 1980-talet bildas Transwede som i början av 1989 ansöker om trafiktillstånd för inrikestrafik. Flera ansökningar från nya bolag och en global avregleringstrend gör att regeringen tillsätter en statlig utredning. Utredningen föreslår en partiell avreglering där endast linjer med mer än 300 000 årspassagerare skall tillåtas för konkurrerande bolag. Den socialdemokratiska regeringen avslår dock även detta, men öppnar för att SAS och Linjeflyg skall konkurrera, varför SAS andel av Linjeflyg säljs med hembudsrätt till Bilspedition. Bara månader senare befinner sig dock Sverige i djup kris och 1992 vill Bilspedition sälja Linjeflyg som till 100 procent övergår i SAS ägo den 1 januari 1993. Den nu borgerliga regeringen genomför dock samtidigt en formell avreglering av hela den svenska inrikesmarknaden vilken öppnas för alla svenska bolag som uppfyller säkerhetskraven den första juli 1992. De facto är dock SAS dominerande ställning starkare än någonsin i och med det totala övertagandet av Linjeflyg.

1990-tal: SAS som en marknadsaktör[redigera | redigera wikitext]

Avregleringen av flygmarknaden fortsätter i hela Europa och vid mitten av 1990-talet råder fri etableringsrätt för alla bolag från EU/EES länder för flygtrafik inom området. För linjer till länder utanför EU/EES har avregleringen dock gått trögare och det är först på senare år som avtal mellan till exempel EU och USA har träffats om fri etableringsrätt för linjer mellan respektive område. För SAS nu mer ganska ringa internationella linjenät är det dock i praktiken främst linjerna till Ryssland och Japan som skyddas av ensamrätt. I Rysslands fall gäller att det bara får finnas en aktör från respektive land på respektive linje vilket medför att ingen annan skandinavisk aktör än SAS får flyga på linjerna Stockholm-Moskva/S:t Petersburg resp Köpenhamn-Moskva/S:t Petersburg. I fallet med Japan gäller särskilt att endast sju veckoflygningar är tillåtna till Tokyo från Skandinavien oavsett utgångsort. SAS disponerar samtliga avgångar och har sedan slutet av 1990-talet valt att låta alla utgå från Köpenhamn. Under 2010 skall dock antalet tillåtna avgångar ökas till tio.

Bonus- och lojalitetsprogrammet Eurobonus infördes 1992. Samma år öppnas en nonstop-linje mellan Köpenhamn och Hongkong och en linje mellan Köpenhamn och St Petersburg. I augusti 1994 läggs linjen till Los Angeles ned efter 40 år. Den 3 oktober 1994 öppnas en linje till Osaka. SAS International Hotels ingår en allians med hotellkedjan Radisson Hotels under namnet Radisson SAS Hotels Worldwide.

En av de första nya oberoende aktörerna som dök upp på den svenska inrikesmarknaden var Skyways. 1998 träffades emellertid ett samarbetsavtal med SAS som också köpte 25 procent av bolaget.

SAS beställde 1995 41 stycken Boeing 737-600 med möjlighet att omvandla ordern till annan modell i Boeing 737NG-serien.

Under 1990-talet köpte SAS en 40-procentig andel i British Midland som senare såldes till Lufthansa i två steg. Ägarandelen i Continental såldes.

1997 bildade SAS, United Airlines, Air Canada, Lufthansa och Thai Airways samarbetsprojektet Star Alliance. 1998 inleddes ett nytt formspråk för bolaget genom ny flygplansmålning, nya uniformer, ny logotyp och i marknadsföringen blir SAS till Scandinavian Airlines, utan ordet system för att mildra associationerna till det tidigare monopolet. Nya flygplan, Boeing 737-600, introducerades och Oslos nya flygplats Gardermoen öppnades.

I slutet av 90-talet fattar SAS dock beslut om att återgå till den äldre strategin med ett nav i Köpenhamn trots att marknaden nu är avreglerad och att Köpenhamn såväl saknar större lokalt upptagningsområde som naturlig navfunktion för inrikestrafik. En bidragande orsak är att SAS höga kostnadsnivå inte gör det möjligt att utföra en konkurrenskraftig produktion med de relativt små 767:orna. Under nästkommande årtionde skulle denna strategi, liksom oförmågan att i detta skede på allvar banta kostnaderna visa sig ödesdiger. Kostnaderna består i hög grad av höga besättningslöner som är svåra att sänka. Anställda och deras fack motsätter sig lönesänkningar. Nya flygbolag dyker upp som kan anställa personal under nya marknadsvillkor.

