Sångsparv

Från Wikipedia
Version från den 3 november 2013 kl. 00.43 av Maundwiki (Diskussion | Bidrag) (WPCleaner v1.30 - fixed wikilänk inte skriven - Alexander Wilson)
Sångsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)
Sjungande hane fotograferad i Kalifornien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteMelospiza
ArtSångsparv
M. melodia
Vetenskapligt namn
§ Melospiza melodia
Auktor(Wilson, 1810)
Utbredning
Gult - Endast häckningsområde
Grönt - Förekommer året runt
Blått - vinterkvarter
Synonymer

Melospiza cinerea
Zonotrichia melodia

Junco melodius
Sångsparv fotograferad i Whitby, Ontario.
Sångsparv fotograferad i Whitby, Ontario.

Sångsparv (Melospiza melodia) är en medelstor brunfärgad amerikansk fältsparv.

Utseende och läte

Sångsparven är en medelstor fältsparv som mäter 13-15 cm. Adulta individer har mörkstreckad brun ovansida och distinkt mörkstreckad ljus undersida med en extra tydlig mörkbrun fläck på mitten av bröstet. De har brun hjässa och en lång brun rundad stjärt. Ansiktet är grått, med tydligt brunt strupsidstreck, mustachstreck, tygel och hjässidband och med ett ljusare grått smalt centralt hjässband. Arten delas upp i en mängd underarter som skiljer sig både i storlek och dräkt, men inte i sång.

Läte

Hanen har en melodisk och ganska komplex sång som den använder för att hävda revir och för att attrahera honor. Sången består av en kombination av upprepade toner, snabba enstaka toner och drillar. Sången är klar och precis och är lätt att urskilja. Den brukar en mängd olika typer av sånger, upp till 20 olika, och med en stor mängd improviserade variationer av dessa sånger men den upprepar oftast samma sångstråf många gånger innan den byter till en annan sång.

Det vanligaste är att den unga fågeln lär sig sin sång av en handfull adulta sångsparvar som har intilliggande revir. Den lär sig lättast sånger som delas av flera fåglar i grannskapet. Till slut väljer den ett revir nära, eller övertar ett revir av, en individ som den lärt sig sången av.

Utbredning och taxonomi

Sångsparven häckar lokalt i Alaska och i Mexiko och över stora delar av Kanada, USA. De sydliga populationerna och de nordliga populationerna utmed västkusten är stannfåglar medan de nordliga inlandspopulationerna är flyttfåglar som övervintrar i södra USA och Mexiko.[1] Den är en mycket sällsynt gäst i Västeuropa och har observerats vid några tillfällen i Storbritannien, och vid ett tillfälle vardera i Norge, Schweiz och Sverige.[2][1]

Taxonomi

Sångsparven tillhör det lilla fältsparvssläktet Melospiza tillsammans med de två arterna lincolnsparv (M lincolnii) och träsksparv (M. georgiana). Det är en av de arter i Nordamerika som delas upp i flest underarter. 52 underarter har beskrivits, varav 39 erkänns av Clements et al., 2008[3] Underarterna delas in i ett antal grupper: östliga melodia-gruppen, nordvästliga caurina-gruppen, Kaliforniska samuelis-gruppen, sydvästliga fallax-gruppen och mexicana-gruppen på den mexikanska högplatån.

Ekologi

Biotop

Sångsparven är generalist i sitt val av habitat[4], men den föredrar buskiga områden och våtmarker, inklusive saltträsk. De trivs även i närheten av människan, som i förorter, i utkanten av uppodlad mark och utefter dikesrenar.

Föda

De fördosöker på marken, i buskage eller i mycket grunt vatten. De lever främst av insekter och frön, men populationer som lever vid saltträsk äter även mindre kräftdjur.

Häckning

De placerar sitt skålformiga bo på en skyddad plats direkt på marken eller i ett träd eller buske. De lägger i genomsnitt tre till fyra ägg som är grönvita med bruna fläckar. Kullar på två till sex ägg förekommer. Äggen ruvas av honan i 12-14 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygga efter 9-12 dagar.[1]

Status och hot

I sin helhet har sångsparv ett mycket stort utbredningsområde och en stor global population, och IUCN klassificerar den som livskraftig (LC). Ett antal av underarterna är dock hotade som mailliardi, maxillaris, samuelis och pusillula.

Bildgalleri

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  2. ^ Club 300 (2010) Nidingen tar ton, <www.club300.se>, läst 2010-05-29
  3. ^ Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2009-05-29
  4. ^ Greenberg, R (1990). ”Feeding neophobia and ecological plasticity: A test of the hypothesis with captive sparrows.”. Animal Behaviour 39 (2): sid. 375-379. http://md1.csa.com/partners/viewrecord.php?requester=gs&collection=ENV&recid=2468221&q=%22song+sparrow%22+%22habitat+generalist%22&uid=792312255&setcookie=yes. Läst 7 juni 2011. 

Källor

Artikeln är till stora delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [Song sparrow], läst 2010-05-29, där följande källor anges:

  • Arcese, P.; Sogge, M.K.; Marr, A.B. & Patten, M.A. (2002): Song Sparrow (Melospiza melodia). In: Poole, A. & Gill, F.: The Birds of North America 704. The Birds of North America, Inc., Philadelphia, PA.
  • Beecher, M.D.; Campbell, S.E. & Stoddard, P.K. (1994): Correlation of Song Learning and Territory Establishment Strategies in the Song Sparrow. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 91(4): 1450-1454. PDF fulltext
  • California Department of Fish and Game (CDFG) (2006): California Bird Species of Special Concern.
  • Gabrielson, Ira N. & Lincoln, Frederick C. (1951): The Races of Song Sparrows in Alaska. Condor 53(5): 250-255. PDF fulltext
  • Hare, M.P. & Shields, G.F. (1992): Mitochondrial-DNA variation in the polytypic Alaskan song sparrow. Auk 109(1): 126-132. PDF fulltext
  • O'Loghlen, A.L. & Beecher; M.D. (1997): Sexual preferences for mate song types in female song sparrows. Animal Behavior 53(4): 835-841. PDF fulltext
  • Patten, M.A. (2001): The roles of habitat and signalling in speciation: evidence from a contact zone of two Song Sparrow (Melospiza melodia) subspecies. Ph.D. diss., Univ. of California, Riverside.
  • Pruett, Christin; Gibson, Daniel D. & Winker, Kevin (2003): Amak Island Song Sparrows (Melospiza melodia amaka) are not evolutionarily significant. Ornithological Science 3: 133–138. doi:10.2326/osj.3.133 PDF fulltext
  • Smith, J.N.M.et. al (1997): A metapopulation approach to the population biology of the Song Sparrow Melospiza melodia. Ibis 138:4, 120-128 Online publication date: 1-Jan-1997.
  • Stoddard, Beecher, M.D.; Horning, C.L. & Campbell, S.E. (1991): Recognition of individual neighbors by song in the song sparrow, a species with song repertoires. Behavioral Ecology and Sociobiology 29(3): 211-215.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sångsparv&oldid=24271781”