1999 valde SAS Airbus A340-300 och Airbus A330-300 som ersättning för Boeing 767-300ER, istället för Boeings konkurrerande 777-200/200ER.

2000-tal: Prispress[redigera | redigera wikitext]

2000 sattes DeHavilland Dash 8-Q400 in i trafik hos SAS Commuter som ersättning för åldrande Fokker 50. SAS beställde Airbus A321-200 för användning på huvudstadstriangeln samt till större europeiska destinationer som London, Paris och Frankfurt am Main.

Den 6 juli 2001 noterades SAS AB på börserna i Sverige, Danmark och Norge och de tidigare bolagen SAS Sverige AB, SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA avnoterades. Aktierna i de tidigare bolagen inlöstes mot nya aktier i SAS AB och bolagen blev helägda dotterbolag till SAS AB.[4]

2001 förbjuder den svenska marknadsdomstolen vid vite om 50 miljoner kronor SAS att använda sitt bonusprogram på inrikeslinjer med begynnande konkurrens på grund av bolagets dominerande ställning. Samma år ersätter Jørgen Lindegaard Jan Stenberg som VD, och blir därmed förste dansk som koncernchef. Huvuduppgiften är att implementera en den nya expansionsstrategin med Köpenhamn som nav. Men marknaden är på nedgång och den 11 september 2001 inträffar terrorattackerna som får hela flygmarknaden att kollapsa.

SAS dotterbolag Spanair sätts i rekonstruktion och sedan huvuddelen av de spanska delägarna lösts ut uppgår SAS ägarandel till cirka 95 procent. SAS kan inte ta emot beställda flygplan från Airbus och Boeing och flygplanstillverkarna tvingas gå med på uppskjutna leveranser. Delar av airbusordern omvandlades senare till det mindre A319-100. Uteliggande optioner för flygplansinköp till expansionsstrategin makuleras och långdistansflottan stannar vid elva flygplan.

Den kraftiga nedgången i marknaden medför även att norska myndigheter nu tillåter SAS att ta över konkurrenten Braathens vilket man tidigare motsatt sig. Detta ledde dock till omfattande negativ kritik mot SAS i Norge och som en följd av den påföljande dominansen infördes i Norge liksom i Sverige förbud mot Frequent Flyer-program såsom Eurobonus på inrikesmarknaden.

SAS försöker spara kostnader genom att dra in direktlinjer och reducera frekvenser från Stockholm och Oslo för att föra trafiken via Köpenhamn. På den avreglerade marknaden fungerar emellertid inte strategin utan flera nya aktörer tar istället snabbt över de lämnade linjerna. Här kan särskilt nämnas det irländska lågprisbolaget Ryanairs expansion från Stockholm-Skavsta flygplats. Även på de svenska och norska inrikesmarknaderna ser flera nya aktörer möjligheter att plocka marknadsandelar från ett sargat SAS. Så småningom skulle det norska Norwegian som tidigare samarbetat med Braathens bli den mest framgångsrika. Lägre priser är avgörande konkurrensfaktorer. På långdistansmarknaden till Asien expanderar Finnair kraftigt och tar marknadsandelar från SAS då man för betydande delar av SAS hemmamarknad blivit det snabbaste alternativet sedan SAS koncentrerat sin trafik till Köpenhamn.

SAS ekonomi fortsatte att försämras 2002-2003. Mycket personal sades upp, och som ett försök att utmana lågprisflyget bildade SAS lågkostnadskonceptet Snowflake som flög till turistorter. Trots att Snowflake använde plan som annars hade stått parkerade hade man med sina höga besättningslöner svårt att konkurrera på turistmarknaden och detta lades ned. 2004 genomfördes förändringar av konceptet, bland annat delas flygplanen upp på tre priskategorier/ombordklasser:

  • Economy
  • Economy Extra (Economy Flex på inrikesflygningar), för att möta kundföretagens önskemål om flexibla ekonomiklassbiljetter.
  • Business

I syfte att komma tillrätta med den snåriga och kostsamma verksamhetsstrukturen inleddes projektet "Turnaround 2005". Projektet ledde bland annat till att SAS "renationaliserades" genom att bolagen SAS Braathens, SAS Danmark, SAS International och SAS Sverige bildades. De respektive bolagen fick eget ansvar för trafiken och flygplanen delades upp sinsemellan bolagen efter behov. Strategin kan anses ha varit lyckad, om än med vissa problem. Jørgen Lindegaard tog krafttag i riktning mot ett mer kundorienterat bolag och de regelbundna strejkerna började upphöra inför hotet om konkurs. Jørgen Lindegaard lyckades dock varken få personalen med sig eller att få den att inse situationens allvar till fullo. Under 2007 har två omfattande strejker drabbat bolaget. Två personer i ledningen, danske Vagn Sørensen och svenska Marie Ehrling som varit involverade i att orsaka den situation bolaget hamnat i, fick under Jørgen Lindegaards ledning lämna bolaget.

2007 omvandlades SAS Braathens till SAS Norge och en konsolidering av koncernen under ledning av den nye VD Mats Jansson kan skönjas. I juli 2007 köpte SAS resten av Spanair för att lättare kunna sälja av hela bolaget. Tyvärr kom aldrig andelen av Spanair att säljas under 2008 som var tänkt eftersom SAS inte fick det pris man begärde. Istället tvingas SAS att skänka bort drygt 80 procent av Spanair liksom hela ägarandelen av Air Baltic till nya finansiärer under våren 2009 då SAS saknar kapital att driva de då krisdrabbade bolagen vidare.

I maj 2008 bedömer SAS att man tappat så stora marknadsandelar att den dominerande ställningen på den svenska inrikesmarknaden som gällde vid marknadsdomstolens beslut inte längre är aktuell och begär av konkurrensverket att domen skall upphävas. Konkurrensverket går på SAS linje och beslutar i januari 2009 att domen från 2001 inte omfattar ett eventuellt återförande av bonusprogram. Däremot gör man ingen egen förhandsbedömning av vad som krävs för att ett nytt bonusprogram skall följa lagen. SAS avslutar bonuspoängssamarbetet med sina inrikespartner och meddelar samtidigt att ägarandelen av Skyways skall säljas. SAS återstående marknadsandel av svensk inrikestrafik är cirka 40 procent och bonusprogrammet återinförs.

2009 hamnade SAS i en djup ekonomisk kris, med miljardförluster och konkurs som ett reellt hot. Ägarna, det vill säga till stor del de skandinaviska staterna, samt Wallenbergsfärsbolag skjuter till mer pengar då inkomsten från de tillgångar som sålts för att finansiera den tidigare krisen under 2000-talet nu nästan är slut. Den återstående ägarandelen av British Midland säljs dock under 2009 och flottan av långdistansplan minskas till endast nio. Förutom ägarandelen i Skyways avses även andelarna i Air Greenland och Estonian Air att säljas.

Flera omgångar med personaluppsägningar genomfördes under 2008 och 2009, och ledde till att den sammanlagda personalstyrkan i augusti var 20 405 personer, att jämföra med närmare 30 000 tio år tidigare och över 40 000 i början av 1990-talet.[5]

2009 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Ökat fokus på punktlighet, vilket gav resultat. Utsett till Europas punkligaste flygbolag för helåret 2009, och även 2010. I augusti 2010 utsett till världens punkligaste flygbolag. Även år 2011 utsett till Europas punktligaste och i juli och augusti världens punkligaste igen.[6]

Under Paris airshow 2011 tecknade bolaget en order på 30 stycken nya Airbus A320neo (new Engine Options) och lade en option på ytterligare 11 maskiner.[7]

SAS och Apollo har stärkt sitt samarbete både på vinter- och sommarsäsongen. Inför sommarsäsongen 2012 skrev båda parterna under ett avtal gällande charterresor för 920 miljoner kronor och inför vintersäsongen 2012–2013 till ett värde av 590 miljoner kronor.[8]

Under 2012 bestämdes att bolaget skulle leasa 9 fabriksnya Boeing 737-800WL och 12 stycken begagnade B737-700 samt 13 stycken A320. Detta för att snabba på utfasningen av MD-80 och Boeing 737-classic planen.[9]

Under 2012 startade SAS totalt 38 nya linjer, och under 2013 tillkommer det ytterligare 45 nya linjer.[1]

I november 2012 hade bolaget ekonomiska bekymmer, vilket medförde mycket oro och krävande arbete för alla inblandade parter. Bolaget var tvunget att övertyga banker m.fl. om att de skulle kunna uppnå ett positivt resultat i framtiden, för att nya lån skulle bli beviljade. Efter ultimatum och hot om konkurs från företagsledningen skrev pilot- och kabinföreningarna på avtal om historiskt kraftiga försämringar ifråga om löner, arbetstid och pensioner. Även avyttringar av tillgångar där ibland flygbolaget Wideroe, och outsourcing av delar av markservicen gjorde att bankerna gick med på förnyade lånevilkor.

År 2013 i februari blev SAS vd Richard Gustavsson utsedd av Grand Travel Award till årets chef inom resebranschen. Denna utnämning väckte starkt negativa reaktioner hos de grupper som under hot skrivit under avtal om försämrade villkor, av media som följt processen och av fackföreningar som sett den svenska modellen skrotas.

I februari 2013 blev också SAS det första flygbolaget i världen att nå platinumnivå i IATA (International Air Transportation Association) Fast Travel Award. Detta innebär att SAS erbjuder sina kunder under hela resan mer än 80 procent av IATA:s utvalda självbetjäningsalternativ. [10]

Under 2013 infördes nya service klasser ombord. Inom Skandinavien och Europa blev Economy, Economy extra och Business istället: SAS GO, SAS Plus och SAS Plus Full Flex och interkontinentalt SAS GO, SAS Plus och SAS Business.

Den 26 Oktober 2013 gjorde MD80 planen sin sista arbetsdag hos SAS. Det hela avslutades med att en MD80 maskin flög mellan de tre nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Stockholm och Oslo.

Nya långdistansflygplan beställda[redigera | redigera wikitext]

Efter den tidigare aviserade beställningen av nya Airbus 330-300 Enhanced och Airbus 350-900XWB (Extra Wide Body) så undertecknades det slutliga avtalet den 3 oktober 2013. Avtalet innefattar 4 stycken fabriksnya Airbus A330-300 Enhanced och 8 stycken fabriksnya Airbus A350-900XWB med optioner på ytterligare 6. A 330 böjar levereras 2015 och A350 2018. Airbus A350 XWB är ett helt nytt flygplan som består till mer än 50% av kompositmaterial, vilket i sin tur minskar bränsleförbrukningen markant. [11]

Vinst 2012 - 2013[redigera | redigera wikitext]

Efter flera år med förluster så kunde SAS redovisa en vinst för helåret november 2012 - oktober 2013. [12]

SAS Gruppens medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Serviceklasser och Buy-on-board[redigera | redigera wikitext]

Inrikes[redigera | redigera wikitext]

  • SAS GO: Ingen mat ingår i biljettpriset men möjlighet att köpa frukost, snacks och drycker erbjuds. 23 kg fritt incheckat bagage. Gratis kaffe, te och vatten. Valfri sittplats. Öppet köp i 24 timmar på hela biljett priset. Eurobonuspoäng.
  • SAS Plus: Gratis frukost fram till klockan 9:00. Därefter valfri mat och dryck från "Our Café", Högre bagagevikt (2 x 23 kg fritt incheckat). Tillgång till lounge. Fast Track (snabbare incheckning och säkerhetskontroll). Gratis kaffe, te, vatten och Wi-Fi-anslutning på flygplanen som erbjuder detta. Valfri sittplats i den främre delen av kabinen. Öppet köp i 24 timmar på hela biljettpriset. 200 % Eurobonuspoäng.
  • SAS Plus Full Flex:. Utöver SAS Plus: Biljetten är fullt flexibel och återbetalningsbar.

Inom Europa[redigera | redigera wikitext]

  • SAS GO: Ingen mat ingår i biljettpriset men möjlighet att köpa mat och drycker erbjuds. 23 kg fritt incheckat bagage. Gratis kaffe, te och vatten. Valfri sittplats. Öppet köp i 24 timmar på hela biljett priset. Eurobonuspoäng.
  • SAS Plus: Gratis frukost fram till klockan 9:00 och "evening meal" efter klockan 16.00. Däremellan valfri mat och dryck från "Our Café", Högre bagagevikt (2 x 23 kg fritt incheckat). Tillgång till lounge. Fast Track (snabbare incheckning och säkerhetskontroll). Gratis kaffe, te, vatten och Wi-Fi-anslutning på flygplanen som erbjuder detta. Valfri sittplats i den främre delen av kabinen. Öppet köp i 24 timmar på hela biljett priset. 200 % Eurobonus poäng.
  • SAS Plus Full Flex:. Utöver SAS Plus: Biljetten är fullt flexibel och återbetalningsbar.

Interkontinentalt[redigera | redigera wikitext]

Full service i alla klasser med måltid och mellanmål (på nattflyg, frukost) och personlig videoskärm i alla klasser.

  • SAS GO: Mat och dryck (vin, öl eller alkoholfritt) ingår. Ytterligare drycker kan köpas. 23 kg fritt incheckat bagage. Valfri sittplats. 24 timmar öppet köp på hela biljett priset. Eurobonus poäng
  • SAS Plus: Bredare säten samt bättre benutrymme. Video-on-demand. Fri barservice. Mat och dryck (vin, öl eller alkoholfritt) ingår. Högre bagagevikt (2 x 23 kg fritt incheckat). Fast Track (snabbare incheckning och säkerhetskontroll). 24 timmar öppet köp på hela biljett priset. 200 % Eurobonus poäng.
  • SAS Business: Business Class Sleeper (sovsäten), Högre bagagevikt (2 x 32 kg fritt incheckat), bar, tillgång till lounge, Fast Track och trerätters middag samt måltid innan landning. 24 timmar öppet köp på hela biljett priset. 200 % Eurobonus poäng.

Destinationer[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande destinationer[redigera | redigera wikitext]

Historiska destinationer[redigera | redigera wikitext]

Afrika

Dar-es-Salaam, Entebbe, Johannesburg, Kairo, Khartoum, Monrovia, Nairobi

Asien

Bagdad, Bangkok, Bombay, Calcutta, Delhi, Hong Kong, Jakarta, Karachi, Kuala Lumpur, Manila, Osaka, Rangoon, Singapore, Teheran

Nordamerika

Anchorage, Bridgetown, Los Angeles, Montréal, Port of Spain, Seattle, Söndre Strömfjord, Toronto, Winnipeg

Sydamerika

Buenos Aires, Montevideo, Rio de Janeiro, Santiago de Chile, São Paulo

Flotta[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande flotta[redigera | redigera wikitext]

Scandinavian Airlines flotta per den 28 augusti 2014.[13][14]

Scandinavian Airlines flygplansflotta
Typ I trafik Ålder Order Optioner Passagerare Noteringar
C Y M Totalt
ATR 72-600 7 - - - - - 70 OY-ZJA, OY-ZJB, OY-ZJC & OY-JZD

[15] [16] [17]

Airbus A319-100 4 - 0 141 141
Airbus A320-200 13 - 0 0 168 168
Airbus A321-200 8 0 0 198 198
Airbus A330-300E 4 11,2 4[18] 34 35 195 264 Leverans från 2015.
Airbus A340-300 8 - 46 28 171 245
Boeing 737-600 27 11,4 0 0 123 123
Boeing 737-700 29 3 0 0 141 141
Boeing 737-800 29[19] 0 0 0 186 186
Bombardier CRJ900 12 4,2 0 0 88 88
Bombardier CRJ200 2 0 0 50 50
Airbus A320neo 30 11 168 Leverans från 2016
Airbus A350-900 8[18] 6 36 32 240 308 Leverans från 2018.[20][21]
Saab 2000 1 - - - - - 50 SE-KXK [22]
Totalt 141 10,6 47 17

Framtida flotta[redigera | redigera wikitext]

I juni 2013 undertecknade SAS och Airbus ett samförståndsavtal för beställning av nya långlinjeflygplan. Avtalet omfattar en beställning på åtta stycken A350-900 samt fyra stycken A330-300 Enhanced. [23]

Historisk flotta[redigera | redigera wikitext]

Scandinavian Airlines tidigare flygplansflotta
Typ År Rutter Noteringar
Boeing B-17 'Felix' 1946 Långdistans från ABA (SILA)
Junkers Ju 52/3m 1946–1956 Norsk inrikestrafik från DNL
DC-3 1946–1957 Kortdistans
DC-4 1946–1956 Långdistans
Vickers Viking 1948–1949 Kort- o. medeldistans från DDL
DC-6 1948–1960 Långdistans
Saab 90 Scandia 1950–1957 Kortdistans från ABA
DC-6B 1952–1964 Långdistans
DC-7 1956–1967 Långdistans
Convair 440 Metropolitan 1956–1976 Europa
Sud Aviation Caravelle III 1959–1974 Kort- o. medeldistans
DC-8 1960–1988 Långdistans
Convair 990 1962–1966 Europa och långdistans
DC-9 1967–2012 Kort-/medeldistans incl. DC-9-81, -83, -87
BAC 1-11 1967–1968 Kort-/medeldistans 2 inhyrd från British Eagle[24]
Boeing 747 1971–1987 Långdistans
DC-10 1974–1991 Långdistans
Airbus A300 1980–1984 Kort-/medeldistans
Fokker F27 1984–1990 Kortdistans från Danmark SAS Commuter
Boeing 767 1989–2004 Långdistans
Fokker F50 1990–2010 Kortdistans SAS Commuter
Boeing 737-500 1993–1995 Kort/Medeldistans Fd.Linjeflyg Ej att förväxla med SAS Norges
Boeing 737-400 1989–2013 Kort/Medeldistans Fd.Braathens
Boeing 737-500 1990–2013 Kort/Medeldistans Fd.Braathens
Fokker F28 1993–1999 Kortdistans från Sverige Fd Linjeflyg
MD-90 1996–2008 Kort-/medeldistans
Saab 2000 1997–2003 Kortdistans SAS Commuter
Bombardier Dash 8 Q400 2000–2007 Kortdistans SAS Commuter, SAS Danmark, SAS Sverige
McDonnell Douglas MD-81/82 1985–2013 Kort-/medeldistans
En av SAS Boeing 747:or på Stockholm-Arlanda

Codeshare[redigera | redigera wikitext]

SAS flyger codeshare med följande bolag; markerade med asterisk (*) är genom Star Alliance.

Linjenumrering[redigera | redigera wikitext]

I princip följer SAS linjenumrering nedanstående uppdelning, men undantag förekommer.

Linjenumerering Destination
SK001 - SK199 Inrikes Sverige
SK200 - SK399 Inrikes Norge
SK400 - SK499 Huvudstadstriangeln samt Köpenhamn-Göteborg
SK500 - SK599 Storbritannien/Irland/Benelux/Frankrike/Spanien
SK600 - SK699 Tyskland/Schweiz/Österrike/Italien
SK700 - SK799 Finland/Ryssland/Polen eller Grekland/Turkiet/Israel/Egypten/Nice
SK800 - SK899 Intraskandinavisk trafik (utom ARN/OSL/GOT-CPH, i praktiken till/från Norge)
SK900 - SK999 Interkontinentalt
SK900 - SK929 Östra USA
SK930 - SK939 Västra USA
SK940 - SK949 Mellanvästern (USA) och Kanada
SK950 - SK959 Karibien/Sydamerika
SK960 - SK969 Afrika
SK970 - SK979 Asien utom Japan och Kina
SK980 - SK989 Japan
SK990 - SK999 Kina
SK1000 - SK1899 Ungefär samma lista som 0-899
SK1010 - SK1020 Inrikes Sverige
SK1200 - SK1299 Inrikes Danmark
SK1400 - SK1499 Huvudstadstriangeln
SK1500 - SK1599 Storbritannien/Irland/Benelux/Frankrike/Spanien
SK1600 - SK1699 Tyskland/Schweiz/Österrike/Italien
SK1800 - SK1899 Leisure-destinationer
SK2000 - SK2899 Ungefär samma lista som 0-899
SK2800 - SK2899 Intraskandinavisk trafik (förutom huvudstadstriangeln)
SK3000 - SK3999 Codeshare (ungefär samma lista som 0-999)
SK7100 - SK7299 Charter
SK7300 - SK7399 Charter med utgångspunkt Norge
SK7500 - SK7799 Charter med utgångspunkt Danmark
SK7600 - SK7899 Charter med utgångspunkt Sverige
SK8000 - SK8999 Codeshare
SK9000 - SK9999 Icke-kommersiella flygningar (positionering/tomflyg, samt vissa codeshare-flygningar)

Haverier och incidenter[redigera | redigera wikitext]

  • Den 4 juli 1948 kolliderade en DC-6B, SE-BDA, med ett brittiskt militärplan vid Northwood, norr om London, England. Alla 32 ombord omkom.
  • Den 19 januari 1960 havererade en Caravelle III, OY-KRB, nära Ankara i Turkiet. Alla 42 ombord omkom. Se vidare Scandinavian Airlines Flight 871
  • Den 13 januari 1969 havererade en DC-8-62, LN-MOO, i vattnet under inflygning till Los Angeles. 15 av de 45 ombordvarande omkom. Se vidare Scandinavian Airlines Flight 933
  • Den 19 april 1970 drabbades en DC-8-62, SE-DBE, av motorbrand vid start från Rom. Flygplanet förstördes helt i branden, men inga skadades.
  • Den 30 januari 1973, var DC-9-21, LN-RLM SK 370, på väg från Oslo till Alta via Tromsø. Planet fick klartecken att starta från bana 24. Starten var normal och planet lyfte vid angiven hastighet, varefter varningen för stallning utlöstes. Trots den höga farten beslutade piloterna att avbryta starten, men kvarvarande 1100 meter rullbana var otillräckligt för att stanna. Motorreverseringen fungerande inte som avsett och flygplanet hamnade ute på den istäckta Oslofjorden. Planet sjönk inom 20 minuter, men alla ombord kom ur utan skador. Den efterföljande utredningen visade att piloterna hade förlegad information om bromsvärden under rådande väderförhållanden.
  • Den 28 februari 1984 landade SAS flygning SK 901, en DC-10 med registreringsnummer LN-RKB från Stockholm via Oslo, på New Yorks John F Kennedy-flygplats. Planet landade 1 440 meter in på landningsbanan 4R och kunde inte landa på den kvarvarande sträckan. Besättningen styrde planet åt sidan för att undvika att kollidera med landningsljusen och planet hamnade i grunt vatten. Inga personskador.
  • Den 27 december 1991 havererade ett MD-80-flygplan, OY-KHO "Dana Viking", på en åker utanför Gottröra i Uppland, se vidare Gottröraolyckan.
  • Den 8 oktober 2001 inträffade SAS hittills svåraste olycka när en McDonnell Douglas MD-87, SE-DMA med flightnummer SK 686, på väg till Köpenhamn kolliderar med en Cessna Citation på marken på det dimmiga flygfältet Linate i Milano. Se vidare Linateolyckan.
  • Den 9 september 2007 låstes inte höger landställ som avsett. Planet av typen Dash 8-Q400 gjorde en planerad nödlandning och landstället vek sig vid nödlandningen i Ålborg på Jylland.[25]
  • Den 12 september 2007 inträffade samma sak som den 9 september. Planet, återigen en Dash 8-Q400, var på väg från Köpenhamn till Palanga i Litauen men besättningen beslutade sig för att nödlanda i Vilnius. Efter detta valde SAS att ställa samtliga 23 plan av typen på marken till dess att felet rättats till. Efter tre veckors stillestånd började planen att sättas i trafik igen den 4 oktober, då felet identifierats. SAS begärde ersättning av tillverkaren Bombardier då det var ett konstruktionsfel som låg till grund för haverierna.[26]
  • Den 10 oktober 2007 inträffade återigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 på väg från Kastrup i Köpenhamn till Gdańsk i Polen men planet återvände till Köpenhamn för en säkerhetslandning.[27]
  • Den 12 oktober 2007 inträffade återigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 på väg från Warszawa till Kastrup, men planet återvände till Warszawa då inte landställen gick upp.[28]
  • Den 19 oktober 2007 inträffade återigen ett tillbud med en Dash 8-Q400 på väg från Stavanger i Norge till Kastrup, då piloten fått indikationer om att luckan till det ena landstället inte låst sig.[29]
  • Den 27 oktober 2007 inträffade det nionde tillbudet med SAS Dash 8-Q400 på mindre än två månader. Ett landställ låste inte som avsett. Planet gjorde en planerad nödlandning och landstället vek sig och planet gled med ena vingen mot landningsbanan på Kastrup.[30][31] Efter olyckan bestämdes att samtliga plan av typen Dash 8-Q400 permanent skulle tas ur trafik.[32].
  • Den 2 maj 2013 kolliderade SAS flight SK 908, en Airbus A330, med ExpressJets flight EV 4226, en Embraer 145, på Newarkflygplatsen utanför New York i samband med taxning till rullbanan. Båda flygplanen skadades och återvände till gate utan personskador.[33]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

I december 2004 blev SAS ombett av de skandinaviska regeringarna att bistå med evakueringsflyg från Sydostasien för att hämta hem resenärer efter flodvågskatastrofen.

Även under Libanonkriget 2006 mellan Israel och Libanon, blev SAS ombett att flyga till Aleppo i Syrien för att evakuera svenskar som hade flytt från Libanon.

SAS bonusprogram kallas EuroBonus vilket också går att använda på andra flygningar av bolag inom Star Alliance.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

SAS har haft följande verkställande direktörer sedan 1946:[34]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] [1]
  2. ^ ”SAS Group Annual report 2010”. http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2010se.pdf. Läst 2012-11-18. 
  3. ^ flysas.com: The SAS Story
  4. ^ ”SAS Group Annual report 2001”. http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/2001se.pdf. Läst 2012-11-18. 
  5. ^ DN: SAS - en krympande koncern. läst den 13 augusti 2009
  6. ^ [2]
  7. ^ [3]
  8. ^ [4]
  9. ^ [5]
  10. ^ [6]
  11. ^ [7]
  12. ^ [8]
  13. ^ Sasgroup. ”3rd Quarter 2012/13”. sasgroup.net. http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/3q2013se.pdf. Läst 8 september 2013. 
  14. ^ planspotters.net. ”SAS Scandinavian Airlines Fleet Details and History”. planespotterns.net. http://www.planespotters.net/Airline/SAS. Läst 8 september 2013. 
  15. ^ http://www.planespotters.net/Aviation_Photos/photo.show?id=432956
  16. ^ http://www.planespotters.net/Aviation_Photos/photo.show?id=422263
  17. ^ http://www.flickr.com/photos/jujug/13452915515/
  18. ^ [a b] 25 June 2013. ”SAS selects eight A350 XWBs and four A330s | Airbus News & Events”. Airbus..com. http://www.airbus.com/newsevents/news-events-single/detail/sas-selects-eight-a350-xwbs-and-four-a330s. Läst 25 juni 2013. 
  19. ^ ”SAS to lease two extra 737-800s from GECAS in 2014”. ch-aviation. ch-aviation. http://www.ch-aviation.ch/portal/news/19705-sas-to-lease-two-extra-737-800s-from-gecas-in-2014#disqus_thread. Läst 17 juni 2013. 
  20. ^ http://news.cision.com/sas/r/sas-signs-with-airbus--total-renewal-of-long-haul-fleet,c9433383
  21. ^ ”SAS signs the 8+6 A350-900 order, with deliveries starting on 2018”. A350 XWB News. A350 XWB News. http://bloga350.blogspot.se/2013/10/sas-signs-86-a350-900-order-with.html. Läst 10 oktober 2013. 
  22. ^ http://www.planespotters.net/Production_List/search.php?manufacturer=Saab&type=2000&fleet=4252&fleetStatus=1
  23. ^ http://se.yhp.waymaker.net/sasgroup/release.asp?id=269174
  24. ^ Home of the BAC 1-11
  25. ^ Aviation Safety Network
  26. ^ Aviation Safety Network
  27. ^ SVT
  28. ^ SVT
  29. ^ SVT
  30. ^ SVT
  31. ^ Aviation Safety Network
  32. ^ Pressmeddelande publicerat 28 oktober 2007
  33. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sas-plan-vingklippt-pa-startbana_8137448.svd
  34. ^ SAS: Presidents of SAS, beginning in 1946, läst 12 maj 2010

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]